Annons

Han fick mig att tänka på Mick Jagger


Ingen läsare av Ergo kan väl ha missat att Uppsala studentkårs doktorandombudsman Per Löwdin har gått bort. Andra människor har i tidningen sammanfattat hans gärning på ett mycket bättre sätt än vad jag kan göra, för jag kände honom knappt. Men han var liksom en karaktär på Uppsala studentkår och jag tänker på honom mycket nu i januarimörkret.

Vi pratade egentligen bara en enda gång då vi satt bredvid varandra under en sittning med nbsp;Uppsala studentkår och jag hade nyss blivit aktiv i kåren. Det var en överlämningsmiddag då de gamla kårpolitikerna skulle avgå och de nya gå på någon gång i juni, i puben på V-Dala. Jag hade en fruktansvärd feber men eftersom jag ägnat mitten av våren åt att springa runt och nbsp;kampanja i kårvalet och slutet av våren till att sitta och förhandla med andra kårpartier ville jag inte missa det här tillfället till att fira mina första kårpolitiska framgångar (även om framgångarna såklart framför allt var andras förtjänst). Så jag tog på mig den enda ordentliga kostymen jag nbsp;hade, en randig dubbelknäppt jag ärvt av morfar. Kallsvettig med röd näsa och kostym såg jag ut som en liten direktör med kokainabstinens. Jag skyndade ner tilll V-Dala och de andra nbsp;studenterna, som också såg ut som små direktörer i sina medaljer och utvalda nbsp;slipsar.

Per Löwdin som satt bredvid mig hade därmot ett par sandaler, bleka jeans, uppknäppt linneskjorta och en grå kavaj (ungefär samma outfit som på hans bylinebild som syns intill hans nbsp;doktorandspalt.) Medan vi andra såg ut som om vi försökte lajva tanter och farbröder i våra nbsp;fina kläder hade Per, trots att han var i 60-årsåldern, något obevekligt ungdomligt över sig. Fick mig att tänka på Mick Jagger som ung, eller något sådant. Något pojkaktigt liksom. Han satt bakåtlutad med ena benet över det andra och skrev lite sms på telefonen när talen blev för långa och innehållslösa.

Jag har aldrig varit bra på att hålla igång konversationen på middagar, men efter ett par öl så vågade jag ändå fråga vad han hade för bakgrund egentligen och han berättade att han, innan han började arbeta på kåren som doktorandombudsman, hade doktorerat två gånger, en gång i kulturantropologi och en annan gång i statsvetenskap. Han var alltså dubbeldoktor. Jag satt där med min kokainnäsa i whiskeyn och såg väl antagligen lite förstummat häpen ut då han viftade bort det och sa “Det är ingen idé att skryta med det, för när man gör det dyker det alltid upp någon jävel som doktorerat tre gånger.”


Annons

Annons

Läs mer

2024-03-01 09:23
Eric Axner-Norrman ponerar med sedvanlig humor och precision de olika vetenskapsdisciplinernas inbördes ordning i den…
2024-01-31 08:38
Eric Axner-Norrman skriver om tidsmaskiner och katter gömda i Engelska parken i månadens kåseri.
2023-12-21 12:10
Redaktionen sammanfattar året med Ergo inför årets slut. Vad har hänt sedan nyår egentligen?