Varken babyn eller badvattnet ska ut

I senaste Ergo, skrev chefredaktör Lina Svensk sin ledare under rubriken “Ska babyn fara ut med badvattnet? Igen?”. Det som hänvisas till är ett förslag att göra om Ergos anställningar till arvoderingar i syfte att minska på kårens utgifter. Det är inte ett nytt förslag, även om det kanske inte talats så öppet om tidigare, men det är något som länge varit elefanten i rummet, särskilt när man får nya siffror på hur kårens budget går åt fel håll, vilket var exakt vad som hände i början av april när kårstyrelsen började arbetet med att ta fram förslag på rambudget inför nästa verksamhetsår.
Bakgrunden till detta är Uppsala studentkårs försämrade ekonomi. De senaste åren har kåren brottats med ett svårlösligt problem – kårens intäkter står inte i balans till dess utgifter. I takt med att delar av kåren brutit sig ur och bildat egna kårer har bidragen och intäkterna minskat med följd att det är färre studenter som delar på kostnaderna för gemensamma studentresurser, som till exempel Ergo.
Det som var överraskningen i budgeten detta år var att det är betydligt färre studenter på universitetet nu än tidigare, vilket ledde till mindre bidrag till kåren om ungefär 200 000 kronor än planerat. Det ska noteras att detta besked också kom i skuggan av förra året när juristerna och ekonomerna bildade egna kårer och Uppsala studentkår därmed gick miste om bidrag i miljonbelopp. Man har i tidigare år lyckats skära kostnaderna på många verksamheter och poster redan utan att det skett för stora förändringar. Därför finns det inte mycket mer spelrum kvar att skära på när underskotten fortsätter att växa istället för att minska.

I denna situation om hur vi kan få rätsida på kårens kostnader så höjdes därför röster både inom styrelsen, men även utanför, om att det nu inte fanns det andra alternativ nbsp; – anställningarna på Ergo måste göras om till arvoderingar för att ekonomi ska gå ihop. Till rösterna vill jag säga följande. Ja, Ergo är en stor utgiftspost på kåren. Men det är också en otroligt värdefull resurs som inte kan mätas i kronor. Vi kan inte tillåta oss själva att hamna i en situation där vi av panik och rädsla över röda siffror i ett excelark börjar slänga runt med ogenomtänkta och förhastade lösningar. Det är en personalpolitik som må gynna boksluten, men den tar ett högt pris i kvalité. Ett pris som kan ta år innan man inser hur högt det faktiskt är.
Det ironiska i allt detta är att just Ergo har förbättrat sin ekonomi avsevärt på bara ett år. Mellan rambudget som lades för ett år sedan och den som ligger nu visar Ergo ett förbättrat resultat med 624 000 kronors skillnad (åt det bättre). Visserligen är Ergo fortfarande en stor kostnad rent ekonomiskt, men det är en stor utveckling åt rätt håll på bara ett år.

Det stämmer att Uppsala studentkår står inför stora utmaningar och dessa är främst ekonomiska. Men vi kan inte ta oss an dessa genom att hoppa till förhastade lösningar utan att det får ödesdigra konsekvenser. Om det mot förmodan någonsin ska ske en förändring kring Ergos redaktion ska den föregås av en ordentlig utredning som tar fasta på vad man kommer att gå miste om i och med ett sådant beslut. Och den utredningen i sig ska föregås av ett engagerat arbete att få rätsida inte bara på Ergos utan också på kårens ekonomi i stort.

Så för att svara på chefredaktörens rubrik: Nej. Vare sig babyn eller badvattnet ska fara ut, igen.

Daniel Simmons
Ordförande, Uppsala studentkår 16/17
FUM-ledamot, Uppsala universitets studenter (UUS)