Hej igen! Jag vet att det var längesen jag skrev nu men tyvärr har tillgången på internet varken varit självklar i Thailand eller Australien ännu. Men nu har jag tillslut hittat ett riktigt bra café mitt i Melbourne där jag både kan få gott kaffe och fritt wifi, därför tänkte jag också passa på att skriva in lite om Thailandtrippen jag och Camilla tog på vägen till Australien.

Att göra en liten avstickare till någon plats i Asien är något jag verkligen kan rekommendera den som vill ta sig ända bort ”down under” från Sverige. Redan de nio-tio timmarna vi tillbringade på varje flyg kändes väldigt långa och dryga. Att då sätta sig på ett 30-timmarsflyg hit bort skulle jag närmast jämföra med en mardröm… Sen finns det ju andra fördelar! Det blir lättare att undkomma en förfärlig jetlag och så kan det ju faktiskt vara ganska härligt att turista lite i de billiga och underbara områden som finns på lagom ”mellanlandningsavstånd” från Sverige. Jag blev i varje fall ganska sugen på att åka ut och upptäcka Kuala Lumpur, Singapore, Kambodja, Vietnamn och Thailand. Enligt resultat landade vi just denna gång i Bangkok och åkte ut för att utforska Thailand.

Varken jag eller Camilla hade någonsin varit i Thailand förut, nu var vi där i tio dagar och jag tror inte jag överdriver när jag säger att vi båda blev helt förälskade i landet och människorna och knappt kan vänta på att få åka på nästa resa dit. Det kändes så himla lätt att uppleva väldigt mycket på kort tid där borta, bara på våra tio dagar hann vi åka till tre av landets vackra öar och samtidigt hinna få ett smakprov av Bangkok innan vi åkte vidare med nästa plan till Sydney.

Alla de tre öarna vi besökte hade underbara vita sandstränder och det thailändska genomskinliga vattnet vi sökte, men de var också väldigt olika. Koh Chang är den mest exploaterade och turistiga ön, åtminstone vid White Sand Beach och Lonely Beach vilka var de stränder vi hängde på. Även om det var lugnt och avslappnade med solsemester och god thailändsk mat var det mycket turister runt oss och helt sanslöst många turistshoppar som försökte lura på oss fler och fler bikinis, sandaler och strandklänningar så det finns både plus och minus med ön. Förutom alla turistaffärer fanns det också ganska mycket turistaktiviteter, men de kan verkligen vara riktigt roliga! Vi åkte på en tur in i djungeln för att få rida på elefanter och bada med dem, det var fantastiskt! Djuren var mycket häftigare än jag någonsin trott på nära håll och det var samtidigt ett roligt sätt att se djungeln på. Eftersom jag aldrig rest på det här sättet i Asien förut var det något nytt för mig. Om jag bara skulle rekommendera en sak till alla som besöker Thailand så är det definitivt att åka ut på en elefanttur.

Efter att vi varit ute på elefantturen började vi dock känna att vi varit ute bland den tydliga turismen lite för länge och drog oss vidare ut från kusten mot den mindre ön Koh Mak. Ön är känd för sina vackra och öde stränder och vi märkte snabbt att ryktet stämde. Det är en väldigt bra ö för den som söker en lugn och avslappnande semester som mest handlar om att bada, sola och äta. Vi bodde på en resort som hette ”Monkey Island”, den var billig med bra rum och god mat och hade som vi förstod det öns enda bar. Kan alltså vara ett tänkvärt alternativ för dig som tänker dra dig dit ut eftersom det inte finns så mycket mer aktiviteter ute på ön. Efter två dagar på Koh Mak började det i varje fall klia i våra fötter efter nya vyer och vi drog oss snabbt vidare ännu lägre ut från kusten mot den lite större ön Koh Kood.

