Fördomar kommer i klump

Det är välkänt att personer som uttrycker fördomar mot en grupp i samhället, också tenderar att inta samma nedvärderande attityder mot andra grupper. Det kallas för generaliserade fördomsfullhet, förklarar Robin Bergh, doktorand på institutionen för psykologi på Uppsala universitet.

Han exemplifierar med tidigare psykologiska studier som visat att personer som hyser fördomar mot invandrare, också gör det mot kvinnor och homosexuella.
–Men exakt vad som utgör kärnan i denna tendens, i vilken form den yttrar sig, samt på vilket sätt den kan kopplas till personlighet är däremot inte speciellt utforskat.

Men Robin Bergh har i sin avhandling kunnat visa att personlighetsfaktorer som vänlighet och öppenhet för nya erfarenheter, kopplas ihop med personer som är mindre benägna att uttrycka nedvärderade påståenden om olika grupper. De motsatta personlighetsdragen – mindre vänlig och mindre öppen – hör istället ihop med personer som uttrycker mer nedvärderande attityder.
– Kopplingen mellan vänlighet och minskad fördomsfullhet förklaras till viss del av att den här personen vill göra något åt fördomarna när han eller hon märker sådana hos sig själv.

Skillnaderna mellan mer och mindre fördomsfulla har inte att göra med om man vill framstå som politiskt korrekt eller som en ”sanningssägare”– motivationen kommer inifrån, poängterar Robin Bergh.

Tidigare psykologisk forskning har antagit att generellt fördomsfulla personer är fördomsfulla mot andra grupper än sin egen. Men Robin Bergh konstaterar att det inte behöver vara så:
– Jag har funnit att kvinnor som är generellt fördomsfulla mot homosexuella och invandrare, också uttryckte sexistiska värderingar om kvinnor, säger han, och exemplifierar med attityder som säger att kvinnans plats är i köket.

Det handlar alltså inte så mycket om ”min och din grupp”.
– Istället tycks det vara så att fördomsfulla personer köper högstatusgruppers stereotyper och föreställningar om hur saker och ting ska vara.
Går det att göra något åt en personlighet som är mer fördomsfull än en annan?
– Personligheten är ju inte fixerad. Men vi har sett att det inte tycks vara så lätt att möblera om i vem som är mer eller mindre fördomsfull. Personer som är väldigt fördomsfulla anser sig inte vara det själva och verkar heller inte så intresserade av att ändra sina attityder, säger Robin Bergh, och fortsätter:
– Det går att höja och sänka nivåerna hos en individ, men det går normalt inte att göra den mest fördomsfulla personen till den mest toleranta, summerar han.

Det finns emellertid samhällsfaktorer som kan påverka fördomsfullheten hos alla personer, oavsett personlighet. Forskning visar att när människor uppfattar att ekonomin går dåligt och kriminaliteten skenar, så ökar till exempel rasistiska fördomar.

Robin Bergh hoppas att hans forskning ska bidra till en förändring av hur vi diskuterar fördomar.
– I mediedebatten beskrivs ofta olika fördomar som isolerade fenomen. Då spelar man lätt främlingsfientliga krafter i händerna.

Han exemplifierar med Anders Behring Breivik och hans massaker på Utöya: Då handlade mediedebatten huvudsakligen om hans attityder mot muslimer. Att han i sitt manifest också uttrycker extrema attityder mot kvinnor och homosexuella, hamnade i skuggan – trots att sambandet kan vara viktigt för att förstå varför vissa personer är mer fördomsfulla än andra.
– En samhällsdebatt som lyfter fram att det finns en systematik i fördomar möjliggör att vi diskuterar extremhögerns frammarsch för vad den egentligen representerar.