Foto: Hanna StrandbergElisabeth Dahlqwist har undersökt studie- och karriärrådgivningen på universitetet.

Vikten av studie- och karriärvägledning

Ett ögonblick... Elisabeth Dahlqwist, statistikstudent och medlem av kårstyrelsen, som på eget initiativ nyligen genomfört en enkätundersökning om studie- och karriärvägledningen på universitetet.

Vad var syftet med enkäten?
– Att skapa en grund för debatt om hur man ska utveckla studie- och karriärvägledningen. Kårens rapport om arbetslivsanknytning som kom 2007 visar att studenterna vill ha mer arbetslivsanknytning i utbildningen, vilket studie- och karriärvägledningen är en viktig del av. Men enligt en rapport från Riksrevisionen finns det brister i studievägledningen på institutionerna vid Uppsala universitet. Det här är ett område där vi studenter faktiskt kan och bör påverka – situationen kan förbättras och vi kan göra det.

Varför är det viktigt med studie- och karriärvägledning?
– Framförallt eftersom man har begränsat med studiemedel. Är studievägledningen inte bra och förankrad i utbildningen redan tidigt så missar studenterna information som är viktig när de ska fatta beslut om framtida studier och vad de ska bli.

Vad visade enkäten?
– Att studievägledarna ute på institutionerna upplever att de inte når ut till studenterna. Många vill dessutom ha utbildning i studie- och karriärvägledning. På teknat fungerar det bättre, kanske på grund av de satsningar som gjorts. Studievägledarna på teknat arbetar centralt och har tillsammans ansvar för ett större område och kan på så sätt jobba 100 procent med vägledning, det skulle kanske vara bra att göra liknande satsningar på humsam.

Hur ställer sig universitetet till resultaten?
– På presentationen vi höll den 4 maj var det främst två saker som diskuterades, dels att man bör centralisera studie- och karriärvägledningen mer än idag. Det kan visserligen innebära att den kommer något längre från studenterna, men eftersom det är samma personer som väglett studenterna ute på institutionerna så går kompetensen inte förlorad. Det andra som diskuterades var att studievägledarnas arbetsuppgifter bör förtydligas – det ska vara tydligt vad man förväntas göra som studievägledare.

Vad händer nu?
– Påverkar gör man bäst genom kåren, både genom studiebevakarna och via presidiet. Vi måste få rektor Eva Åkesson att förstå vikten av bra studie- och karriärvägledning – det tyckte representanterna från universitetet också. Vi måste jobba för en jämn kvalitet, det håller inte att det är så stora olikheter mellan de olika institutionerna – det påverkar universitetets rykte. Men eftersom Eva Åkesson ser kåren som en kvalitetsförbättrare tror jag att vi har goda möjligheter att förändra och förbättra studie- och karriärvägledningen. Nu gäller det att fler kåraktiva förstår varför frågan är så viktig och ser möjligheten att kunna förändra.