Den riktiga entreprenören

Eftersom ni inte bad om det, tänker jag berätta lite om mig själv: Jag är entreprenör. Jag jobbar med det många drömmer om. Det handlar om ett driv, om att vara sin egen chef, få se medarbetare växa och utvecklas på ett inre plan. Det handlar inte om att jag anser att för få företag har arbetsuppgifter eller ingångslön värdiga min kompetens. Det handlar om att vilja misslyckas. Eller nej, våga misslyckas menar jag. Ibland är det svårt att hålla isär entreprenöregenskaperna. För er som inte har entreprenörsådran kan jag förtydliga: det är väldigt trendigt att misslyckas just nu. Vissa skulle kanske säga att många dåligt fattade beslut i rad tyder på idioti och allmänt kass affärskänsla, men vi entreprenörer vet ju att misslyckanden är bra. Man lär sig att lita på slumpen, eller “perfekt planerad tajming” som vi brukar kallar det. Det är inte alls en bortförklaring.

Precis som alla andra var jag speciell som barn och lärde mig att göra affären redan i sandlådan. Tidigt upptäckte jag att mina grannar inte hade möjlighet att göra egen saft av vatten, karamellfärg och snor. Direkt såg jag ett tillfälle för affärsverksamhet och med det där originella inre drivet skapade jag mitt första företag. Det hette “B-Klutt AB”. Mamma skrev en etta och några nollor på ett papper och jag tjänade min första miljon, som treåring. Det är nästan lite sjukt när man tänker på det, att jag tidigt var så unikt affärsinriktad. Men där och då visste jag – jag är entreprenör. Jag brukar berätta den historien på mina inspirationsföreläsningar jag håller för blivande entreprenörer. Föreläsningar som jag givetvis säljer in med min positivt maniska personlighet. Standardfrasen från åhörarföretagen brukar vara “sluta tjata för helvete, vill du fylla upp vår entimmeslucka på månadsavstämningen gratis så visst, men folk kommer mingelluncha samtidigt, och buffén rör du inte”. Jag vet ju att det hör entreprenörslivet till – folk gillar inte när det går bra för andra. Därför försöker de trycka ner en sådär. De säger att min sjustegsplan till ekonomiskt oberoende med tillhörande post it-lapp-workshop är “värdelös, redan gjord, och a waste of our time”. Men vi entreprenörer vet ju att det bara handlar om den svenska avundsjukan, om Jantelagen.

Just nu är jag i inledningsfasen av ett nytt start-up. Det är en virkad disktrasa som mäter näringsinnehållet i allt du torkar upp och skickar det till en hälsoportal som är kopplad till din personliga jämförelsesajt för mode och banklån. Nu behöver jag en partner med samma entreprenörsdriv som jag själv. Det vill säga, en som inte hittar något annat jobb för tillfället och egentligen bara vill ölchilla runt med polare på dagtid och instagramma om hamburgare och greatopportunities.