Soran var något på spåret

Foto: Sandra GunnarssonSigrid Asker är webbredaktör på Ergo.

När jag gick i sexan presenterade fröken en protestlista för oss. Ett politiskt förslag ville göra slöjdundervisningen frivillig, vilket vi förväntade oss vara emot. Jag tyckte rätt bra om slöjd, i varje fall syslöjd och i varje fall när jag lyckats lägga beslag på en symaskin som inte strejkade, men idén med att protestera föreföll mig fullkomligt absurd. Man skulle ju fortfarande få ha slöjd om man ville, så vi hade väl knappast något att förlora?

Det påpekade jag, varpå fröken snörpte på munnen och frågade om någon annan ville skriva på listan. ”Har jag närt en liberal vid min barm?”, tänkte hon nog. Det visade sig att övriga klassen var lika liberala, vilket dock inte var tillräckligt för att göra samhällsklimatet mer frihetligt – såvitt jag vet är slöjden fortfarande obligatorisk.

I veckan skapade komikern Soran Ismail rubriker efter ett uttalande om skolidrott. Den borde förbjudas, sade han i en podd. Efteråt ironiserade han över tidningarna som tog flams i en podd på större allvar än en riksdagsmotion, men nog var Soran något på spåret när han hävdade att skolidrott leder till mobbning och psykisk ohälsa. Låt säga att mitt tolvåriga jag fått chansen att bilda opinion mot skolidrottens existens – då hade hon gjort sig förtjänt av högsta betyg i ämnet under det ögonblick hon rusade mot protestlistan. Förbud hade i det fallet vägt många ton tyngre än frihet.

Jag tror på fullaste allvar att jag hade varit en mer stabil vuxen människa om jag inte behövt ha skolidrott. Det stärker inte direkt självkänslan när ens klasskamrater vecka efter vecka suckar över att få en i sitt basketlag. Med all sannolikhet skulle det ha tagit mindre än 20 år för mig att inse att jag faktiskt älskar att vara fysiskt aktiv.

Ni studenter som siktar på att bli idrottslärare – risken att ert ämne avskaffas är ungefär lika stor som risken att jag blir basketproffs. Så istället för att få moralpanik, ägna några tankar åt Sorans ord, och åt mig. Ingen idrottsundervisning alls hade på alla vis varit att föredra framför den jag fick.