Tvistade om studentekonomi

Ett trettiotal personer hade sökt sig till universitetshuset för att ta del av studentförbundens syn på studentkonomin. Inte helt oväntat gick åsikterna isär när det kom till hur studiemedlet ska fördelas sett till andel lån och bidrag.

Högre bidragsdel är ett sätt att motverka snedrekrytering menade bland annat Yasmin Hussein, från S-studenter (S) och Sara Häggdahl, från Feministiskt studentiniativ (FI).

Slår in öppna dörrar , var Benny Lindholms, ordförande Liberala studenter (LS), svar till dem som vill höja bidragsdelen. I stället för att diskutera ”hundralappar hit eller dit”, varför inte lyfta problem som överfulla studiesalar, handledd tid med lärare och sjukförskringar? frågade han sig.
– Jag vet inte om personer från studieovana hem håller med Benny, sade Yasmin Hussein (S), som menade att många avstår studier just på grund av denm enligt henne, höga belåningsgraden.

Moderata studenter Uppsalas (MST) ordförande Edvin Alam, menade att högre bidrag inte är lösningen på snedrekryteringen. I stället måste man få folk att förstå vad det innebär att studera vidare, redan på grundskole- och gymansienivå.
– Vi ska fortsätta ha generöst studiemedel, men måste också se till att ha högre förväntningar på alla individer, att folk får veta vad det innebär att studera vidare.

Centerstudenters (CS) Isabella Carneström Edman var den enda som vill se ett helt lånefinansierat studiemedel. Något som Gröna studenters (GS) Sverre Dahlstedt Eriksson vände sig mot:
– Problemet är att många känner att de måste jobba vid sidan av för att få ekonomin att gå ihop. Men alla kanske inte känner att de har tid.

Isabella Carneström Edman, CS, menade att precis som att man ska kunna låna till en lägenhet eller bil, ska man kunna låna till sin examen. Samtidigt förklarade hon att Centerstudenter visst ser studier som en heltidssyssla, men att de som vill ska ha möjligheten att kunna jobba.

Gustav Sundell, från kårpartiet Uppsala universitets studenter (UUS), var skeptisk till ett helt lånefinansierat studiemedel.
– Jag tycker det är intressant att man diskuterar i termer om att man får studiemedel. Kom ihåg att man lånar en betydlig del, så man måste skilja på bidrag och studiemedel, sa han och vände sig sedan direkt till Centerstudenter.
– Ni vill skuldsätta unga. Det kommer bli jobbigt för dem längre fram.

Till skillnad från Centerstudenter vill Sara Häggdahl (FI) att man gör tvärtom och inför studielön.
– Vi vill jämställa studier med arbete och ha ett universitet öppet för alla.

Benny Lindholm, LS, var inte sen att ifrågasätta.
– Universitetet ska absolut vara öppet för alla, men alla ska inte studera. Det är helt olika saker som man måste skilja på.

När det kom till höjningen av fribeloppet – hur mycket man kan tjäna utan att det påverkar studiemedlet – var majoriteten överrens. Det är en bra idé, eller åtminstone inte en dålig. Med undantag för Centerstudenter som tyckte höjningen av fribeloppet både var bra och dåligt. Isabella Carneström Edman anser att fribeloppet för lånedelen ska vara obegränsat. nbsp;
– Däremot ska den som tjänar pengar och kan stå på egna ben inte behöva ta emot bidrag.

Yasmin Hussein tyckte varken eller om höjningen, men lyfte en avspekt av hur debatten går:
– Man ska inte använda höjt fribelopp som ett argument för att studenter får arbetslivsanknytning, för det ansvaret ska ligga på utbildningen och lärosätet.

Sverre Dahlstedt Eriksson (GS) ville ha svar från allianspartierna vad de gör för studenter som inte kan jobba vid sidan av och inte heller vill belåna sig mer. nbsp;Benny Lindholm svarade att de inte ”öppnar några kassakistor för studenter att hämta pengar ur.”
– Men vi har sett en resursförstärkning till studenterna som saknar motstycke, och de är köpstarkare än någonsin. Att de inte uppfyller er önskan om studiebidrag är en annan sak. nbsp;