Karin SerinErgo undrar.

Universitetet och miljön

Universitetets nya miljömål riskerar att bli mindre ambitiösa vad gäller koldioxidutsläppen. För kärnverksamhetens miljöarbete saknas tydliga mål och strategier helt – vilket många är kritiska mot.

Karin SerinNär kaffe upphandlas är miljökrav aktuellt – men inte alltid när det gäller labbutrustning.

Universitetets miljöarbete och lagstiftningen

I Förordning om miljöledning i statliga myndigheter står det att universitetet är skyldigt att ”ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt”.

Som det ser ut idag behandlar miljömålen och miljöledningssystemet enbart den direkta miljöpåverkan – de så kallade campusfrågorna om exempelvis upphandling och resor.
enligt Högskolelagen ska universitetet ”i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”.


Rektor Eva Åkesson har det yttersta ansvaret för miljöfrågorna. Det är hon som antar de nya miljömålen som arbetas fram av bland andra miljösamordnare Karolina Kjellberg. Miljömålen, uppföljningen och revideringen av dessa är del i det miljöledningssystem universitetet som statlig myndighet är skyldig att ha.

När universitetets miljömål följts upp har det sett bättre ut på vissa områden än andra. Ett nyckeltal som sticker ut är utsläppen av miljöpåverkande gaser som koldioxid. Målsättningen var att från 2008 till 2012 minska utsläppen med en tiondel. Istället har det skett en ökning med uppemot 40 procent. Detta beror på att flygresorna blivit fler – även på kortare sträckor där riktlinjerna föreskriver tåg.

Miljömålen för kommande år kommer ytterst att antas av rektor Eva Åkesson. Hon tycker det är viktigt att målen – förutom att de är utmanande och leder till en ständig förbättring av universitetet – också är realistiska.
Innebär ”realistiska” mindre ambitiösa?
– Det är inte alls säkert. Men det är viktigt att vi jobbar med realistiska mål. Vad ska vi annars ha dem till?

Med orealistiska mål blir det lättare att ignorera dem, säger Eva Åkesson.

Av flera anledningar är en del av inrikesflygresorna nödvändiga, menar hon.
– Ibland är det så att det inte finns en chans att hinna till morgonmötet med tåg. Jag själv kan till exempel inte åka till Malmö och tillbaka samma dag – 10 timmar på ett x2000 – utan att bli åksjuk. Tyvärr har vi även ganska tråkiga erfarenheter av att inte komma fram i tid, och då väljer folk andra alternativ. Rektor ser
gärna miljövänligare lösningar på den ökade kommunikation som en allt större internationalisering av universitetet och fler anställda innebär:
– Gruppen som arbetar med Gotland har väldigt ofta videomöten och förra veckan hade vi till exempel ett sådant med Lunds universitets ledning.

Karolina Kjellberg är enhetschef vid universitetets byggnadsavdelning. Som universitetets miljösamordnare arbetar hon just nu med revideringen av miljömålen som ska vara klara innan årets slut. Målsättningen att minska utsläppen blir svår, menar hon.
– Kanske att vi måste ha som mål att koldioxidutsläppen inte ska fortsätta att öka istället.

Själv tycker Karolina Kjellberg att utvecklingen går åt fel håll.
– Utsläppen måste minska – det är ju också mitt uppdrag att tycka det, säger hon.
Men några stora förändringar rörande själva målen blir det inte, enligt Karolina Kjellberg.
– De områden vi behöver jobba med framöver är ungefär samma som tidigare år. Däremot arbetar vi med att hitta bättre indikatorer
och mer fungerande nyckeltal för utvärderingen, säger hon.
Ett av de nyckeltal som hon menar inte helt har fyllt sitt syfte är det om miljökrav på upphandlingar.
– Det är relevant när till exempel kaffe upphandlas, men inte alltid för forskningsutrustning. Detta gör att det ser väldigt olika ut be- roende på vad vi köpt under en viss period.

De befintliga miljömålen är universitetets första, och Karolina Kjellberg menar att de sedan dessa antogs lärt sig en del som de nu har nytta av när målen revideras.
– Vi har bättre underlag den här gången, säger hon.