Koh Kood blev snabbt vår favorit bland de tre öarna och vi stannade där i tre dagar för att hinna utforska den lite mera. Förutom att utnyttja de fina stränderna vid resorten där vi bodde valde vi att hyra mopeder en dag så vi kunde ta oss runt till den andra sidan av ön och utforska andra stränder, buddisttemplet på ön och djungeln. På Koh Kood finns det nog mycket att göra för den som vill, men eftersom vi bara var där under ett begränsat antal dagar hann vi nog inte med så mycket som vi annars skulle kunnat. Under mopeddagen valde vi i varje fall att klättra in i djungeln för att se ett av öns många vattenfall och bada i källan under fallet. Tyvärr hade det inte regnat så mycket så vattenfallet var inte så flödande som vi hade hoppats på, men fint var det! Dagen efter det åkte vi ut på snorklingtur till ett par mindre öar nära Koh Kood. Med risk för att låta oerfaren får ag erkänna att det faktiskt var den första gången jag var ute och snorklade på riktigt. Jag tyckte det var fantastiskt och nu har jag börjat bli väldigt intresserad av att åka till det stora barriärrevet på Australiens östkust för att snorkla, ta dykcertifikat och lära mig surfa. Om jag får som jag vill åker jag också och snorklar med hajvalarna som passerar västkustens rev i april, vi får väl se hur det går med det…

Nu ska jag ut och försöka se mer av Melbourne istället, skriver snart mer om Australien och hur det är att börja leva här borta. 

Hej bloggen! Det har varit och är fortfarande fettistisdag. Jag älskar semlor, livet borde alltså vara underbart. Nej. Eller jo det är klart att det är det, det är bara lätt att intala sig att allt är bajs om man råkar vakna på fel sida i en värld full av prestationsångest. Så idag har jag inte gjort ett smack. Jo, jag har letat sommarjobb och hittat ett halvt så jag gick och la mig i sängen och stirrade i taket en kvart innan jag valde att gå ut och promenera i ett underbart förstadium av vårväder.

Sedan gick jag hem och skrev ett uselt cv fullt av betydelselösa erfarenheter. Har mest längtat till morgondagen för att då vakna upp på en sida som engagerat plöjer igenom meningslös kurslitteratur och sedan matar ner ett halvt pm.

Men, under denna fantastiska dag har jag lärt mig två saker. 1. Känslan av att känna sig oduglig och där varenda arbetsannons är fruktansvärt skrämmande. Jag kan ju ingenting. 2. Känslan dämpas någorlunda av en eller två kramar, hemmalagade köttbullar, semla och Top model Sverige. Kan vara så himla härligt att avsluta dagen med att inse att man åtminstone inte är tappad bakom en vagn eller har Janice Dickinson som förebild.  

/Bella

1. Hade namnsdag. Man ska fira att man heter något. Hade varit typiskt svårt annars.

2. Var på fest. Misskötte mig en aning.

3. Mådde apa. Möjligt straff för dålig moral på ovanstående fest. Superkonstnärlig bild i lager med liten människa på botten får symbolisera tillståndet.

4. Ett sms. För att tjejer kan vara så himla odrägliga när det passar.

/Hedvig

/Bella

 1.Stort plus! Lite smygreklam för Friskis & Svettis. Manges pass på fredagar och söndagar. För den som vill känna att den lever. Jag var där idag med en kebabtallrik i magen, herregud vad jag lever!

2.Minus: Årummets focaccia med lax. Mindre delikat.

3.Plus på Lutis: Att de rear ut sina avocados. Hyser egentligen agg mot Lutis avocadoleverantör. Hårda som sten eller ruttna. 25 kronor för fina tulpaner är också ett trevligt inköp.

4.Minus: Uppsalanederbörden

5.Plus: En duktig frisörska vid namn Camilla på Blond. 

