Speciell vecka för dyslektiker

Just nu pågår Europeiska dyslexiveckan. För att uppmärksamma detta hålls en mässa på Blåsenhus på onsdag, 5 oktober.

Foto: PrivatJenny Ohlsson startade nätverket Dyslektikerna – som vänder sig till studenter vid Uppsala universitet.

OM DYSLEXI

Karakteristiskt för dyslexi – eller läs- och skrivsvårigheter – är problem med att stava och läsa med flyt och förståelse. Det finns en hel del forskning om dyslexi. Vissa forskare ser dyslexi som en egenskap – ungefär som dåligt bollsinne. Men de flesta, bland annat Svenska forskare, ser det som ett språkbiologiskt funktionshinder.

Vad som orsakar funktionshindret har debatterats länge. Men sedan 70-talet är det den så kallade fonologiska förklaringsmodellen som det råder störst enighet kring bland dyslexiforskare. Den förklarar att dyslexi beror på hjärnans förmåga att uppfattar språkets ljudmässiga uppbyggnad. Problemen handlar inte om nedsatt hörsel, utan hur hjärnan uppfattar och behandlar språket.
Källa: ”Vad säger forskningen om dyslexi”

DYSLEXIMÄSSA

Onsdag 5 oktober klockan 9-15.30, på Blåsenhus. Mer information hittar du här: http://www.facebook.com/pages/Dyslektikerna-vid-Uppsala-Universitet/170574829666729

VÄND DIG HIT

Kontakta Birgitta Hydén, birgitta.hyden@uadm.uu.se, vid Studerandebyrån om du vill ha anteckningsstöd. Vill du ha extra tentatid kontaktar du din instutition.

Vill du delta i någon av Språkverkstadens kurser för studenter med läs- och skrivsvårigheter? Kontakta Kristina Asker på kristina.asker@nordiska.uu.se. Språkverkstaden är till för alla studenter, mer information hittar du här: http://www.engelskaparken.uu.se/Student/Spr%C3%A5kverkstaden/?languageId=3

 

På mässan kan du som besökare strosa runt bland olika utställare och lyssna på föreläsare. Uppsala studentkår, Svenska dyslexiförbundet och Svensk talteknologi är några av dem som ställer ut.
– Svensk talteknologi kommer bland annat visa en nyhet, något som heter Smartpen. Det är en diktafon och penna i ett: det går att spela in när någon pratar och sedan omvandla det till en anteckning i ett speciellt block som är kopplat till datorn. Det låter kanske invecklat, men det kommer nog att bli stort, tror Jenny Ohlsson, som är med och anordnar mässan.

Jenny Ohlsson startade i våras nätverket Dyslektikerna, som vänder sig till studenter vid Uppsala universitetet.
– Tanken är att underlätta tillvaron och göra hjälpen lättillgänglig för studenter med dyslexi. Vi har regelbundna träffar där vi till exempel uppmärksammar rättigheter och bjuder in föreläsare, berättar Jenny.

Jenny Ohlsson – som själv diagnostiserades med dyslexi i början på gymnasiet – tycker att hjälpmedlen för personer med läs- och skrivsvårigheter utvecklats.
– Talsyntes finns numera på de flesta böcker. Rösterna där har blivit lättare att lyssna på. Översättningspennan tycker jag fortfarande fungerar bra, men det hänger ju på vilka svårigheter man har.

Enligt Birgitta Hydén på Studerandebyrån vid Uppsala universitet, kan studenter med läs- och skrivsvårigheter få anteckningsstöd vid schemalagd undervisning. Det går till som så att en kurskamrat antecknar under föreläsningarna och gör en kopia på den. Antecknaren får ersättning från universitetet, och kopiorna är gratis. Extra skrivtid på skriftliga tentor är också en möjlighet för studenter med läs- och skrivsvårigheter. Ibland kan en annan examinationsform vara aktuell. Birgitta Hydén tror att den här typen av stöd uppskattas av studenterna:
– Många har inte fått någon hjälp i gymnasieskolan och blir förvånande över att det finns så mycket stöd inom universitetet.

Språkverkstaden, som är en resurs för alla studenter och som håller till i hus 16 i Engelska parken, ger extra stöd till studenter med läs- och skrivsvårigheter i form av individuell handledning och kurser.  Kristina Asker, som arbetar på Språkverkstaden, berättar att studenten kan komma med en text som hon läser igenom. Därefter träffar Kristina studenten för att tala om texten i ungefär en timme.
– Man tittar inte på hela texten i första vändan utan det handlar mer om att ge studenten redskapen att själv arbeta med den på rätt sätt, säger Kristina Asker.
Språkverkstaden kan också hjälpa till med tolkning av studieuppgifter.
– Det innebär att man hjälper till att bena ut vad en uppgift egentligen innebär. För den som har dyslexi och har dåliga erfarenheter av skrivande kan det vara en stor lättnad att få diskutera skrivuppgifter. Det handlar också om att bygga upp självförtroendet så inte skrivuppgifter växer till berg.

Sedan den 26 september och fem måndagskvällar framåt ger Språkverkstaden en kurs i studieteknik för studenter med läs- och skrivsvårigheter. Där diskuteras bland annat antecknings- och minnesteknik. Efter önskemål från studenterna planerar Språkverkstaden också att starta en kurs i vetenskapligt skrivande under hösten.

Jenny Ohlsson tycker att universitet erbjuder mycket hjälp, men en del saker kan bli bättre.
– Det svåra är att förstå hur hjälpen fungerar. Många hinner kanske inte gå till Språkverkstaden. Och de hjälpprogram som finns i två datorer på Blåsenhus lässtudio utnyttjas inte av så många eftersom man inte vet hur programmen fungerar, säger Jenny Ohlsson, som hoppas att hennes nätverksträffar ska bidra till diskussioner kring den typen av problem.   

För att få ta del av den hjälp som universitetet erbjuder måste studenten kunna dokumentera sin funktionsnedsättning.