Foto: Ida NordenhemEtt fyrtiotal åhörare tog sig till Blåsenhus den 6 mars för en paneldabatt om stress. Från vänster: Elisabeth Nilsson från Studenthälsan, Alexandra Abde, vice ordförande vid Uppsala studentkår och Maria Björk, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria. Med fanns också Eva Söderman från Studentavdelningen.

Fler hindras av stress

Var tredje upplever stress och psykisk ohälsa som hinder i utbildningen. Det visar Uppsala studentkårs arbetsmiljöundersökning, där över 800 studenter fått tycka till om psykiska och fysiska förhållanden på universitetet.

OM RAPPORTEN

Arbetsmiljöundersökningen genomfördes i enkätform av Uppsala studentkår i samarbete med Farmacevtiska studentkåren våren 2013. Totalt 838 studenter vid universitetets samtliga fakulteter deltog.

NÅGRA SIFFROR

68 procent är missnöjda med tillgången till lugna platser. Minst nöjda är studenter vid Ångström och ITC.

17,2 procent uppger att ekonomi är ett hinder för att lyckas i utbildningen.

60 procent är nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap.

40 procent är nöjda med möjligheter till studentinflytande på sin utbildning, 22 procent är missnöjda. Vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper är 30 procent missnöjda med studentinflytandet, medan 83 procent är nöjda vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

73 procent av de svarande över hela universitetet instämmer eller instämmer helt med påståendet att det är god stämning på kursen.

Ungefär 81 procent instämmer med påståendet att de har studiekamrater att arbeta med.

44 procent är varken nöjda eller missnöjda med de stödtjänster som Uppsala universitet erbjuder.

2,4 procent av de svarande upplever att de utsatts för diskriminering eller trakasserier.

49 procent är nöjda med tillgången på caféer och restauranger.

FÖRSENAD

Arbetet med rapporten påbörjades redan läsåret 2012/2013, och tanken var att den skulle släppas i oktober. Men då Uppsala studentkår inte tyckte den höll måttet sköts den upp.

Läs mer här.

Studenterna vid Uppsala universitet är mer stressade idag än för tre år sedan. 2010 – när kåren gjorde en tidigare arbetsmiljöundersökning – uppgav var fjärde att psykisk ohälsa eller stress är ett stort hinder för att lyckas med studierna.  2013 är det var tredje.
– Det är ett oroväckande resultat, men egentligen inte särskilt förvånande, kommenterar Alexandra Abde, vice ordförande vid Uppsala studentkår, som presenterade resultatet i början av mars i samband med en paneldebatt om stress på Blåsenhus.

Hon skyller inte den dystra trenden på universitetet.
– Jag tror inte att det hänt något specifikt som gjort det sämre, utan det här är en utveckling som är ganska naturlig för hur vi lever idag.

Eva Söderman, enhetschef vid Studentavdelningen, och Elisabeth Nilsson, stresspedagog och företagssköterska vid Studenthälsan, för ett liknande resonemang under paneldebatten.
– Förut räckte det kanske att bara vara student. Nu är det så många fler situationer, krav och måsten som stressar: ständiga uppdateringar på facebook, man ska vara glad och lyckad jämt, säger Eva Söderman.

Ingen fakultet vid universitetet har stressfria studenter, visar kartläggningen. Vid farmaceutiska - teologiska och - juridiska fakulteten finns flest studenter som tycker att psykisk ohälsa eller stress är ett stort hinder i studierna. Här uppger studenterna att de besväras av bland annat huvudvärk, magvärk, sömnsvårigheter och ångest.

Det fysiska rummet påverkar studenternas hälsa. De som är missnöjda med studieplatser, matplatser eller lugna rum besväras i högre utsträckning av fysiska eller psykiska symptom eller stress. Samma trend syntes i undersökningen 2010.
– Studieplatser är vår eviga fråga. Det är inget nytt att studenterna upplever att dessa är för få, säger Alexandra Abde, och slår fast att fysiska arbetsmiljöförhållanden inte ska få avgöra hur en student presterar i sina studier.
– Studenter ska aldrig behöva känna att de måste gå tidigare från en lektion för att exempelvis hinna få en plats i matrummet.

Samtidigt, betonar Alexandra Abde, är det viktigt att lyfta fram de ljusa sidorna från kartläggningen.
– De studieplatser och matplatser som väl finns är studenterna i regel nöjda med vad det gäller kvaliteten. Likaså tycker många att stämningen mellan studenterna på kurserna är bra.

Under paneldebatten diskuteras vad universitet kan göra för att minska stressen för studenter. Någon enkel lösning finns inte, menar Alexandra Abde.
– Det behövs ett helhetsgrepp. Att vi pratar mer öppet om stress och psykisk ohälsa. På universitetet måste man vara villig att lägga ner tid och resurser och informera om vilka stödfunktioner som finns – till exempel Studenthälsan och studievägledning.

Andra konkreta saker som universitet kan göra och som lyfts från studiebevakare på plats är: lägg scheman i tid – så de blir synliga för studenterna tidigt. Sprid ut informationen som gäller vilka stödfunktioner universitetet kan erbjuda stressade – lägg inte allt i enda ”klump” i studiestarten. Inför mentorskapsprogram – att studenter i början av studierna får chans till stöd från de som pluggat längre. 

Något som emellertid inte får ruckas på är, säger Alexandra Abde:
– Att det inte ska vara lätt att ta sig igenom en utbildning. Det ska vara utmanande och utvecklande att plugga. Stress är normalt, men inte när den blir så pass stor att den upplevs som ett hinder.