Vad gör vi efter danstillståndet?

I Sverige har det länge varit så att det krävs ett särskilt danstillstånd för att anordna offentliga danstillställningar. (¹⁾ Det innebär till exempel att restauranger som befarar att det kommer dansas i deras lokaler har behövt ansöka om tillstånd för det. Gör de inte det och folk dansar ändå kan den som ordnat tillställningen bli dömd till böter eller till fängelse i upp till sex månader ( ). (²⁾

Det är lite fånigt att det är såhär. Danstillståndet är så impopulärt att det inte ens har gått att hitta någon som kan argumentera för det i radio, och det har därför varit populärt för riksdagsledamöter att motionera om att kravet på danstillstånd ska avskaffas. Under riksmötet 2015/16 motionerades det hela 14 gånger om det. Moderaterna var flitigast med åtta olika motioner, men hela den politiska skalan fanns representerad i Team Fri Dans. Det enda partiet som inte lade någon motion om att avskaffa danstillståndet var Socialdemokraterna, och för några veckor sen beslutade riksdagen till sist att uppmana regeringen att avskaffa det.

Nu när en riksdagsmajoritet röstat för att avskaffa kravet på danstillstånd kommer det först att utredas, men så småningom kommer det kanske att avskaffas. Då kommer vi till en svårare fråga: vad ska nu riksdagsledamöterna motionera om egentligen? I detta blogginlägg ska jag försöka komma med lite tips.

nbsp;

nbsp;

1 Kungens skattefrihet
Enligt inkomstskattelagen 3 kap. 16 § är kungafamiljens apanage skattefritt. Kungafamiljen behöver visserligen skatta på andra inkomster – t.ex. när Madde var den första i familjen som förvärvsarbetade – men apanaget går ändå på ett antal miljoner om året som går ut utan att skatt dras. Det är konstigt. Ännu konstigare blir det när man går till förarbetena till den nuvarande inkomstskattelagen för att ta reda på varför det är såhär. Det motiveras nämligen inte alls varför kungafamiljen ska slippa skatta för apanaget, utan konstateras bara att det har varit såhär länge. (³⁾ Det är ett dåligt argument, och kungens skattefrihet för apanaget borde därför avskaffas.

Vem borde motionera om det här? Man skulle kunna tro att typ Vänsterpartiet var peppa på att göra kungen till en skattebetalare som alla andra, men jag tror att de skulle tycka att det var en löjlig symbolfråga som döljer det djupt odemokratiska i att Sverige fortfarande är en monarki. Jag ställer istället mitt hopp till nymoderater som visserligen tycker att monarkin tjänar Sverige väl, men att alla, inklusive Hans Majestät, borde få uppleva lyckan i att deklarera och bidra till samhället.

Chans att lyckas: Inte så stor, tror jag. Eftersom apanaget skulle behöva höjas för att kompensera för den nya skatten skulle inte staten tjäna något på det hela, och då känns det kanske lite väl symboliskt.

2 Successionsordningen
Om vi fortsätter på det kungliga spåret kan vi gå in på successionsordningen. Successionsordningen är en av våra fyra grundlagar och handlar om all things royal. Den är från 1810, och det märks. I successionsordningen kan man bland annat läsa att vår statschef måste vara protestant, att Victoria måste be kungen om lov varje gång hon lämnar landet och att alla prinsar och prinsessor måste be kungen om lov för att gifta sig. Successionsordningen är helt enkelt rätt mossig, och borde reformeras.

Vem borde motionera om det här? Samma som på förra frågan – jag tror inte att republikanerna känner att deras viktigaste republikfråga är att ge Vickan rätt att åka Finlandsfärja utan att berätta för sin pappa. Däremot anser jag att alla vettiga rojalister bör motionera.

Chans att lyckas: Inte obefintlig Successionsordningen har inte ändrats på snart fyrtio år, och det är möjligt att folk tycker att det är dags igen. Folk gillar tydligen monarkin, och folk gillar verkligen Victoria, så jag tror de är för hennes rörelsefrihet.

nbsp;

3 Avskaffa byggningabalken
Successionsordningen må vara förlegad i stora delar, men den används ändå fortfarande. Byggningabalken, från 1736, används däremot i princip inte längre, trots att den fortfarande gäller. Karnovs lagkommentar anger att den idag har ”mycket ringa praktisk betydelse”. (⁴⁾ I byggningabalken kan vi läsa om hur man hanterar vissa bifrågor (som i frågor som rör bin), hur grisar må släppas i ollonskog och hur man reglerar betäckningsskador. Av någon anledning finns den också kvar i den blå lagboken, och upptar därmed viktig plats i Sveriges juristers alla bibliotek. Det är ett slöseri av rang, och den borde avskaffas.

Vem borde motionera om detta? Nyliberaler med siktet på nattväktarstaten. Om vi ska skala bort onödiga lagar är det definitivt här man ska börja.