/Bella

Igår spenderade jag kvällen på GH:s pub för att säga hejdå till Jessica som åker till New York idag. Vi var först tre personer och blev efter ett tag lite hungriga vilket resulterade i att vi beställde en nachotallrik. Relevant bakgrundsfakta; På V-dala som är vår stammisnationspub är nachotallrikarna ordentligt fyllda, stora helt enkelt. Tallriken vi fick in på GH var miniliten och bestod mest av sallad och vi fick även gräddfil och salsa. Konstigt tyckte vi som hade något svagt minne av att GH:s nachotallrikar brukar vara berg av chips och ost. Vi åt upp, ingen blev mätt. Jessica gic. Vi var två kvar. Vi köpte en till nachotallrik. Det som denna gång kom in var en STOR tallrik. Det var massor av chips på, sammanklistrade av smält ost och ett berg köttfärs. Ingen sallad, ingen gräddfil, ingen salsa. Frågan är då, hur fasen kan det vara samma maträtt, samma kväll, samma nation? Ska man tycka att det är dålig service eller bara Uppsalacharmigt? Jag tror jag går på alternativ nummer två...

Lördag då. Jag vill ha:

1. Ett barn. Inte ett eget, nejnej, ett lånebarn. Ett lånebarn kan man lämna tillbaka när som helst. Vi skulle gå ut i Vasaparken och gunga. Efter ett tag skulle lånebarnet bli lite trött, då skulle vi gå in på Hugos och äta bulle och dricka choklad. Prata om jordbävningar, djur och Danmark.

Sen skulle lånebarnet helt plötsligt titta på mig och säga "du behöver inte bestämma din framtid nu, det löser sig. Du kommer hinna med allt. Och det där med kärleken, det kommer bli precis som du tänkt dig, precis så."

Sen skulle lånebarnet komma på att hon är 4 år, och säga "pruttprutt nu vill jag äta pannkaka", ah då skulle vi göra det.

2. En stor bil. Fylld med rockstars. Precis som i somras. Vi skulle burna runt lite, titta på stan. Inget konstigt liksom.

Visste ni förresten att enda anledning till att jag inte är tillsammans med en rockstar är att det inte går att rimma på "Hedvig". Han kan inte skriva några låtar om mig. Det är sånt en rockstar måste tänka på när han väljer tjej.

Så är det.

/Hedvig

" 14 februari 2001

Idag är det alla <3ns dag.

Jag fick en ros av K. och han fick en ros av mig. Men S. fick tre, för han är fortfarande kär i henne.

Men jag är jätteglad i alla fall för om man tänker att hon dog blir den här dagen typ världens bästa!!"

Som naiv 13-åring var jag en stor anhängare av uttrycket "det blir vad man gör det till". Att hoppa över de där tråkiga detaljerna som drog ner helthetsintrycket föll sig väldigt naturligt.

Egentligen är är ovanstående utdrag ur dagboken inte så dumt.. Det heter ju att man ska "skapa sin egen verkligehet"?

Ger er låtlistan En Kärlekshistoria. För alla som slipper radera en S. ur er dagliga tillvaro, osv.

Och för alla andra också för den delen.

/Hedvig

Jag prenumererar på en tidning. Eftersom att det är den enda till synes roliga post som dimper ner i lådan, blir man ju lite glad när den kommer.

I det senaste numret finns följande artikel att läsa ”20 saker som är bättre än sex”.

Nummer 11: ”När choklad har precis rätt ät-temperatur”.

Nummer 16: ”Att någon berömmer din outfit och du sedan kan avslöja att den kommer från ett superbilligt märke”.

Skribenten verkar ha haft jävligt mycket bra sex!  

/Bella

Okej, nu har jag kommit in i en sån där inspirationsfas som precis ska övergå i praktik. Det är då det blir svårt. Jag måste, faktiskt, börja träna. Problemet är att varje gång jag börjat så håller jag på ett tag, går och kör något pass i veckan i någon månad och sedan läggs det av någon anledning ner... Denna gång kanske man skulle försöka satsa på att inte följa samma invanda mönster men då är ju också frågan, hur *** gör man. Min syster gav det inte jättekonkreta svaret; man går dit ändå och tränar. Det vet jag men... ja, återigen, hur gör man? Jag inleder denna period med ett medelpass efter basgruppsmötet, det är stort.