Het debatt om genusforskning

Räknas genusvetenskap som vetenskap och varför tenderar genusforskning att vara så laddat? Ergo har talat med Ylva Hasselberg, professor och föreståndare för Centrum för teknik- och vetenskapsstudier vid Uppsala universitet, för att bringa klarhet.

ARTIKELN MED KOMMENTARERNA

Här kan du läsa intervjun med Jessica Engwall, från Feministiskt studentinitiativ, och se alla kommentarer: http://www.ergo.nu/nyheter/20120323-j%C3%A4mst%C3%A4lldhet-eller-manshat

I samband med att Pär Ström – flitig debattör och bloggare om genusfrågor – besökte Uppsala stadsbibliotek intervjuade Ergo Jessica Engwall, från Feministiskt studentinitiativ, som uppmanade genusintresserade studenter och allmänhet att gå på föreläsningen med Per Ström.

Artikeln gav snabbt upphov till en livlig och hätsk diskussion i Ergos kommentarsystem. Många av kommentarerna handlade om huruvida genusvetenskap och feministforskning räknas som vetenskap eller inte.  Signaturen NephilimWings skriver: ”Man utgår från att kvinnor är förtryckta, och når resultatet att kvinnor minsann är förtryckta. Det är ett väldigt vanligt och grundläggande kognitivt och logiskt problem som leder till att resultatet i nästan samtliga fall blir det man utgår ifrån. Det är verkligen inte vetenskapligt eller empiriskt”. Signaturen Anti Feminist hävdar att feministisk forskning inte alls är vetenskap utan politiskt styrd propaganda, och signaturen Johan Grå menar att det bara är ”matematik och vissa delar av fysiken som kan göra anspråk på absoluta sanningar”. Signaturen Pether Pettersson använder ord som ”genusgalenskap” i sina kommentarer. 

Signaturen Mackan är en av få som ”försvarar” genusvetenskapen: ”Genusvetenskapen är definierad som en vetenskap. Det räcker inte riktigt med ett ”ahmen jag vill inte!” för att avfärda det”.  Sedan ställer han en direkt fråga till Pether Pettersson, ”Du får gärna tala om för mig vad det är för kriterier och krav som vetenskaplighet ställer och som genusvetenskapen inte kommer i närheten av?”.
Men vad är då egentligen vetenskap, och varför detta munhuggande? Ergo ringde upp Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia och föreståndare för Centrum för teknik- och vetenskapsstudier vid Uppsala universitet, för att få några kommentarer.

Vad är egentligen vetenskap?

– Svaret på den frågan skulle innebära att det finns en slags vetenskaplig essens, en definition som alla ställer upp på, men det finns inte idag, säger Ylva Hasselberg, och förklarar att kommentarerna till Ergos artikel kan vara ett uttryck för det. 

Den här antagonismen har, enligt Ylva Hasselberg, funnits länge. Hon tar upp det internationella vetenskapskrigen, Science wars, som pågick för ungefär 13 år sedan mellan postmoderna forskare och vetenskapliga positivister eller popperianer. I stora drag handlade kriget – eller den intensiva debatten – om vem som har rätt att kalla sig för vetenskapsman och vad som ska få kallas vetenskap.
– ”Vad är vetenskap” är inte det intressanta, det är betydligt mer intressant att fråga sig vad det är som ligger bakom de här intressekonflikterna, maktkamperna och ideologiska skillnaderna, vad det är som gör att folk säger att det här är vetenskap men inte det där. Hur man drar gränserna är ibland ett uttryck för normer men lika ofta ett uttryck för maktstrategier.

Hon slår fast att genusvetenskap är en vetenskap.
– Rent faktiskt så är det en vetenskaplig disciplin. Den finns på flera universitet och här i Uppsala har vi ett Centrum för genusvetenskap. Så det är uppenbart att det är en vetenskap. Sen frågar sig en del om det finns en vetenskaplig kärna i den här disciplinen, och ja, det finns det. Jag tycker inte att man kan avfärda det som genusforskningen kommit fram till de senaste 20 åren som mumbo jumbo. Det går inte att dissa en hel disciplin.

Ylva Hasselberg säger att det ibland kan vara svårt att se vad som är vetenskap och vad som är politik i det genusvetarna gör.
– Men det är de minsann inte ensamma om, den kritiken kan drabba många andra discipliner också, och är i grunden ett uttryck för att man håller på med problem som är intressanta och viktiga i samhället. Det finns en närhet till ideologi och politik inom såväl innovationsforskning som nationalekonomi, om man ska ge andra exempel.

Själva utgångspunkten i genusvetenskap är att det finns en ojämlik maktrelation mellan könen i samhället.
– Tycker man inte att det finns en sådan så är det klart att man inte ställer upp på den vetenskapen, fortsätter Ylva Hasselberg.  Och det är klart att det finns taskig genusforskning – precis som det finns fysiker som inte alltid gör ett så bra jobb. Det finns helt enkelt bra och dålig forskning, och det är enligt min erfarenhet inte disciplinbundet.

Genusforskning och könsroller tenderar att vara laddat, menar Ylva.
– Se bara på vilken debatt som skapats den senaste tiden om kvinnor som har hår under armarna.