Han tror på fildelning
Kopiering av information är någonting heligt och religiöst. Det tycker filosofistudenten Isak Gerson som nyligen grundade Det missionerande Kopimistsamfundet.

Foto: Ida NordenhemIsak Gerson, en av grundarna av det religiösa samfundet Det missionerande Kopimistsamfundet.
Det var i januari i år som Det missionerande Kopimistsamfundet blev erkänt som ett religiöst samfund av svenska Kammarkollegiet – efter att först ha fått avslag två gånger.
– Vi hade en bra dialog med Kammarkollegiet hela tiden. Varför vi fick avslag de första gångerna handlade om att vi till en början var för oprecisa i vår beskrivning av religionen.
Kopimi, från ”copy me”, innebär här inte bara en uppmaning att kopiera information, utan en hel livsstil som går ut på att kopiera och kopieras.
– Kopiering har ett heligt värde, ett värde som inte är jämförbart med någonting annat, det ligger lite mystik i det, säger Isak Gerson, som tillsammans med Gustav Nipe grundat Det missionerande Kopimistsamfundet.
Men varför starta en religion, varför inte bara en hederlig förening som träffas och kopierar?
– Samfund är ett bra sätt att organisera oss på. Vi ser ju oss som religiösa så då är det lika bra att organisera oss som det.
Ett religiöst samfund måste innehålla någon typ av ritualer – annars klassas det inte som ett sådant av Kammarkollegiet. Enlig Isak Gerson så sker kopieringen – kopycatingen – under rituella former: medlemmar träffas på internet, går in i ett meditativt tillstånd och kopierar hej vilt, och innan de skiljs åt uppmuntrar de varandra med att sprida så mycket information som möjligt. De kopierar allting – film, tv, text, bilder – allt som de känner för att sprida vidare.
Kopimisterna har också symboler – även det ett religiöst element. En svart pyramid med ett K, som kallas ”kopimi”, är huvudsymbolen.
– Alla symboler som står för kopiering är heliga, som till exempel ctrl+c och ctrl+v.
Eftersom kopimisterna tror på spridande av all typ av information – även upphovsrättsskyddad – så tror man förstås inte på lagar mot fildelning. Isak Gerson ser helst att all fildelning blir laglig.
– Men det är ju inte som att lagstiftningen spelar så stor roll ändå.
Kopierande av andras uppsatser och andra examinationsuppgifter, vad säger du om det?
– Jag ser inget fel i att kopiera det. Problemet uppstår när du lämnar in texten till läraren. Det är där problemet ligger, inte själva kopieringen i sig.
Många har uppmärksammat erkännandet av Det missionerande Kopimistsamfundet som ett religiöst samfund. Isak Gerson har figurerat i både nationella och internationella medier.
– Det är mycket att göra, men det är kul att se att effekten har blivit att det startats flera liknande samfund runt om i världen.
Isak Gerson berättar att han stött på blandade reaktioner – många är nyfikna och glada – andra är arga. Argast av alla är journalisten Siwert Öholm. Han har bland annat beskrivit religionserkännandet som ett practical joke.
– De flesta religioner fick utstå en del smädelser i tidiga år, så det var jag förberedd på, säger Isak.
Anders Sjöborg är religionssociolog och föreståndare för Centrum för forskning om religion och samhälle, på Uppsala universitet. Han talar om fildelningskulturen som råder, och han är inte så förvånad av att detta nya samfund vuxit fram.
– Det kan ses som ett ytterligare sätt att skydda sin verksamhet och det man ägnar sig åt, eftersom religion ju är grundlagsskyddat. Det återstår väl att se om det hjälper mot antipiratverksamheten.
Anders Sjöborg betonar att det inte handlar om grundandet av en religion, utan om grundandet av ett religiöst samfund.
– Kammarkollegiet kan inte som statlig myndighet avgöra vad som är religion eller inte, då måste man ge sig in i teologiska diskussioner.
Men vad är då skillnaden på ett religiöst samfund och en religion?
Anders Sjöborg förklarar att det handlar om olika nivåer. Kristendomen är till exempel en religion, medan Katolska kyrkan är ett religiöst samfund. Islam är en religion, och Bosniakiska Islamiska Samfundet i Sverige, är ett religiöst samfund.
– Jag tror vi kommer att få se allt fler nybildade samfund och grupper i framtiden, i och med den ökade religiösa pluralismen. Inför vissa ny samfund kommer vi att tänka, ojdå, kan det där verkligen vara en religion, medan vi kommer att känna igen andra. Men det är inte så att alla ansökningar godkänns av Kammarkollegiet, säger Anders Sjöborg.






