Ekelöfs 200 BLM-recensioner i diger volym

Mellan åren 1934 och 1962 var en av våra allra största diktare, Gunnar Ekelöf, vid sidan av sin poetiska gärning även verksam som litteraturkritiker i Bonniers Litterära Magasin. Hans samlade kritik, som mäter över 200 recensioner, har i dagarna givits ut i en kompakt volym på närmare 600 sidor, som också rymmer en inledning av Magnus Halldin och en kort efterskrift av Lars Gustafsson.

Gunnar Ekelöf
Kritiker i BLM
Gunnar Ekelöf-sällskapet

Materialet är ordnat kronologiskt efter publiceringsdatum och står i stort sett okommenterat, från den första recensionen av Rabbe Enckells och Gunnar Björlings tidiga trettiotalsverk till en artikel om Almqvists korrespondens i Hvad är en tourist? från 1960-talets första år. Däremellan hann Ekelöf avhandla flera av tidens mest intressanta namn, bl.a. flera av de poeter som inom bara några år skulle komma att bli några av landets mest namnkunniga. Detta gäller i synnerhet 1940-talet, då Ekelöf var som mest flitig anmälare i tidskriften (mer än halva volymen upptas av recensioner från detta årtionde). Några av de verk Ekelöf skriver om under denna tid är t.ex. Erik Lindegrens Mannen utan väg, den omtalade Camera obscura av pseudonymen Jan Wictor samt Albert Camus Främlingen.
Som kritiker ger Ekelöf överlag ett mycket sympatiskt intryck. Han sågar mycket sällan några verk, men drar sig å andra sidan inte för att noggrant och konstruktivt redogöra för eventuella brister. Recensionerna håller också en förbluffande jämn kvalitet, även om man i ett fåtal fall tycker sig ana att det varit fråga om rent brödskriveri.

Gunnar Ekelöfs samlade kritik i BLM är en mycket intressant och gedigen bok som kommer att ha ett stort värde som tidsdokument, som åtskilliga timmars nöjesläsning för litteraturvetare svältfödda på djupborrande kritik och, som Magnus Halldin skriver i förordet, som en katalog över en av våra största poeters litterära preferenser och antipatier. Det enda man möjligen kan klaga på är att volymen saknar en ordentlig innehållsförteckning och ett funktionellt, kronologiskt register över samtliga recensioner. Visserligen finns i slutet ett personregister, men detta hjälper inte på långa vägar om man ska få en överblick över Ekelöfs ganska omfattande kritikergärning.