Sju slåss om årets röster

MUF STUDENT UPPSALA

Muf Student Uppsala är nytt som kårparti, men har funnits som förening sedan 2008. Eleonore Lundkvist har varit engagerad sedan starten och har tidigare politisk erfarenhet från Moderata ungdomsförbundet, där hon varit med sedan hon var femton.
Vilka är era tre fokusfrågor?
– Vi vill utveckla sektionsbildningen, gå ur SFS och införa treterminssystem.
– Sektionsbildningen handlar om att flytta makten till de enskilda studenterna. Man har mer gemensamt med de institutioner man läser vid – vi tror att det är rätt väg att gå när obligatoriet avskaffas. Det blir mer naturligt att knyta an till institutionerna.
– Utträdet ur SFS handlar också om lokal förankring av verksamheten och att flytta makten till den enskilde studenten. Dessutom känns det väldigt främmande för mig som sympatiserar med Moderaterna att vara med i en organisation som fått kritik för att vara alltför vänsterdriven. De rödgröna har varit mer för att driva rikspolitiska frågor, vilket vi inte är. Vi vill fokusera på lokala kårfrågor.
– Ett treterminssystem skulle lösa problemet med att det är svårt att få sommarjobb samtidigt som det skulle öka genomströmningen vid universitetet. Man skulle bli klar med sin utbildning snabbare. Det här är den största av våra fokusfrågor – de andra partierna tycker också att det är en bra idé, vilket skulle leda till ett samarbete över partigränserna.
Hur når man studenterna?
– En uppdaterad hemsida är A och O. Jag hade jättesvårt att hitta handlingarna till förra kårfullmäktigemötet, det är jätteviktigt att sådant finns tillgängligt. Andra dokument saknades också, vilket är riktigt dåligt. Så svårt kan det inte vara. Hemsidan måste ses över, bättre rutiner.
Bör medlemskapet i kår och nation vara gemensamt?
– Nej. Nationerna ska få vara självständiga om de vill. De erbjuder något som de allra flesta studenter faktiskt efterfrågar – bostäder, arbetslivserfarenhet och sociala aktiviteter. Då ska man inte tvinga på dem kårens verksamhet. Den som vill vara medlem i kåren får ta ställning till det separat.
Vad tycker ni om kårstyrelsens förslag till sektionsbildning?
– Mycket bra. Vi välkomnar att kårens verksamhet flyttas närmare studenterna.

PIRATSTUDENTERNA 

Det är en viktig princip för er att information gör mer nytta desto mer tillgänglig den är. Vad betyder det konkret vid Uppsala universitet?
– Bibliotekets IT-resurser, såsom tidskrifter och databaser, måste göras tillgängliga i så stor utsträckning som möjligt. Om avtalen omöjliggör fri tillgänglighet för allmänheten måste kontovillkoren ändras så att exempelvis alumner får möjlighet att fortsätta ta del av resurserna.
Ni vill att skattefinansierad forskning ska publiceras i så kallade open access-tidskrifter på nätet som är tillgängliga gratis för alla. Men Vetenskapsrådet, som fördelar det statliga ekonomiska stödet till grundforskning, kräver redan att forskare som får del av deras pengar ska publicera med open access. Slår ni inte in öppna dörrar?
– Det är bara just Vetenskapsrådets pengar som är belagda med det här kravet. Det nuvarande kravet gäller dessutom bara artiklar, inte böcker och monografier. Vi vill även följa upp att studenterna informeras om open access och relevanta tidskrifter att använda.
Många forskare inom främst naturvetenskap menar att publicering i välrenommerade tidskrifter som Nature och Science är en förutsättning för ett internationellt genomslag. Skulle inte Uppsala universitet bli mindre konkurrenskraftigt om man krävde att all forskning ska publiceras med open access?
– Det är en intressant frågeställning. Samtidigt skulle mer forskning vid universitetet uppmärksammas av fler, vilket vore positivt.
Ni vill uppmuntra universitetets användande av digitala resurser. Varför?
– Den nya tekniken gör det möjligt att hålla nätkurser med samma utbildningskvalitet som andra kurser. Det kan handla om nätforum för diskussioner, videoföreläsningar och liknande. Många andra högskolor har kommit betydligt längre än Uppsala universitet med att inkludera digitala resurser i undervisningen.
Tycker ni fortfarande att fildelning av kurslitteratur är okej?
– Ja, det borde vara lagligt. Goda idéer är till för att spridas.
Hur ska någon kunna producera om det inte finns någon möjlighet att få avkastning för dem?
– Det kommer alltid att gå att sälja kursböcker. En digital kopia är inte helt jämförbar med ett fysiskt exemplar av en bok för att det är något att hålla i och göra markeringar i.

