Uppsala universitetIndikatorn ovan visar könsfördelningen i universitetets ledning. Mätaren visar skillnaden mellan andelen kvinnor och män. Ju högre värde desto mer ojämn könsfördelning.

Uppsala först med jämställdhetsstatistik

Är du intresserad av hur många kvinnor respektive män som läser på din institution, eller hur det ser ut på universitetet i stort? Sedan ett par månader finns Uppsala universitets nya jämställdhetsindikatorer tillgängliga för alla studenter och anställda.

Här hittar du indikatorerna:

Gå till https://glis.uu.se/diver/

Välj ”Titta i Glis”

Logga in med lösenord C

 

Enligt Louise Kennerberg, projektledare på enheten för lika villkor, speglar könsfördelningen vid universitetet samhället i stort. Hon menar att det inte är några överraskande siffror som har kommit fram.
– Men om man tittar på olika institutioner eller vetenskapsområden blir det tydligt att det finns en stor uppdelning mellan könen beroende på disciplin. 
Mikael Landsten, jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår, är av samma åsikt: 
– Tittar man på universitetet som helhet ser det ganska jämställt ut, därför är det viktigt att man kollar på djupet, säger han. 
Där kan jämställdhetsindikatorerna vara till stor hjälp. Genom att välja en specifik institution eller fakultet kan man se hur könsfördelningen ser ut inom olika delar av universitetet – både bland anställda, doktorander och studenter. Sammanlagt finns det statistik för tio indikatorer. Förutom att se om något av könen dominerar bland de anställda kan man titta på om det finns skillnader vad gäller sjukskrivningar och föräldraledighet. 

För studenterna visar indikatorerna hur könsfördelningen ser ut bland dem som är registrerade vid en viss institution, och hur det ser ut bland dem som sedan tar ut examen. Uppgifterna bakom indikatorerna för de anställda hämtas från universitetets löne- och personaladministrativa system. Informationen om studenter och doktorander kommer från Uppdok.
– Det här är ett självvärderingsverktyg, säger Louise Kennerberg. Genom att jämföra den egna institutionen med andra och även titta på hur det har utvecklats över tid, kan man se hur man ligger till på olika områden.
Tanken är att indikatorerna i första hand ska vara en hjälp för dem som arbetar med jämställdhetsfrågor vid universitetet. Tidigare har mycket av deras tid gått till att sammanställa den här typen av statistik, nu kan resurserna istället användas till kvalitativt jämställdhetsarbete. Arbetet underlättas också av att alla har tillgång till samma siffror. Då vet man att alla pratar om samma sak, man slipper diskussionen om huruvida statistiken stämmer eller inte och har också tillgång till samma mått år efter år. 

Sedan indikatorerna offentliggjordes på universitetets interna statistiksidor, GLIS, (som även är tillgängliga för studenter) har Louise Kennerberg hållit flera kortare utbildningar. Omkring 50 personer, främst administrativ personal och jämställdhetsombud, har fått lära sig hur statistiken kan användas och vad siffrorna betyder. 
– De har även fått gå in och titta på sin egen institution. Om det är någon indikator som visar rött så har vi analyserat det, säger Louise Kennerberg och förklarar att det är det som är tanken – att man ska gå vidare och se vad man kan göra för att förbättra situationen. 
– Det är inget som indikatorerna säger något om, de visar bara hur det ser ut.
Uppsala universitet är först i Sverige med att offentliggöra den här typen av statistik och Louise Kennerberg berättar att reaktionerna har varit väldigt positiva. Även andra universitet har hört av sig. 
– Det är många som är intresserade av att göra något liknande. Vi har skapat ett nätverk där jag delar med mig av informationen, sen får vi se vad det blir av det.