Annons
Prästen Agneta Lejdhamre har tittat på språket i Den svenska psalmboken.
Foto: Hanna Strandberg

Männen dominerar i Psalmboken


Hur påverkas kyrkan och samhället av hur kvinnor och män framställs i Den svenska psalmboken? Det frågar sig prästen Agneta Lejdhamre i en ny avhandling.

Under sina närmare 30 år som präst har Agneta Lejdhamre tröttnat på bristen på progressiva psalmer. Hon ville undersöka saken närmare och bestämde sig för att doktorera. I sin studie ”Psalm – kön – kyrka. Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken och i Svenska kyrkans kyrkomöte” tittar hon på psalmboken som en bruksbok – ett arbetsredskap för svenska kyrkan – och kopplar den till vad hon ser som ett samhälleligt problem: jämställdhet mellan kvinnor och män.
– Inte förvånande har jag kommit fram till att den bild som framträder i psalmerna inte alls stämmer överens med kyrkans definition av jämställdhet.

Hon berättar att
till den allmänt vedertagna definitionen av jämställdhet – att samma villkor att påverka samhället och sitt eget liv skall råda för kvinna och man. Svenska kyrkan har gjort tillägget att både kvinna och man är guds avbild.
– Det är ju bra att man fastslår det, att kvinnor och män ska ges samma möjligheter – men så är det inte i psalmboken.
I avhandlingen kommer hon fram till att alla benämningar på gud i psalmboken associerar till män, ingen till kvinnor. Totalt hittar hon 1 233 markörer som är kopplade till män, men endast 181 markörer kopplade till kvinnor. Det finns framför allt två förklaringar till det: många fler män är omskrivna i gamla testamentet, och gud refereras hela tiden som fadern, Herre konung… eller han.
– Allt det här vet vi ju, det är inget nytt, men att det är så stor skillnad visste vi inte, säger Agneta Lejdhamre.
Hon använder begreppet språklig dissonans, det vill säga det översättningsarbete som flickor lär sig att göra för att känna sig delaktiga i texter som handlar om män. Agneta Lejdhamre menar att det är något som kvinnor lär sig och gör automatiskt, men att det skapar en tröskel och ger ett psykologiskt avstånd som gör det svårare för kvinnor att ta till sig texterna i psalmboken.
– Jag får ofta kommentaren att man inte tänker på att det är män i texterna, men skadan sker redan när man uttalar orden – det händer någonting med oss som har med rangordningen i samhället att göra. När man inte har det kritiska sinnet påkopplat, som när man sjunger eller ber, så går det ännu djupare i en.
Genom att använda en kunskapssociologisk metod, kunskapen om hur individen tolkar och sätter ord på sin egen verklighet, visar hon att språket för gud har påverkat hela samhället.
– nbsp;Jag visar att språket i psalmerna ligger som ett bjälklag på vilket vi har byggt samhället. Eftersom män har varit viktigare än kvinnor i historien har ord för män också getts ett högre värde. Idag är inte kyrkan så viktig i samhället, men den var det under den tid då vårt språk och samhälle formades.

I sin avhandling
fokuserar Agneta Lejdhamre på texterna i Den svenska psalmboken från 1986 – den senaste som antagits av kyrkomötet. Hon har också i andra sammanhang tittat på de två senare samlingar av psalmer som har getts ut: Psalmer i 90-talet och Psalmer i 2000-talet.
– I den senaste kan man se en förändring, säger hon och menar att det här finns några exempel på alternativa uttryck för gud, men tillägger att de fortfarande utgör undantag.
Parallellt med studien av språket i psalmboken har hon även tittat på kyrkomötet, och visar där att de förslag som har inkommit avseende ett mindre mansdominerat språk oftast har mötts med tystnad.
– Många präster säger att det här är problematiskt, men frågar sig vad de kan göra åt det, säger Agneta Lejdhamre och jämför situationen med medvetenheten om miljön: Alla vet att flygresor ökar utsläppen, men väldigt få klimatkompenserar.
I avhandlingen lyfter Agneta Lejdhamre fram möjliga åtgärder. De upptar ett helt kapitel av boken, men hennes viktigaste slutsats kan sammanfattas i några ord: Det är viktigt att vi är medvetna om att språket påverkar oss och skapar en rangordning mellan människor.
– nbsp;Det handlar om att få folk att reflektera över det språk de använder, att man frågar sig varför man säger på ett visst sätt, vad det betyder och vem som tjänar på det.
I förlängningen hoppas hon att den kritiska granskningen kan föda fram ett nytt språk för gud och för människan.
– nbsp;Skriver man om män och kvinnor så ska de vara likvärdiga och skriver vi om gud så ska vi göra det på ett nytt sätt, så att det överraskar. Gud är mycket större än ordet fader, avslutar hon.

nbsp;


Annons

Annons

Läs mer

2023-06-13 16:49
En ny studie från Uppsala universitet pekar på att p-pilleranvändning markant ökar risken för depression under de två…
2022-02-02 13:43
En familj har donerat 10 miljoner kronor till forskningscentret Womher. Pengarna kommer framförallt att användas till en…
2021-09-22 13:58
Ett högt intag av mejerifett ger låg risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det visar en studie baserad på…