Annons
Milischia Rezai, ordförande i Laboremus, har startat ett feministiskt nätverk.
Foto: Gusten Holm

Patriarkala normer styr även i Sverige


Finns hedersförtryck? Med den frågan bjuder den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus in till föreläsning om antirasistisk feminism på Ekonomikum den 17 mars.

Allt sedan 15-åriga Sara Abed Ali blev strypt av sin bror och kusin i Umeå 1996 har Sverige haft en debatt om så kallade hedersmord. Efter morden på Pela Atroshi 1999 och Fadime Sahindal 2002 skruvades tonläget upp. På ena sidan finns debattörer som Gudrun Schyman, sociologen Eva Lundgren och andra som menar att våldet är uttryck för en global maktordning där män överallt förtrycker kvinnor. Kvinnoförtryck handlar inte om ”de andra” utan lika mycket om ”oss”, är budskapet.
Andra, som kulturantrologen Mikael Kurkiala, anser att det är befogat att tala om hedersmord i termer av kulturskillnader eftersom de begås i ett sammanhang där gärningarna uppfattas som legitima och mördarna som hedervärda. Även svenska män mördar och misshandlar närstående kvinnor, understryker han; skillnaden är att deras gärningar inte ses som föredömliga bland männens släktingar och vänner. Kurkiala menar att många debattörer blundar för hedersmordens kulturspecifika drag av rädsla för att spela främlingsfientliga grupper i händerna.

Laboremus nya ordförande
Milischia Rezai placerar sig i den första gruppen.
– Det är farligt när feminister som egentligen menar väl tenderar att stärka rasistiska krafter genom att bekräfta deras bild att vissa etniska grupper skulle vara kvinnofientliga, säger hon.
Milischia Rezai har startat ett feministiskt nätverk som anordnar en föreläsningsserie om jämställdhet. Den första föreläsningen härom veckan handlade om sex ur kvinnors perspektiv. Nästa tillfälle, den 17 mars, är rubriken ”Antirasistisk feminism – Finns hedersförtryck?”. De inbjudna talarna kommer från organisationerna Interfem och Varken hora eller kuvad. Själv är Milischia Rezai skeptisk till användningen av begreppet heder.
– Att kalla kvinnoförtryck i till exempel Mellanöstern för hedersförtryck är som att säga att vi i Sverige är jämställda. Patriarkala normer styr även i Sverige, men det kan ta andra uttryck än det som kommit att kallas hedersförtryck. Man stigmatiserar en grupp genom att säga att just deras kvinnoförtryck handlar om något helt annat än vårt kvinnoförtryck.
Behövs det inte ett särskilt ord för att kunna arbeta praktiskt med problemet?
– Snarare behövs det mer resurser och en bredare kunskap om vilka uttryck kvinnoförtryck kan ta sig. Man måste också bli bättre inkludera de kvinnor det gäller. Vi kommer ingenvart genom att försöka beskriva deras upplevelser utifrån. Det finns ingen enkel lösning på problemet, och på samma sätt räcker inte ett ord som ”heder” för att förklara det förtryck som kvinnor, oavsett etnicitet, utsätts för.
Min fråga är inte om begreppet heder är en tillräcklig förklaring som utesluter alla andra perspektiv utan om det kan i vissa fall kan vara en nödvändig delförklaring.
– Jag tycker det är viktigt att förstå varför förtryck av kvinnor tar olika uttryck. Det finns länder där lagstiftningen faktiskt förmildrar mäns våld mot kvinnor när man menar att det är en fråga om skam och heder. Självklart påverkas människors uppfattning om vilka rättigheter män och kvinnor har i samhällen med den sortens lagar, vilket då blir en del i förklaringen till varför en del kulturer kan uppfattas som mer konservativa.

En annan fråga som har debatterats flitigt på senare tid är bruket av heltäckande slöja. Nyligen lade två centerpartiska riksdagsmän en motion om att utreda möjligheten att förbjuda burka och niqab ”ute i samhället” och Socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Nalin Pekgul argumenterar för att dessa plagg inte hör hemma i arbetslivet. Milischia Rezai tror att ett förbud är fel väg att gå.
– Målet måste vara att skydda kvinnor som utsätts för våld och förtryck. Men det kan inte vara syftet när man försöker begränsa kvinnor på det sätt som ett förbud mot burka innebär – det handlar snarare om att värna om en nationell identitet.
Jämställdhetskampen har aldrig kommit framåt genom förbud, menar hon.
– Det var till exempel inte ett förbud mot hemmafruar som fick ut kvinnorna på arbetsmarknaden, utan att kvinnor erbjöds fler möjligheter.


Annons

Annons

Läs mer

2024-03-26 08:41
Uppsala hamnar i biottenskiktet i en ny ranking över de bästa studentstäderna i Sverige 2024, enligt en undersökning av…
2024-03-25 08:45
En man har vid två tillfällen, 5 och 6 mars, ofredat kvinnor sexuellt på campus Engelska parken. Det rapporterar UNT…
2024-03-18 11:10
I januari tillsattes en arbetsgrupp som ska utreda förutsättningarna för att flytta om verksamheten inom Campus Gamla…