"Utbildningsfabriken ingen dokumentär"

Diskussionen om att utbildning måste ge direkta resultat är populistisk och kortsiktig, skriver Klas-Herman Lundgren apropå dokumentären Utbildningsfabriken som nyligen visades på tv.

Klas-Herman Lundgren, fd ordförande SFS och Uppsala studentkår.

Relaterade artiklar

Kommentar. Martin Borgs, som producerat dokumentären "Utbildningsfabriken", kommenterar Klas-Herman Lundgrens debattartikel.

På TV4 gick nyligen ”dokumentärfilmen” Utbildningsfabriken som nog är rimligare att beskriva som ett debattinlägg från Svenskt näringsliv, eftersom den är producerad med deras ekonomiska stöd av Martin Borgs, som tidigare jobbat åt deras tankesmedja Timbro.
Filmen väcker åter liv i den segdragna ”hobbykursdebatten”. Hobbykurser är ett begrepp som använts av debattörer för att beskriva kurser som sägs vara av ”hobbykaraktär” och inte uppfyller målen för akademisk utbildning. Denna debatt var het i somras när Svenskt näringsliv släppte en kritiserad rapport om utbildningens nytta.  Ett exempel som då användes för att ovettigförklara hobbykurser var kursen Harry Potter och hans världar. Men den visade sig sedan vara riktigt vettig. Den hade nämligen forskningsanknytning inom bland annat historia, litteraturvetenskap och religionshistoria. ”Harry Potter”-industrin omsatte dessutom många miljarder dollar redan 2007 och böckerna har lyfts fram av bland annat tidningen the Economist utifrån dess stora betydelse för ekonomi och sysselsättning.

Utbildningsfabriken
är en filmatiserad version av denna debatt. Borgs har en mer nyanserad inställning till humaniora, men det är oklart vad han egentligen vill uppnå. Nog kan det finnas enstaka kurser med brister i det stora kursutbud som existerar. Men att fokusera på dem är inte lösningen på några större problem. Istället vore det bättre att agera för att åtgärda den tydliga resursbrist som finns för grundutbildningen. Det vore mer produktivt än att jaga marknadsföringsmässigt döpta kurser som uppstått på en utbildningsmarknad där lärosäten kämpar om studenter.
Det är nog inte heller någon som tar examen bara genom att läsa ”hobbykurser”. Däremot kan bra fristående kurser ge kompletterande kunskaper och kompetenser till de vanliga utbildningarna. De kan också vara en bra ingång för dem med studieovan bakgrund som funderar på att studera vidare.
Filmen hävdar även att endast sex av tio studenter får kvalificerat jobb efter examen. SCB visar dock på att siffran ligger närmare nio av tio. Borgs berör också att kostnaden för vårt utbildningssystem har stigit. Det är inte konstigt eftersom vi aldrig haft så många studenter som under de senaste åren. Befolkningen växer och utbildning blir allt viktigare på arbetsmarknaden. När det gäller våra studieskulder är de stora eftersom vi har ett system dimensionerat utifrån att studenter förväntas vara oberoende av sina föräldrars plånböcker och inte heller ges något billigt campusboende.

Filmen föreslår studieavgifter för att tydliggöra ett ”investeringsperspektiv”. Det finns oerhörda problem med detta. Konsekvenserna skulle kunna bli förödande för studenter med svag socioekonomisk bakgrund, och inte heller vore det vägen framåt för ett samhälle som vill nå en hög kunskapsnivå. Borgs tycker dock att utbildning måste ge resultat. Diskussionen om att utbildning måste ge direkta resultat är populistisk och kortsiktig. Utbildningsnivån i ett samhälle är viktig ur så många fler aspekter än jobb efter examen. Dessutom påverkar många yttre faktorer utbildningens ”resultat” för den enskilde individen, till exempel det ekonomiska läget.
Det är bra att det inte enbart är skolan som debatteras i TV, men nästa gång vill jag nog se ett mer djuplodande reportage.

Klas-Herman Lundgren
Bl.a. f.d. ordförande SFS & Uppsala
studentkår

Läs mer om utbildningsfabriken på Ergos webbsida: www.ergo.nu