Annons

Höj kunskapskraven inom humaniora


Genom att lyfta kunskapskraven inom humaniora kan vi visa marknadsivrarna att bildningen har ett värde. Det skriver Hanna Marie Björklund, masterstudent i religionsvetenskap.

Genom Svenskt Näringslivs rapport ”Konsten att strula till ett liv”, inlägg från studentorganisationer och andra opinionsbildare har den högre utbildningen i allmänhet och humaniora i synnerhet diskuterats ivrigt denna sommar. Rätteligen lägger man delvis skulden för brister i systemet på dåliga anslag och felaktiga incitament, men en viktig poäng har gått debatten förbi.

Både bland studenter, institutionerna och i den allmänna opinionen finns en problematisk syn på humanioras roll och värde. Både höger och vänster anklagar varandra för att använda humaniora som ett redskap att plocka poänger med. Självförtroendet på institutionerna monteras ner och det ger studenterna en syn på sin utbildning som säger att ju lättare, desto bättre. Alla ska ha rätt att komma igenom högre utbildning, tycks tanken vara. Gör man inte det är det universitetets fel, inte studentens, och således ska även utbildningen rätta sig efter studenternas kunskaper, inte tvärt om.

Normkritiska röster säger att klassisk bildning är exkluderande och omodern, att kurser måste göras om och att grundläggande kunskaper inte behövs. Förbudsivrare menar att det är fel att överhuvudtaget försöka forska om och förstå vissa kontroversiella ämnen som om forskningen i sig skulle legitimera dessa fenomen. De mest marknadsliberala slutligen menar att all bildning måste anpassas till näringslivet och att ämnen som filosofi bara är oviktigt flum.

Detta skyttegravskrig är nbsp; ingen optimal miljö för god forskning. Om vi ska börja reda ut situationen är villkoren för anslag verkligen inte fel plats att börja på. Men sedan måste vi gå djupare och ta tag i uppfattningen av syftet med våra universitet. Vi måste tydliggöra att en svår och krävande utbildning är något positivt, den ger dig som student valuta för dina skattepengar och intellektuell utmaning. För att inte tala om vikten av att blivande lärare bör ha ännu högre krav på sig än övriga studenter, de ska ju föra kunskapen vidare Idag råder snarare det omvända: lärarutbildningen är mer känd som slasktratt än elitsatsning.

Vi måste framhäva att vår klassiska historia och bildning inte bara har exkluderande funktioner utan även inkluderande. Lika viktigt som det är att tydliggöra hur äldre tiders samhällen utestängde vissa grupper genom sin kultur, lika viktigt är det att tydliggöra historiens allmänmänskliga aspekter. Jag behöver inte vara en vit äldre man för att älska klassisk litteratur. Bildningen i sig behöver inte vara exkluderande för att dåtidens samhällen var det.

När vi kan lyfta kunskapskraven kan vi höja kvaliteten, då kan vi också visa marknadsivrarna att bildningen har ett värde, att allt inte behöver handla om anställningsbarhet och avkastning. Men för att förtjäna den respekten för bildning som sådan måste också forskningen på alla nivåer, även grundforskning, bli bättre. När vi kan uppvisa genuint intellektuellt hantverk kan vi också kräva större självständighet och mer respekt för våra resultat.

Hanna Marie Björklund,
masterstudent i religionsvetenskap


Annons

Annons

Läs mer

2024-03-07 10:48
"Kostnadsfria mensskydd är ett enkelt och konkret sätt att förenkla vardagen för både studenter och personal", skriver…
2024-03-05 11:31
De slopade examensbevisen har blivit mycket omdiskuterade. Läs student Sofia Carlssons syn på nyheten i denna…
2024-02-19 12:18
Miljöpartiet om fördelarna med vad de kallar ett "Sverigekort", i dagens debattartikel.