Muskler, skelett och instrument

Andreas Vesalius och den anatomiska renässansen
Carolina Rediviva
T.o.m maj 2016

Foto: Uppsala universitetsbibliotek1500-talsläkaren och anatomen Andreas Vesalius.

Foto: Uppsala universitetsbibliotek"Att man redan på den tiden besatt sådana kunskaper om, och sådan förståelse för, sin anatomi är fascinerande."

Det första jag ser när jag kliver in genom den öppna glasdörren, är en stor plansch som visar en bild av en hudlös man. Alla mannens muskler är blottade och en bokstav ur både det grekiska och det latinska alfabetet märker ut varenda enskild muskel. Det framgår således mycket tydligt redan i början av utställningen vad besökaren ska få beskåda: olika skildringar av människans anatomi, ritade och målade av 1500-talsläkaren och anatomen Andreas Vesalius. Det hänger ytterligare två liknande planscher mellan glasmontrarna som är fulla av uppslagna böcker, skrivna av Vesalius. Dessa böcker är fulla med detaljerade illustrationer som föreställer uppskurna mans- och kvinnokroppar, skelett och genomskurna huvuden. Montrarna är även fulla av olika kirurgiska instrument och i en av dessa hänger en såg. Den sparsamma belysningen ger ett dunkelt intryck.
Vad som särskilt fångar min uppmärksamhet är de olika, blänkande kirurgsaxarna som hänger i en av montrarna. När jag ser dem tycker jag mig se dem användas av en 1500-talsanatom i anatomiska teatern på Gustavianum. 

Utställningen är inte stor, men den behöver inte heller vara det. Den ger ett starkare och mer djupgående intryck än vad den skulle ha gjort som stor, då den sannolikt bara upplevts som för mycket för besökaren att kunna, och vilja, ta in. Den är gripbar, lätt att hänga med i och att den dessutom handlar om hur den mänskliga anatomin skildrades på 1500-talet bidrar också till storlekens fördel då det är ett ämne som kommer väldigt nära inpå alla människor. Det är svårt att förbli helt oberörd av de detaljrika illustrationerna av muskler, skelett och uppskurna kroppar samt av åsynen av de kirurgiska instrumenten. Men samtidigt är utställningen desto mer intresseväckande i synnerhet då man vet när Vesalius skrev dessa böcker och gjorde planscherna. Att man redan på den tiden besatt sådana kunskaper om, och sådan förståelse för, sin anatomi är fascinerande. I det avseendet är utställningen även historiskt intressant och för tankarna till laboratorium och kirurgi, men framförallt till den anatomiska teatern i Gustavianum där döda kroppar, för länge sedan, skars upp i undervisningssyfte. Det är inte osannolikt att Vesalius böcker och planscher som nu är utställda på Carolina Rediviva skrevs och skapades i just det syftet.  

Utställningen är välordnad, välstrukturerad, tankeväckande och fångar genast besökarens uppmärksamhet. Den ger en intressant inblick i 1500-talets läkarvetenskap och ger ett djupt, varaktigt intryck. Har man sett den så glömmer man den inte och den är värd ett besök.