Skilda åsikter om juridikseminarium

Kränkande eller inte? Åsikterna går isär om seminariet som Centrum för rättvisa ansvarade för på Juridicum i slutet av november. Och vem ska egentligen få undervisa på universitetet

Ergos artikel om att stiftelsen Centrum för rättvisa (CFR) höll i obligatorisk undervisning på en fördjupningskurs på juristprogrammet har väckt reaktioner. Sanja Djukic var en av de studenter som deltog på seminariet. Hon förstår inte varför några studenter tagit illa vid sig av seminarieupplägget och CFR:s medverkan.
- Jag är superutländsk, 100 procent invandrare, men jag ser inte varför frågan om positiv särbehandling är så känslig och varför man ska behöva känna sig kränkt, säger hon.
- Det här är en politiskt känslig fråga, men alla får tycka vad de vill. Man behöver inte hålla med CFR för att vilja lära sig av dem - de är duktiga jurister.
Hon menar att ordet positiv särbehandling överhuvudtaget inte nämndes under seminariet och tycker att man måste kunna skilja mellan sakfrågan och den processuella rätt studenterna skulle öva sig i. Också Clarence Crafoord, chefsjurist på CFR, understryker att seminariet i sak inte handlade om positiv särbehandling utan om möjligheten att inhämta förhandsavgöranden från EG-domstolen:
- Uppsalamålet är ett väldigt illustrativt fall för att levandegöra frågan, säger han.
Sanja Djukic kände inte till Juridiska institutionens försök med positiv särbehandling när hon kom som student till Uppsala, men hörde snart talas om det.
- Det var mycket prat i början, om man var inkvoterad eller inte. Men jag har aldrig upplevt att någon skulle ha behandlat mig annorlunda för att man misstänkt att jag skulle vara inkvoterad.
Hennes inställning delas av juriststudenten Paulina Neuding, som fram till nyligen var redaktör för Juridiska föreningens tidning Press Judicata samt liberal ledarskribent. Paulina Neuding menar att de studenter som har upprörts över seminariet iklär sig en olycklig offerroll:
- Jag är själv andra generationens invandrare och har alltid tyckt att jag har en självklar plats på juristutbildningen. Debatten på Juridicum om de här frågorna förutsätter lätt att man som invandrare kommer från en utsatt bakgrund och är något av en främmande fågel. Man glömmer bort att de allra flesta juriststudenter med utländsk bakgrund har kommit in på egna meriter.
Men problemet går djupare än den formella uppdelningen mellan invandrare och ickeinvandrare. Det anser Claudia Jiménez Guala, en av de studenter som tog illa vid sig av seminariet:
- Det här handlar om hur rotade fördomar rörts upp till ytan. Det är vi som etniskt ser ut som invandrare, inte första, andra eller femte generationens invandrare som ser etniskt svenska ut, som sticker ut och som genom hela utbildningen har känt oss utpekade, oavsett hur vi tagit oss in på den. Vi väljer inte att iklä oss en offerroll, vi blir dubbelbestraffade. Säger vi inte ifrån får vi ensamma svälja kränkningen och säger vi ifrån blir vi klandrade för att spela offer.
Hon menar att hon har blivit starkt ifrågasatt för att hon i Ergos artikel berättade om något flera på utbildningen upplevt.
Claudia Jiménez Guala ifrågasatte i förra numret om ideologiskt färgade organisationer - hon ser CFR som högersinnad, medan stiftelsen själv betecknar sig som politiskt obunden - ska få ansvara för obligatorisk undervisning. Självklart ska de det, om de har något intressant att berätta, anser Paulina Neuding:
- Jag tycker att gränsen går vid odemokratiska organisationer, och dit hör definitivt inte CFR. Överhuvudtaget är universitetet en plats där olika åsikter ska få brytas mot varandra. Man kan som student inte bli kränkt så snart man inte får sin egen övertygelse bekräftad.
Även Sanja Djukic välkomnar fler gästlärare.
- Jag skulle tycka att det var jätteroligt med fler externa föreläsare, med olika åsikter. Det vore jättekul om till exempel LO kom, eller Amnesty eller någon annan organisation. Vi ska ju lära oss att sålla och bilda vår egen uppfattning.
Har ni haft många externa lärare under utbildningen?
- Det här var nog första gången, vad jag minns. Men det tror jag beror på att institutionen har knappa resurser.
Att resurserna ofta sätter begränsningar bekräftas av studierektor Hans Eklund.
- Externa lärare berikar utbildningen. Det är viktigt att studenterna får se olika professioner, inte bara domare och advokater.