Foto: Sandra GunnarssonMartina Isaksson doktorerar 50 procent och jobbar 50 procent på ätstörningsenheten för vuxna vid Akademiska sjukhuset. Hennes forskningsprojekt går bland annat ut på att undersöka effekterna av terapimetoden RO DBT för patienter med anorektisk ätstörning.

Kan minskad kontroll lindra ätstörning?

Anorektisk ätstörning kan vara ett symptom på överkontroll av känslor. Utifrån denna teori arbetar nu psykologen och doktoranden Martina Isaksson med att undersöka en ny behandlingsmetod för patienter som lider av undervikt.

Forskning i tre delar

Martina Isakssons forskningsprojekt är indelad i tre steg. Den första studien går ut på att översätta självskattningsformulär och ta fram en metod för att kunna mäta om en person är av över- eller underkontrollerad personlighetsstil. Den andra delen går ut på att undersöka om människor som lider av olika ätstörningsdiagnoser är överkontrollerade eller underkontrollerade. Slutligen ämnar hon undersöka effekterna av behandling med RO DBT för patienter med anorektisk ätstörning.

Vi lever i ett samhälle som uppmuntrar en kontrollerad personlighet, att vara strukturerad och inte visa vissa känslor. Men vad händer om självkontrollen går för långt? Martina Isaksson forskar om känsloreglering och utgår från en teori som delar in personlighetstyper i två olika kategorier – överkontrollerad och underkontrollerad personlighetsstil.

– För en person som är åt det överkontrollerande hållet är det viktigt att göra saker rätt och riktigt. De visar inte alltid sina känslor utåt, till skillnad från de med en underkontrollerad personlighetsstil – där syns det ofta vad personen känner, tycker och tänker, säger Martina Isaksson, psykolog vid ätstörningsenheten för vuxna vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Teorin utgår från en biosocial förklaringsmodell vilket betyder att både arv och miljö påverkar vilken personlighetsstil vi utvecklar. Hon förklarar vidare att båda personlighetstyper kan innehålla positiva och negativa sidor.

– Att vara överkontrollerad kan vara bra, samhället behöver drivna personer, men det kan också leda till överdriven perfektionism eller att en person inte visar sina känslor och därför heller inte får hjälp eller kan skapa nära relationer. Den andra kategorin är också bra – vi behöver idésprutor som säger vad de tycker och känner, samtidigt kan en person med en sådan underkontrollerad personlighetstyp hamna i destruktiva och impulsiva beteenden.

Martina Isakssons forskningsprojekt koncentrerar sig främst på den överkontrollerande personlighetsstilen. Teorin hon utgår från är att människor med en anorektisk ätstörning*, där man minskar sitt matintag med undervikt som följd, ofta tillhör denna kategori.

– Vi tänker oss att ätstörningen är ett symptom på överkontroll av känslor. Att reglera matintag och vikt blir ett sätt att få kontroll när världen upplevs kaotisk. Om det är så, kan vi ta hänsyn till det i behandlingen av anorektisk ätstörning.

Den mest välbeforskade behandlingen vid ätstörning är kognitiv beteendeterapi. I Martina Isakssons forskningsprojekt kommer man i stället att titta på effekterna av behandling med så kallad Radically Open Dialectical Behavior Therapy, (RO DBT), vilket är en beteendeterapi anpassad för personer med överkontrollerad personlighetsstil.

– KBT är i regel en jättebra behandling vid ätstörning. Detta är en metod för de som kanske inte blir hjälpta av KBT, där den bakomliggande kontrollen finns kvar och hindrar dem från att bli fria från sin ätstörning.
 
Personerna som ingår i studien erbjuds 40 veckors behandling vilken sker både individuellt och i grupp. Under sessionerna läggs fokus på att normalisera vikten och jobba med överkontroll av känslor. Hon förklarar närmare.

– Det handlar om att lära sig att tillåta sig ha den känsla som krävs och signalera den i lagom intensitet. Om man är ledsen är det till exempel viktigt att kunna visa den känslan för att kunna få tröst, i stället för att hålla den inom sig.

Under sessionerna arbetar de också med att utveckla relationer och öva på färdigheter, till exempel genom att låta patienterna få prova på nya grejer eller saker de kanske inte vågat tidigare. Innan, under och efter det år som personerna ingår i studien kommer Martina Isaksson att fånga upp deras mående.

– Jag kommer undersöka effekterna av behandlingen genom att titta på hur vikten påverkas och om personen skattar sig mindre ätstörd, samt om kontrollen har minskat.

Hittills är det för få personer som avslutat behandlingen för att hon ska våga uttala sig närmare om effekterna, men…

– Det ser lovande ut. Jag tror också att patienterna generellt tycker att det är bra. De deltar och verkar gilla behandlingen.

Har du något tips till personer som känner att de lider av överkontroll av känslor, men kanske inte i den grad att de måste söka hjälp?

– Ja, en sak som vi verkligen lyfter i behandlingen är att vi behöver andra människor, vi behöver kunna visa oss sårbara och svaga. Att hålla saker inom sig är som att trycka en badboll under vatten, det går en stund men sedan kommer den att skjuta upp med full kraft, och då sitter man kanske där med en ätstörning, säger Martina Isaksson och fortsätter:

– Man måste våga öppna upp. Människor försvinner inte bara för att man visar sina genuina känslor, istället kommer de vilja komma dig närmare.

*med anorektisk ätstörning menas här ätstörning av restriktiv typ, dvs anorexia nervosa eller en ätstörning där personen inte helt uppfyller anorexidiagnos men där de huvudsakliga beteendena är likadana.