VÄNSTERNS STUDENTFÖRBUND

Vänsterns studentförbunds presidiekandidat Matilda Nilsson har länge varit engagerad i kårens verksamhet och suttit med i både kårfullmäktige och kårstyrelsen. Känner själv att hon börjar förstå hur saker och ting fungerar och att det är därför man ska kryssa för hennes namn.
Vilka är era tre fokusfrågor?
– Vi vill krossa glastaket inom akademin, höja studiemedlet och öka den lärarledda tiden.
– Vi vill ha ett fortsatt arbete med institutionernas jämställdhetsplaner, åtgärder och implementering av dessa. Kvinnor ska erbjudas lika karriärmöjligheter som män och inte hindras av akademins strukturer.
– SFS studentbudget för 2010 visar att en vanlig student går 624 kronor back varje månad. Vi menar att studiemedlet bör vara minst 9 000 kronor per månad. Flera av posterna i SFS budget måste höjas för att bli realistiska.
– Vi vill se en utveckling och implementering av pedagogiska programmet, vilket till exempel förutsätter god lärarledd tid. VSF kräver minst 15 timmars lärarledd tid i veckan.
– Vi kommer även att driva bostadsfrågan – säkra Studentstaden och på sikt bostadsgaranti åt alla.
Hur når man studenterna?
– Genom ökad synlighet och mer tydligt arbete på lokal nivå.
Bör medlemskapet i kår och nation vara gemensamt?
– Vi stödjer de initiativ som har gjorts för att få till stånd ett gemensamt medlemskap. Det finns en poäng i att bevara de två ”ben” som länge funnits i Uppsalas studentvärld, nämligen nationerna och kåren. Nationerna erbjuder en kreativ och kulturell miljö som kompletterar den utbildningsbevakning som kåren gör.
Vad tycker ni om kårstyrelsens förslag till sektionsbildning?
– Vi stödjer förslaget. Det är bra att kåren kommer närmare studenterna och att kåren förankras lokalt. Däremot är det fortfarande viktigt med en stark, enad studentröst – det vill säga en professionellt sammanhållen kår som säkrar studenternas representation, samt fungerar som en kanal för samtal med universitetets ledning och centrala organ. Det är något som den lokala studentrepresentationen inte har möjlighet att göra, även om de har en viktig roll i samtalet med institutioner och fakulteter.

