Foto: Ida NordenhemP-piller.

Pillers påverkan oklar

– Vi vet ingenting. Det är det korta och slagkraftiga svaret på varför vi gör det här.
Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet, inleder nu en stor studie för att utröna p-pillers påverkan på humör och sexualitet.

Foto: Ida NordenhemInger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet, startar under hösten en studie om p-piller och dess biverkningar.

Den forskning som redan finns om p-piller har till stor del gått ut på att jämföra olika typer av piller med varandra, för att ta reda på vilken sort som är mest effektiv.
  – Men hur mår kvinnorna av sina p-piller? Vad får de för humörbiverkingar och sexuella biverkningar? Den ingången i preventivmedelsforskning är betydligt mer ovanlig, säger Inger Sundström Poromaa.

Det beror på, menar hon, att det länge ansetts oetiskt att göra placebostudier där vissa deltagare i studien lottas till att äta p-piller, medan andra får sockerpiller – vilket ju då inte skyddar mot oönskade graviditeter.
– Men jag tror att tiden är mogen för en placebokontrollerad studie nu, åtminstone här i Uppsala, säger hon, och betonar att forskningsteamet är noga med att se till att deltagarna är införstådda med att de inte får ta några risker medan studien pågår:
– De får inte blir gravida.

P-pillerstudien fokuserar på att mäta humörbiverkningar och sexuella biverkningar. Inger Sundström Poromaa förklarar:  
  – När vi talar om p-pillers biverkningar på humöret så liknar vi dessa med besvär vid PMS. Det vill säga, vissa blir arga, vissa ledsna och vissa blir både och. När det gäller sexuella biverkningar finns det en psykologisk och en mer fysiologisk biverkning, börjar hon, och fortsätter:
 – Dels tycker många kvinnor att p-piller påverkar sexlusten, dels tycker somliga att den sexuella funktionen påverkas – kvinnorna kan känna sig torrare i slidan vilket kan leda till smärta vid samlag.
Trehundra personer ska ingå i studien, som förväntas pågå till och med våren 2015. Hösten samma år hoppas Inger Sundström Poromaa ha de första resultaten.
– Om vi har någon hypotes? Nej, för i det här läget så vi vet ingenting. Och det handlar inte om att vi ska bevisa någon hypotes, vilket vanligen görs i läkemedelsforskning. Vi är bara ute efter siffror om hur vanliga biverkningarna är, eftersom dessa siffror inte finns.

Innan pillerstudien påbörjas får deltagarna föra dagbok hemma under en hel månad, samt fylla i formulär som tar upp sexualitet, depression, PMS, etcetera. 
 – Kvinnorna skriver ner symptom varje dag under en hel menscykel. Därefter går de in i studien och får äta p-piller – eller placebo – i två månader, utan att vi gör särskilt mycket mätningar på dem. För den första tiden räknas som en omställningsperiod.

När deltagarna är inne på den tredje månaden, fortsätter Inger Sundström Poromaa, får de återigen skriva ner symptom i en dagbok för varje dag i p-pillerkartan. Avslutningsvis fyller kvinnorna i likadana formulär som innan studien påbörjades.
– Om studien visar att det finns ett reelllt problem, låt säga att det är fem eller tio procent av kvinnorna som faktiskt får försämrat humör, så är det ju jätteviktigt att vi för tillbaka resultatet till industrin. Så vi kan visa hur kvinnorna faktiskt mår på de preventivmedel som tillverkas. Resultatet måste också nå Läkemedelsverket, så att myndigheten kan se över vilka preventivmedel som ska rekommenderas till kvinnor.

Synen på p-pilleranvändandet har förändrats, enligt Inger Sundström Poromaa. Idag ställer kvinnor högre krav på sina p-piller, jämfört med för ett par decennier sedan.
– På 60-70-talet var man glad bara man inte blev gravid. Idag vill vi även må bra av våra p-piller. Jag ser det som en självklarhet – kvinnor ska kunna skydda sig mot oönskade graviditeter, utan att för den sakens skull må dåligt eller ha biverkningar av behandlingen.