Lättare för utomeuropeiska studenter efter 1 juni

Foto: Hanna UllmanPer Löwdin, doktorandombudsman på Uppsala studentkår.

Tredjelandsdoktoranders uppehållstillstånd utreddes i Cirkulärmigrationsutredningen (SOU 2011:28), som presenterades i mars 2011, men sedan dess har frågan tyvärr gått i stå. Aviserade propositioner har skjutits upp flera gånger. Nu börjar det dock röra på sig.

Problemet är att tredjelandsdoktorander diskrimineras i det att de inte kunnat räkna sin studietid i Sverige till godo för att söka permanent uppehållstillstånd, att deras medföljande ofta inte får rätt att arbeta i Sverige, och att de varje år måste söka om uppehållstillståndet för studier. Dessutom anmodas de ofta snorkigt att lämna Sverige så snart de avlagt examen, trots att de tenderar att disputera inom områden där det råder brist på arbetskraft.

Det är inget litet problem. Tvärtom! Vid vissa fakulteter är närmare hälften av de nyantagna doktoranderna utländska medborgare. Vid KTH utgör utländska doktorander 66 procent av nybörjarna. Hur stor av del av dessa som är tredjelandsdoktorander är oklart. Men de är en stor grupp.

I mars lossande det plötsligt. Regeringen avgav en lagrådsremiss. I denna föreslås radikala förändringar. Det föreslås en ny bestämmelse i Utlänningslagen som innebär att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas utlänning som i sammanlagt fyra år av de senaste sju åren haft uppehållstillstånd för studier, som avser utbildning på forskarnivå.

Regeringen föreslår vidare, att medföljande familjemedlemmar med stöd av nya föreskrifter ska kunna beviljas upphållstillstånd och arbetstillstånd. Så långt är allt väl. Det kommer att bli betydligt lättare för tredjelandsdoktorander att leva i Sverige, medföljande familjemedlemmar kommer att kunna arbeta i Sverige, och de kommer att kunna söka permanent uppehållstillstånd efter fyra år.

Dessvärre finns smolk i glädjebägaren. Uppehållstillstånden måste sökas om årligen. Det medför en rad nackdelar. Dessa är ytterst avhängiga Migrationsverkets handläggningsrutiner. Ansökningar om förlängt uppehållstillstånd för studier handläggs sällan eller aldrig omgående i god tid innan det gällande uppehållstillståndet löpt ut. Istället handläggs det när detta löpt ut och handläggningen är utomordentligt sölig, trots att doktoranden med framgång bedriver forskarutbildning är handläggningstider på flera månader snarare regel än undantag.

Under denna tid är doktoranden praktiskt taget fånge i Sverige, kan inte besöka andra EU-länder eller lämna EU för att delta i vetenskapliga samarbeten, konferenser, lägga fram resultat, etcetera. Forskning är en internationell verksamhet, varför denna inlåsning är en betydande olägenhet som försvårar livet för doktoranden. Det är långt ifrån ovanligt att tredjelandsdoktorander tvingats avstå från viktiga konferenser på grund av Migrationsverkets ineffektivitet och sölighet.

Forskarutbildningen är fyraårig, rimligen bör uppehållstillstånd kunna ges för hela utbildningen. Om statsmakten uppfattar att det finns ett behov av kontroll genom årliga ansökningar borde detta ordnas på ett minimalistiskt sätt med blixtsnabb handläggning i god tid innan det löpande tillståndet gått ut.

Lagrådet lämnade 19 mars regeringens förslag utan erinran. Proposition kan således väntas inom kort. Enligt förslaget ska de nya reglerna börja gälla från 1 juni i år.