GRÖNA STUDENTER

Gröna studenters förstanamn Erika Karlénius kommer från Kiruna och läser pol kand-programmet. Hon har varit aktiv inom partiet i tre år och var för en sektionsbildning redan från början.
Vilka är era tre fokusfrågor?
– Vi vill öka arbetslivsanknytningen, granska universitetets arbete med hållbar utveckling och arbeta med sektionsbildningen.
– Vi vill underlätta övergången mellan studier och arbete genom att öka arbetslivsanknytningen i utbildningen. Konkret handlar det om utökade möjligheter till praktik och trainee-platser, samarbeten kring examensarbeten och mentorskap. Vi vill ha ett arbete som relaterar till det vi läser och det tror vi att vi kan få till med ökad arbetslivsanknytning tidigt i utbildningen.
– Hållbar utveckling ska enligt lag ingå i universitetets utbildningar och vi vill följa upp hur detta genomförs, samt aktivt påverka universitetet i frågan.
– Vi tycker att det är viktigt att decentraliseringen kommer tillstånd och på ett ansvarsfullt sätt. Vi vill ha en stark studiebevakning och finnas närvarande på varje fakultet. Vi vill att den centrala kåren bryts ner till mindre, levande sektioner där besluten fattas nära studenten, då vi tror att mer inflytande föder intresse – särskilt om det är enkelt att påverka sin egen situation.
Hur når man studenterna?
– Kåren står inför en väldig utmaning. Man kommer att få jobba hårt för att öka legitimitet, förtroende och intresse för sin verksamhet. Samtidigt är kårens huvuduppgifter; studiebevakningen och studentinflytandet viktigast. Vi kommer att arbeta för att synas mer, men det ska inte gå ut över huvudverksamheten. Det får inte bli någon form av marknadsföringsprojekt.
Bör medlemskapet i kår och nation vara gemensamt?
– Vi välkomnar ett gemensamt medlemskap då vi anser att alla inblandade parter: studenterna, nationerna och kåren har att vinna på ett samarbete.
Vad tycker ni om kårstyrelsens förslag till sektionsbildning?
– Vi stödjer styrelsens förslag.

S-STUDENTER

Studentinflytande är en viktig fråga för er. Men på pappret är ju möjligheterna till inflytande redan goda: studenter har rätt att vara med i alla beslutande och beredande organ vid universitetet. Vad behöver förbättras?
– Det som brister är främst att många studenter inte är medvetna om att de kan vara med och påverka. Därför är det viktigt att nå ut till studenterna.
Möjligheten att påverka utbildningen ska bland annat säkras genom kursutvärderingar, menar ni. Fungerar inte dagens kursutvärderingar tillräckligt bra?
– Min erfarenhet är att studenterna sällan får feedback på vad kursutvärderingarna leder till. De måste få känna att deras synpunkter på utbildningen gör skillnad.
Hur ska arbetslivsanknytningen förbättras?
– Alla ska ha rätt till praktik, inte bara de som läser yrkesinriktade utbildningar. Studenter inom exempelvis humaniora ska också ges möjlighet att få komma i kontakt med arbetslivet.
Vem ska ordna alla praktikplatser – universitetet eller studenterna själva?
– Det ska vara upp till universitetet.
Ni vill ha ”lagenliga jämställdhetsplaner” på institutionerna. Vad är det för fel på dagens jämställdhetsplaner?
– Enligt kårens undersökningar uppfyller många jämställdhetsplaner inte de krav som finns. Universitetet centralt har ansvaret för att se till att reglerna efterlevs av fakulteter och institutioner. Den som inte sköter sig ska få någon form av reprimand. Där brister det idag.
Ni vill att studiemedlet ska vara hälften bidrag och hälften lån. Vill ni även höja det totala beloppet?
– Ja. Tidigare höjdes studiemedlet i takt med reallönerna på arbetsmarknaden men så har det inte varit på senare år. Därför behövs en rejäl höjning – exakt hur stor kan jag inte säga men studiemedlet måste räcka för att studenter ska kunna försörja sig utan att jobba extra.
Studenter som inte får sommarjobb bör enligt er kunna få socialbidrag. Finns det inte en risk att det sänker vissa studenters motivation att söka sommarjobb?
– Det finns alltid en risk, men vi vill inte tänka i de termerna.
Vad tycker ni om kårstyrelsens förslag till sektionsbildning?
– Vi motsatte oss tidigare sektionsbildning men sedan kårobligatoriet avskaffats har partiet tvingats bli mer positiv i frågan och vi kommer inte att rösta emot det.

