Bergmanvandring i vårsolen

I Uppsala har man kunnat se många välkända ansikten under åren och bland dessa kunde man en gång hitta filmregissören Ingmar Bergmans. Han var aldrig student här, men staden var ändå en viktig plats i Bergmans liv. Nu när våren kommit anordnar Uppsala Kortfilmsfestival en guidad tur i den svenske regissörens fotspår.

Vad är då Bergmans koppling till Uppsala? Förutom att han föddes här i juli år 1918 så bodde hans mormor på Trädgårdsgatan och många av hans barndomsminnen är knutna till Uppsala. Det var också här en ung Bergman mötte filmen för första gången.
– Slottsbiografen var en mycket viktig plats där han gick och såg väldigt mycket film. Där såg han det första maskinrummen i sitt liv, säger Niclas Gillberg, festivalchef på Uppsala kortfilmsfestival.

Vandringen avslutas med en kortfilmsvisning på just Slottsbiografen. Visningen består av fem stycken kortfilmer som alla vunnit Uppsala kommuns filmpris till Ingmar Bergmans minne. Priset skall ges till ”en ung filmare, som i Ingmar Bergmans anda tänjer på filmkonstens gränser”. Det är alltså en ung skara filmregissörer, från en rad olika länder: Portugal, Kanada och Slovakien, bland flera. Bergman brann för unga filmskapare och utvecklandet av filmkonsten. Filmerna har också en tematisk koppling med Bergman. Ett djupt intresse för det mänskliga och personliga.

Att kortfilmerna vunnit på grund av sin gemensamma nämnare med Bergmans filmer kanske väcker intresse hos ungefär lika många som det avskräcker helt och hållet. Regissören lyckades under sin karriär skaffa sig ett visst rykte för mörka och svåra filmer, befolkade med metafysiska ämnen, trasiga rollfigurer och en pessimistisk människosyn. Eller som Gillberg beskriver det:
– Liv och död och jättetunga frågor.

Och även om de flesta kortfilmerna går i detta spår, finns det åtminstone en som sticker ut lite från mängden. Pandy, en något oväntad vinnare, är en animerad film på tolv minuter som handlar om en panda. En lättsam film, men enligt Gillberg finns det någonting typiskt för Bergman även i denna.

Vad kan då kortfilm erbjuda som inte långfilm kan? Gillberg menar att det ändå finns något unikt med kortfilmsformatet.
– Det är väldigt stora kommersiella krav på långfilm. Där är det bara ett fåtal som får göra den film de vill, säger Gillberg.

Långfilmsbranschen är stängd för en stor skara regissörer. Kortfilmsbranschen, däremot, är öppen för många fler och med en låg budget kan kortfilmen erbjuda regissörer större konstnärlig frihet.
– Kortfilm kan ta ut svängarna och regissörerna kan få göra som de vill. Det betyder mycket mer levande och varierade filmer, säger Gillberg.