Chans att lyckas: 0. Av någon anledning verkar många jurister vara väldigt fästa vid byggningabalken, och även om det skulle finnas en politisk vilja att avskaffa den så skulle juristerna aldrig gå med på det. Inte ens Straffrättsanvändningsutredningen, som bl.a. ville väcka frågan om att avkriminalisera incest mellan vuxna (⁵⁾, ville röra den. (⁶⁾

nbsp;

4 Byta namn på konsumentköplagen
När en konsument köper en lös sak av en näringsidkare regleras köpet av konsumentköplagen. Det är konstigt. Min språkkänsla säger mig att lagen definitivt borde heta konsumentköpslagen – med ett foge-s – och inte konsumentköplagen. Jag skulle tro att konsumentköplagen heter konsumentköplagen för att lagen som reglerar köp som inte är mellan näringsidkare och konsument heter köplagen. Man har helt enkelt lagt till ordet ”konsument” i början av köplagen och tänkt att det går bra. (⁷⁾ nbsp;Men det känns fel.

Nå, vad är då språkligt rätt? Enligt huvudregeln ska ord vars förled består av ett sammansatt ord – t.ex. konsumentköp – sättas ihop med ändelsen med ett s. Undantaget är om sammansättningen slutar på ett s-ljud eller sje-ljud (eller om ordet ifråga är ”Svenska fotbollförbundet”), men så är ju inte fallet här. (⁸⁾ Då borde det alltså heta konsumentköpslag. På Google får man cirka 20 000 träffar på sökordet ”konsumentköpslagen”, vilket inte är illa för en lag som inte finns på riktigt. Min slutsats är att konsumentköplagen borde byta namn, och att våra lagstiftare borde arbeta för detta.

Vem borde motionera om detta? Folk med rim, reson och språkkänsla (alltså besserwissrar...).

Chans att lyckas: 0. Även om min magkänsla objektivt har rätt, så har nog namnet ”konsumentköplagen” satt sig, och det lär inte gå att ändra på.

nbsp;

5 Avskaffa förbudet mot att lämna oriktiga uppgifter till galt- och betäckningsstatistiken
Den som har galt som används för betäckning ska lämna uppgifter om sin verksamhet till Statistiska centralbyrån. (⁹⁾ Den som lämnar oriktiga uppgifter om sin verksamhet kan dömas till böter för det. (¹⁰⁾ nbsp;Enligt Straffrättsanvändningsutredningen har inte SCB fört någon statistik över galt- och betäckningsverksamhet på över tjugo år, och utredningen har därför föreslagit att man skulle avskaffa straffet för att lämna felaktiga uppgifter till SCB. (¹¹⁾ Utredningen har än så länge inte lett till något avskaffande, och riksdagsledamöterna bör därför tjata lite.

Vem borde motionera om detta: Centerpartiet.

Chans att lyckas: Jag har svårt att se att någon skulle vara emot att avskaffa det här förbudet, så närmare 100 .

nbsp;

6 Kallelse på okända beundrare
När ett bolag avvecklas genom likvidation ska likvidatorn göra en kallelse på okända borgenärer. Det innebär att man annonserar på lite olika ställen och ber folk som bolaget har skulder till att höra av sig, så att man får en bild av vilka skulder som finns. Den som inte hör av sig riskerar att förlora rätten att få betalt för sina skulder.

Jag tycker att det borde finnas en liknande procedur för relationer. Vi har väl alla någon som vi var lite småkära i i typ högstadiet och som vi undrar om det kanske skulle kunna ha blivit någonting med, om vi bara hade gett oss till känna? Med en kallelse på okända beundrare skulle man kunna få veta det, genom att först annonsera i olika tidningar och sen vänta på att alla ens okända beundrare skulle höra av sig till Kronofogden. Det skulle helt enkelt vara lite som en byråkratisk version av Tinder. Den som inte hör av sig får finna sig i om man går vidare med andra intressenter. Tala nu, eller tig för evigt.

Vem borde motionera om detta: Alla som älskar kärleken.

Chans att lyckas: Eftersom det är en skitbra idé tror jag inte att det ska vara några problem.

nbsp;

7 Avskaffa troheten i äktenskapsbalken
I äktenskapsbalken 1 kap. 2 § anges att makar ska visa varandra trohet och hänsyn. Det är en konstig bestämmelse, för det finns inga rättsliga sanktioner mot den som visar otrohet eller som visar ohänsyn för sin gemål. (¹²⁾ Man kan inte heller kräva att någon ska fortsätta vara gift med en för att man har följt ÄB 1:2 och varit supertrogen och hänsynsfull, och man måste inte skilja sig från någon för att den har varit otrogen eller ohänsynsfull. Det spelar inte heller någon roll vid en bodelning om makarna varit trogna eller ej. Äktenskapsbalken 1 kap. 2 § borde helt enkelt avskaffas eftersom den inte betyder någonting där det verkligen räknas: i domstolen. Och ärligt talat, hur fräscht är det att staten ska lägga sig i vad vuxna makar gör med varandra, va?

Vem borde motionera om detta? Alla som inte älskar kärleken, det vill säga alla de som inte motionerade om att införa kallelse på okända beundrare.

Chans att lyckas: Förmodligen minimal. Det kan jag leva med.

nbsp;