Entreprenörer på väckelsemöte

Foto: Sandra GunnarssonSofia Nylander läser journalistik på Jakobsbergs folkhögskola och är Ergos praktikant.

Det sägs att Sverige är världens mest sekulariserade land. Men betyder det att svenskar inte tror på någon gud? Under Anders Wall-föreläsningen i entreprenörskap i Uppsala Konsert och Kongress ges anledning att tvivla på det påståendet.

Martin Luthers definition av begreppet ”Gud” lyder så här. ”En Gud kallas det, som man väntar sig allt gott av och som man i all nöd tager sin tillflykt till.” (Den stora katekesen.)

Moderatorn Eleni Cronström inleder med att berätta att påven är i Lund men att det är självklart att välja Anders Wall-föreläsningen i Uppsala istället. I sig inte en anmärkningsvärd prioritering för en framgångsrik entreprenör i en protestantiskt färgad kultur. Men jämförelsen visar sig under dagen ha substans.

Påven är en symbol för en livsstil, Anders Wall är en symbol för en annan. Båda livsstilar innefattar en tilltro till en Gud, enligt Luthers definition.

Anders Wall ger i sitt inledningstal en beskrivning av entreprenören. Hen rubbar balanser och utmanar invanda föreställningar. Hen vågar släppa fram sina drömmar och har en obändig vilja att förverkliga en idé. Så långt en träffande beskrivning av Jesus eller Buddha. Men Anders Walls entreprenör utmanar inte vilka föreställningar som helst. Det är inte nyskapande ideér om människans existentiella villkor som med obändig vilja ska förverkligas. Den box som entreprenören säkert kan tänka utanför, men ständigt måste förhålla sig till, är Marknaden. Kan du inte sälja ditt evangelium spelar det ingen roll hur många cirklar du rubbar.

För den som lyckas rubba rätt cirkel ligger frälsningen inom räckhåll. En individ träder fram ur den gråa massan. En självständig kreatör närmar sig slutet på kollektivismens ökenvandring. Nu gäller hårt arbete för att etablera sin produkt och sitt varumärke. Enligt den rena läran kommer löftet om att framgången skall göra eder lyckliga infrias den dag då Marknadens osynliga hand har styrt utvecklingen åt det håll som låter Vinstens och Tillväxtens välsignande regn falla över dig.

Den som utmanar själva grundförutsättningarna inom vilka en entreprenör överhuvudtaget kan lyckas nå framgång kallas inte själv för entreprenör, utan rättshaverist. Eller varför inte kättare?

Det står naturligtvis
vem som helst helt fritt att predika marknadsliberalismens glada budskap, på samma sätt som det står påven fritt att predika sitt. Dessa läror skiljer sig åt till sitt innehåll, men knappast till sin funktion. En kristen eller en buddhist väntar sig allt gott från tillvarons innersta verklighet, och tar sin tillflykt till en intim känsla av att vara ett med skapelsen genom bön eller meditation. Den som tror på kapitalismens välsignande krafter väntar sig allt gott från marknaden, tillväxt och framgång och tar sin tillflykt till sin egen kreativa förmåga. Löftet om sinnesro är detsamma.

Frågan om Gud finns, i en ontologisk mening, är ganska ointressant. Finns kapitalismen i ontologisk mening? Vilken gud du väljer att vänta dig allt gott av, och hur din relation till denna gud ser ut är mer intressant än om guden finns eller inte.