Brott kan bli hinder för studier

Ska en dömd våldsbrottsling få läsa till läkare eller lärare? Frågan har aktualiserats genom det uppmärksammade fallet på KI. Nu överväger regeringen om det ska bli lättare att utesluta studenter som begått brott.

I november uppdagades det att en student på läkarprogrammet vid Karolinska institutet avtjänat ett sjuårigt fängelsestraff för mord. Mordet begicks 1999 och klassas som ett hatbrott.När KI nyligen kastade ut mannen från utbildningen var det officiella skälet dock inte morddomen, utan upptäckten att hans gymnasiebetyg var förfalskade. En student kan nämligen inte tvingas bort från en utbildning enbart på grund av att han eller hon begått ett allvarligt brott. Det ska dessutom finnas en risk för att studenten kommer att skada andra.
Nu diskuterar regeringen en eventuell skärpning av reglerna.
- Med anledning av det inträffade och en del andra signaler vi fått om liknande problem kommer vi till att börja med internt på departementet överväga om det finns ett behov av att ändra regelverket kring studenter som begått brott, säger högskoleminister Lars Leijonborg i en kommentar.
Stellan Sandler, ansvarig för läkarutbildningen vid Uppsala universitet, välkomnar en diskussion om frågan.
- Vi skulle nog inte heller vilja att en morddömd person läste på vår utbildning, säger han med hänvisning till KI-fallet.
Han betonar samtidigt att bara brott med högt straffvärde och i synnerhet brott riktade mot människor borde kunna leda till avstängning.
- Man ska ju samtidigt ha en chans att komma tillbaka. Det handlar väl om vilken typ av brott det rör sig om.
Moralfilosofen Thomas Anderberg är inne på samma spår:
- Brottets karaktär är en viktig aspekt, men också frågan om brottet har relevans för det yrke man utbildar sig till.
Att en blivande läkare gjort sig skyldig till hatbrott och mord menar han är just ett relevant brott.
- Läkare hamnar ofta i situationer där man måste göra etiska avvägningar. Därför krävs en etisk beredskap utöver det vanliga. Jag påstår inte att alla läkare är etiska experter, men man bör kunna kräva en viss moralisk kompetens hos alla som i sitt yrkesliv kommer att ha patientkontakter. Det är svårt att argumentera för att man har den kompetensen om man har dömts för hatbrott, säger Thomas Anderberg.
Thomas Anderberg menar att även tillhörighet till vissa organisationer, som nynazistiska grupperingar, borde kunna diskvalificera till exempel läkar- och lärarstudenter.
Samtidigt understryker han att riktlinjer på det här området inte får vara för rigida. Det måste finnas utrymme för individuella bedömningar och flexibilitet.
- Av rättssäkerhetsskäl behövs det också någon form av överprövningsinstans om man inför striktare regler.
Christer Karlsson, ordförande för Kriminellas revansch i samhället (Kris), ser däremot inte en morddom som e skäl till att stänga ute någon från högskoleutbildning.
- Om människor inte vet att personen är en mördare är det inga problem. Vi har väldigt få mördare som är psykopater i Sverige, det handlar oftare om att man har stuckit en kniv i någon på fyllan. Även människor med ett brottsregister måste kunna komma tillbaka, säger han.