Let’s talk about sex, samlevnad och porrens inverkan på unga

Magdalena Mattebos forskning har fått stor medial uppmärksamhet sedan hon disputerade 2014 vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet. Bara några dagar innan Ergo ringer upp henne har hon uttalat sig i bland annat SVT Uppsala med anledning av Skolinspektionens nya kritiska rapport om sex- och samlevnadsundervisningen vid svenska skolor.
– Det är väldigt glädjande att se att det finns ett så stort allmänintresse för ungas välmående. Nu när det släpps så många rapporter om ökad psykisk ohälsa känns det ännu mer angeläget att diskutera de ungas levnadsvillkor, säger Magdalena Mattebo.
Ungdomars sexuella hälsa är en fråga som alltid har legat henne varmt om hjärtat. Efter barnmorskeexamen 2006 och klinisk tjänstgöring på en ungdomsmottagning fick hon en doktorandplats i ett projekt där man undersökte ungas pornografikonsumtion – ett projekt som byggde vidare på forskning som Magdalena Mattebos egna handledare påbörjade i slutet av 80-talet.
– Då låg fokus på porrkonsumtionen i relation till sexualitet och sexualvanor, men den forskning som vi bedrev i projektet har vidgat det perspektivet till att även inkludera ungas fysiska och psykiska välmående i relation till konsumtionen, säger Magdalena Mattebo.

Forskningen i projektet bygger på enkätstudier med drygt 800 16-åringar. Ungefär 96 procent av pojkarna och 54 procent av flickorna uppgav att de konsumerar porr.
– Flickornas konsumtion är inte lika välbeforskad som pojkarnas. Vi kan konstatera att det inte bara är ovanligare att flickor konsumerar porr än pojkar, utan även att de som faktiskt konsumerar gör det i mindre omfattning. Varför det är så kan vi bara spekulera i – det kan handla om att det inte finns tillräckligt mycket porr som tilltalar tjejerna eller att sociala koder gör det mindre accepterat för dem att titta på porr, säger Magdalena Mattebo.
Bland pojkarna var det enklare att urskilja mönster i och med att nästan samtliga av dem uppgav att de konsumerar porr. En något överraskande upptäckt var att skillnaderna mellan de som konsumerar porr ofta, så kallade högkonsumenter, och de som gör det mer sällan var ganska små när det kom till faktiska sexuella erfarenheter, vilket går emot tidigare resultat i liknande studier.
– Då har man kunnat se att de som konsumerar mycket porr har haft mer sexuell erfarenhet, säger Magdalena Mattebo.
De högkonsumerande pojkarna uppgav dock i större utsträckning att de blir inspirerade att testa nya saker i sina egna relationer och att de anser att porren påverkar deras sexuella beteende.
– Ju oftare pojkarna konsumerar porr, desto mer avancerad blir porren de tittar på. Högkonsumenterna söker sig oftare till exempelvis våldsporr och BDSM.
Hos den här gruppen var hälsoproblematik som alkoholdrickande, fetma och problem med vänskapsrelationer mer förekommande. Men Magdalena Mattebo understryker att det inte går att dra någon slutsats om ett kausalt förhållande mellan hög porrkonsumtion och hälsoproblematik.
– Vi kan se att det finns ett samband, men det är omöjligt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Sambandet kan lika gärna vara att man har en stillasittande livsstil eller är mer benägen att ta risker. Ofta blir perspektivet snabbt negativt när man talar om ungas porrkonsumtion, men många av de unga ser det snarare som att de är nyfikna.
Ett problem är dock att ungdomar inte får tillräcklig information om porrens inverkan.
– Även om porrkonsumtionen i sig inte nödvändigtvis är skadlig, så ger porren ofta en ensidig beskrivning av sex och därför är det viktigt att de som undervisar i sex och samlevnad tar upp den aspekten. Idag finns ingen obligatorisk utbildning i sex och samlevnad för lärarstudenter, utan det är avhängt på lärarstudenternas eget intresse. Kanske skulle ungdomsmottagningarna behöva komma in och informera mer frekvent om det här ämnet. Det finns så många perspektiv att ta upp i relation till porren – jämställdhet och kroppsideal exempelvis. Har man väl väckt frågan så finns utrymme att föra en fortsatt diskussion om ämnet.