UPPSALA UNIVERSITETS STUDENTER

Uppsala universitets studenters förstanamn Johan Gärdebo har tidigare erfarenhet av kåren, men inte som kårpolitiker utan som studentambassadör för kårens mångfaldsbyrå ESMeralda. Att han är pappa och har en annan bakgrund kommer han att ha användning för i politiken tror han.
Vilka är era tre fokusfrågor?
– Att fortsätta arbetet med decentraliseringen, öka studentinflytandet genom studiebevakarna och lobba för mer lärarledd tid.
– Vi vill ha en kontinuitet i arbetet med sektionsbildningen, dess betydelse kan inte nog understrykas. Man tar de strukturer som redan finns och använder dem fullt ut.
– Kåren kommer att finnas precis runt hörnet, då studiebevakarna länkar studenterna till kåren centralt. Det är viktigt också när vi ska värva medlemmar – att den som informerar är någon studenterna redan känner till och kan relatera till. Det ska vara enkelt att nå kåren, och där är studiebevakarna avgörande.
– För att höja utbildningskvaliteten måste den lärarledda tiden inom vissa ämnen ökas, man måste se till att lärarna är kompetenta och har pedagogiska kunskaper. Kursutvärderingar måste följas upp och eventuellt åtgärdas.
Hur når man studenterna?
– Det är viktigt att inte klampa in på nationernas och ämnesföreningarnas områden. Det vore olyckligt att konkurrera med dessa. De som är medlemmar i nationerna ska veta vad kåren gör genom samarbete – kåren kan aldrig nå ut till studenterna på samma sätt, men det ska handla om information. Vi gör inte ett mer seriöst arbete än nationerna, utan ett annat.
Bör medlemskapet i kår och nation vara gemensamt?
– Ja. Uppsala är en unik studentstad där nationerna och kåren delar på en studentkårs uppgifter. Kombinationen gör Uppsala till Sveriges bästa studentstad.
UUS har varit med och utformat kårstyrelsens förslag till sektionsbildning. Varför?
–Det är ett steg i rätt riktning för att stärka studentinflytandet. Makten kommer närmare studenterna – vägen från tyckande till motioner blir mindre både socialt och psykologiskt. Man träffar studiebevakaren på plats och ser att man har möjlighet att förändra saker på ett lokalt plan.

RÄDDA CAROLINA

Varför behöver Carolina Rediviva räddas?
– Carolina är ju föremål för en hel del experiment – det skulle bli konsthall och allt möjligt. Vi är i inte emot att det byggs grupprum så länge det inte inkräktar på kärnverksamheten. Men vi beklagar om det skulle innebära att referenslitteraturen i C-salen inte längre är tillgänglig för studenterna.
– Samtidigt är Carolina en symbol för hela universitetsbiblioteket. Vi vill lyfta biblioteksfrågorna i allmänhet. Uppsala universitetsbibliotek har tidigare varit ett bibliotek i världsklass men har tappat den statusen.
Vad behöver göras?
– Vi vill bland annat se över finansiering, inköp, tillgänglighet, läsplatser, forskarbord och arbetsplatser.
Får biblioteken för lite pengar idag?
– Det är lätt att bara skrika efter mer pengar. Men man borde se över hur resursfördelningen fungerar. Jag har märkt att publikationer inom mitt vetenskapsområde från runt år 2000 och framåt är väldigt svåra att få tag på i Uppsala. Går man däremot tillbaka till 70-talet finns nästan allt. En bibliotekarie som jag har varit i kontakt med menar att iakttagelsen är helt riktig; 1999 gjordes en reform av fördelningen av pengar som slog mot inköpen.
Har läsplatserna också dragits ner?
– Ja, det är helt omöjligt att få ett forskarbord numera. Jag har kolleger som verkligen har försökt, men misslyckats. Många av oss har ju våra kontor. Men det finns en hel del forskare som saknar en egen arbetsplats, masterstudenter som skriver uppsats och andra som behöver en bas. Och många forskare som har egna kontor har en stor del av sin referenslitteratur på Carolina.
Vad tycker ni om e-böcker?
– Vi är kritiska till att lägga ut allt för mycket på digitala resurser. Om de av någon anledning dras in går de inte längre att nå.
Varför behövs längre öppettider på biblioteken?
– Många av oss har erfarenheter från utlandet. På många håll har biblioteken öppet till midnatt. Det innebär inte att man måste ha full service vid de tiderna, men att studenterna har tillgång till läsplatser och annat.