”Kön spelar roll” – inom all forskning

Genusperspektiv är viktigt inom teknisk- och naturvetenskaplig forskning. Det menar professor Londa Schiebinger som föreläste inför en fullsatt sal på Ångströmslaboratoriet under onsdagsförmiddagen.

Foto: Sara BorsiinLonda Schiebinger vill se att man tar mer hänsyn till genus när det gäller forskning inom inom teknik- och naturvetenskap.

MER INFORMATION...

...om Londa Schiebinger och hennes forskning finns här.

Föreläsningen är del i ett delvis EU-finansierat projekt, som heter ”Gendered innovations”. Mer information hittar du här.

– Vi måste utveckla metoder för köns- och genusanalys som är specifika för ämnena inom naturvetenskap och teknik, som sedan kan användas genom hela processen, säger Londa Schiebinger, professor i vetenskapshistoria vid Stanford University.

Polhemsalen på Ångströmslaboratoriet är så gott som fullsatt när hon inleder sin föreläsning på temat Gendered Innovation. Tillsammans med efterföljande workshop är den tänkt att ge praktiska verktyg för att integrera ett genuspespektiv i forskningen för att få bättre och mer relevanta resultat.

Londa Schiebinger visar upp statistik över vilket kön försöksdjuren eller donatorerna av celler har i ett stort urval av forskning på olika områden. Är könet specificerat är det oftast män, men det som oroar henne är hur ofta det inte anges.

– Det är helt sjukt! Kön spelar roll.

I annat fall finns det ändå en viktig poäng i att utesluta just det, säger hon, och radar upp exempel på när forskning som inte tar kön i beaktning går fel:

– Av tio läkemedel som drogs tillbaka från marknaden för att de var farliga mellan 1997 och 2000 var åtta stycken farligare för kvinnor. Det kan kosta omkring 2 miljarder dollar att utveckla ett läkemedel, så det här är otroligt onödigt.

Londa Schiebinger listar konkreta förslag till förbättring på de tekniska och naturvetenskapliga institutionerna runt om i världen. Fler anställda kvinnor, är ett sådant. Även om många strävar efter det har det dock visat sig svårt, av många skäl.
– I ett experiment där institutioner fick välja vem de skulle anställa och fick två fejkade ansökningar – en av ”John” och en av ”Jennifer” ansåg både män och kvinnor den manlige kandidaten mer lämplig trots identiska meriter. De ville också ge honom högre lön.

Att inkludera genus i utvecklingsprocessen handlar om att göra slutprodukten bättre överlag – inte enbart bättre ur ett genusperspektiv – betonar Londa Schiebinger. När till exempel Google translate utecklades, var det med pronomenet ”han” som standard vid översättning – vilket Londa Schiebinger upptäckte efter att ha översatt en artikel om en av sina föreläsningar där hon omnämndes som just ”han”.
– Vi bjöd in Google för att diskutera, och de jobbar på en lösning nu. Att rätta till det här ger en bättre översättning överlag.

Det kan också bli fel att ständigt göra könsskillnad. Londa Schiebinger berättar om ett mindre lyckat exempel med ett företag som tillverkade knäproteser för kvinnor – som såldes dyrare än vanliga.
– Problemet är att kön inte spelar så stor roll i det här fallet, utan snarare andra faktorer.

En av arrangörerna, Ylva Bäcklund, professor i elektronik och EU-projektkoordinator vid Uppsala universitet, tycker generellt kunskapsnivån på området behöver höjas.
– När man ansöker om forskningspengar idag måste man skriva ett avsnitt om genus, oavsett ämne. Ofta blir det på en ganska låg nivå, som ”såhär och såhär många kvinnor respektive män är med i forskningslaget”. Det duger inte, vi kan bli bättre, säger hon till Ergo.

Efter föreläsningen delas workshopdeltagarna in i grupper efter studie- eller forskningsområde. I hörnet dit medicinare och biomedicinare blivit hänvisade sitter Kateryna Lapshyna och Minas Al-Baghdadi, båda forskare vid institutionen för neurovetenskap. De diskuterar vilka svårigheter som finns med försöksdjur av olika kön.
– Det är ändå komplicerat, och dyrt. Till exempel måste man hålla koll på deras menstruationscykler, säger Kateryna Lapshyna.
– … så då väljer forskare att vara lata istället? kontrar Minas Al-Baghdadi.

På frågan om de tycker föreläsningen varit intressant nickar de båda.
– Verkligen! Jag kommer jobba med stamceller och då ta kön i beaktning, säger Minas Al-Baghdadi.

De är båda överens om att fler män gärna kunde dykt upp – i salen är uppemot 90 procent kvinnor.
– Många tror att de är mer medvetna än de är, och fortsätter göra samma misstag, säger Kateryna Lapshyna.
– Men nu kan ju i alla fall vi ta den här kunskapen med oss till våra forskarlag.