De lyssnar mer än gärna

Att välja kläder och vad man ska äta till lunch är sådana där vardagliga val vi gör av bara farten. Att välja vad, eller om, man ska studera på universitetet kan vara betydligt knepigare. När kompisarna tröttnat på att höra hur svårt du tycker det är att välja utbildning, finns studie- och karriärvägledarna där som ett bollplank och som professionella samtalspartners.

– Vi blir ett samtalsstöd utifrån, någon som studenten inte känner, börjar Lena Lindskog.
– Att berätta saker för en utomstående person gör att situationen blir tydligare för en själv, ofta räcker det för att studenten själv ska komma fram till svaret på sin fundering eller sitt bekymmer. Vår uppgift är framförallt att lyssna och försöka tolka det studenten säger, fortsätter Martin Holmberg.

Till studie- och karriärvägledarna vänder sig ett brett spektrum: gymnasiestudenten som har svårt att välja bland de otaliga utbildningarna, 40-åringen som funderar på att sadla om och börja studera, studenten som är allmänt vilsen eller funderar på att byta utbildning och 75-åringen som vill få tips om hur man skriver uppsatser. En del blir också tipsade att komma hit av Studenthälsan.

De allra vanligaste frågorna som studie- och karriärvägledarna Lena Lindskog, Martin Holmberg, Maria Tovar, Charlotte Nordgren och deras kollegor får från studenter och blivande studenter, handlar om framtiden.
– Hur ska man klara av sin utbildning, kommer den att leda till ett jobb? Och vill jag verkligen bli det här? Den typen av frågor får vi ofta. Pestationsångest är också ett vanligt samtalsämne, säger Charlotte Nordgren.

Hur går det då till när man träffar en vägledare– rent konkret? Att ringa och boka in ett personligt möte går bra, men det allra bästa är – enligt vägledarna själva – att komma förbi på drop-in-tiderna (se faktaruta). Då får man en nummerlapp och får sitta ner och vänta på sin tur.

Under själva samtalet ska du inte räkna med att få en utstakad framtidsplan i handen. Poängen med vägledningen är att få dig att fundera och själv komma fram till beslut och svar.
– Ibland har studenterna fel förväntningar. De vill gärna att vi ska tycka till, och lämnar över ansvaret till oss. Men vi kan inte tycka så mycket. Det är studenten själv som ska fatta besluten. Även om jag skulle ge dig råd så är det du som i slutändan väljer om du ska följa det eller inte, säger Martin Holmberg.

Varje år strax före den 15 april och den 15 oktober är det bråda dagar för studie- och karriärvägledarna. Då är det nämligen dags att lämna in anmälan till högre studier. Men det senaste två åren har studie- och karriärvägledarna märkt av att de är alltmer efterfrågade året om. Ett ökat antal studenter nämns som en förklaring.
– Sedan är det också större press på gymnasieelever idag, det finns ett enormt utbud av valmöjligheter, säger Maria Tovar.

Att det finns så pass många utbildningsprogram och kurser att välja mellan kan skapa ångest hos en del. Studie- och karriärvägledarna berättar att det händer att studenter är ledsna, att det förekommer tårar är inte alls ovanligt.
– En del mår dåligt, kanske har det trasslat till sig med studierna för att någon i familjen gått bort, eller så kanske ett förhållande har kraschat. Då kan vi tipsa dem om att prata med till exempel Studenthälsan, säger Lena Lindskog.

Förutom att vägleda i studierelaterade frågor kan studie- och karriärvägledarna stötta dig i frågor som rör yrkesliv och karriär. CV-granskningar, CV-tips och råd inför anställningsintervjun erbjuds, och under terminen anordnas även arbetsmarknadsdagar och yrkesförberedande seminarier.
– Vi finns med i hela kedjan – från studier till jobb, avslutar Lena Lindskog.