Mat mot stress har högre status än bantningskost

Beroende på om du talar med en läkare, en sjuksköterska eller en dietist får du olika svar på om livsmedel med goda effekter på hälsan, så kallade functional foods, verkligen fungerar. Det visar nutritionisten Eva Landström i en färsk avhandling.

I Sverige finns sju livsmedel som blivit godkända för produktspecifikt fysiologiskt påstående. Det rör sig bland annat om yoghurt och fruktjuice med probiotisk bakteriekultur, müsli som utjämnar blodsockernivån och margarin som sänker kolesterolet. Dessa livsmedel har genomgått kliniska prövningar på människor. Ändå skiljer det mycket mellan hur en läkare, en sjuksköterska och en dietist ser på livsmedlen.
- Dietisterna, och även sjuksköterskorna, var betydligt mer positiva och rekommenderade i högre utsträckning sina patienter livsmedel med hälsopåståenden än läkarna. Men i intervjuer framkom en misstro bland läkare och sjuksköterskor på att livsmedlen verkligen var vetenskapligt beprövade, säger Eva Landström.
I Sverige är det SNF (Swedish Nutrition Foundation) som, i samarbete med Livsmedelsverket och livsmedelsbranschen, arbetat med frågor om livsmedel med hälsopåståenden. Olika länder har olika definitioner, men EU arbetar för en gemensam definition. Organet som ansvarar för godkännandet av livsmedlen heter EFSA (European Food and Safety Authority), och har hittills visat sig ha strängare regler än Livsmedelsverket. Eva Landström själv är positiv till livsmedel med hälsopåståenden, så länge det finns tydliga vetenskapliga belägg för att de påverkar hälsan i god riktning. Samtidigt är hon noga med att påpeka att kosten i sig inte alltid räcker för att må bra.
- Enligt ny forskning har sömnen stor betydelse för att stärka immunförsvaret. Att vara fysiskt aktiv är också viktigt. Det är många aspekter som spelar in och påverkar hälsan.
Idag görs stora satsningar på livsmedel med hälsopåståenden inom EU och inom livsmedelsindustrin, och Eva Landström menar att man kan se en växande hälsotrend.
- I vårt samhälle anses man omoralisk om man inte tar hand om sin kropp. Vi har ju kunskapen. Jag spår i min avhandling, som baseras på resultat från flera olika konsumentgrupper, att man kommer att kunna se detta även i försäljningen av livsmedel med hälsopåståenden. Jag tror att det kommer att fortsätta gå bra för livsmedel som hjälper mot besvär orsakade av stress, eftersom man anses vara mer lyckad om man har mycket på gång. Däremot tror jag att det kommer att gå sämre för livsmedel mot övervikt, högt kolesterol och diabetes, eftersom dessa åkommor är mer skambelagda och för att det finns åsikter om att man borde fixa dessa på egen hand.