Vad miljöledningssystemet behandlar är de så kallade ”campusfrågorna”, universitetets direkta miljöpåverkan genom till exempel upphandlingar och anställdas resor. Detta är vad som innefattas i miljömålen och vad universitetet följer upp. För kärnverksamheten, forskningen och undervisningen, finns idag inga explicita miljömål eller riktlinjer – trots att en miljöutredning 2010 slog fast att ”Uppsala universitets mest betydande miljöaspekter är forskning och utbildning” och trots att miljöhänsyn enligt myndighetslagstiftningen systematiskt ska integreras i hela verksamheten.

Karolina Kjellberg skriver under på utredningens slutsats att det behövs ett mer systematiskt arbete med miljö och hållbar utveckling i utbildningen.
– Arbetet med hållbar utveckling i kärnverksamheten handlar om vad studenterna gör när de börjar arbeta. Fattar de bra beslut kan de bidra till positiv miljöpåverkan och vice verca. Vad studenterna lär sig på universitetet är mångdubbelt viktigare än campusfrågorna.

För att komma tillrätta med att den indirekta miljöpåverkan inte följts upp ordentligt före- slogs ett program för hållbar utveckling som skulle innefatta både campusfrågor och kärnverksamhet. Detta finns med i verksamhetsplanen för 2012 men kommer som det ser ut nu inte att bli av.

Rektor Eva Åkesson förklarar det med att hon, och majoriteten av konsistoriet, vill hålla isär verksamheter med olika reglering. Campusfrågorna med universitetets direkta miljöpåverkan tycker hon inte ska behandlas tillsam- mans med kärnverksamhetens indirekta miljöpåverkan.

– Vi vill inte blanda in miljöledningssystemet – som arbetar utifrån myndighetslagstiftning – i arbetet med hållbar utveckling i utbildningen som regleras av bland annat högskolelagen. Det är mer effektivt att jobba med de här frågorna utifrån de regelverk de styrs av.
Innebär det här tillvägagångssättet ett mindre ambitiöst arbete?
– Jag tror snarare att det kan bli bättre och tydligare. Det här är en fråga om hur vi bäst arbetar. Signalen är absolut ingen sänkt ambitionsnivå. Vi arbetar mycket med de här frågorna. Arbetet med hållbar utveckling skjuts inte upp, tvärtom, säger Eva Åkesson.

Jenny jakobsson kangas som var studentrepresentant på konsistoriemötet där diskussionen om programmet för hållbar utveckling hölls är av en annan åsikt. Under mötet gjorde hon ett anförande om att universitetet gör för lite i miljöfrågorna.
– Majoriteten i konsistoriet tyckte det var helt okej att skjuta det här med hållbar utveckling på framtiden. Det känns jättetråkigt, säger hon.
Tillsammans med de andra studentrepresentanterna hade Jenny Jakobsson Kangas hellre sett att verksamhetsplanens planerade åtgärder genomförts:
– Internrevisionen har identifierat brister och kommit med förslag på ändringar. Vi tycker att förslaget med ett program för hållbar utveckling är bra och rimligt, säger hon.

Oviljan till ett program för hållbar utveckling visar på brist på miljöengagemang hos universitetsledningen,
tycker Jenny Jakobsson Kangas. Hon ser stora brister i kärnverksamhetens miljöarbete:
– Det står i högskolelagen att arbetet för hållbar utveckling ska vara inkluderat i all verksamhet. Det ser inte ut så.

Rektor Eva Åkesson menar att även om det inte finns explicita mål för kärnverksamheten på samma sätt som för campusfrågorna så finns det en tydlig signal från universitetets håll att alla ska ta ansvar för miljöfrågan.
Vem arbetar med kärnverksamhetens miljöpåverkan?
– Vi har inte en person som har ansvar för det här. Att arbeta med hållbar utveckling ingår i att ha ansvar. Det är en fråga för hela universitetet. Sedan kan man alltid diskutera om man ska ha sär- skilda personer för det ena eller det andra.