Foto: Ida NordenhemPEPPADE. ”Det finns så mycket diskussionsvilja som måste få utlopp”, säger (fr v) Lovisa Widerström, Emma Moderato, Lisa Aspengren och Anna Bergqvist som i höst startar Feministiska Juristföreningen Uppsala. Sanna Pettersson och Agnes Hedbor är också initiativtagare, men kunde inte närvara vid intervjutillfället.

De startar feministisk juristförening

Frustrationen byggdes upp termin efter termin över utbildningens oförmåga att problematisera juridik ur ett genusperspektiv. Nu tar några juriststudenter saken i egna händer och skapar en förening för att få utlopp för diskussionsviljan.

KONTAKT

Vill du komma i kontakt med initiativtagarna? Mejla: femjur.uppsala@gmail.com

Genusföreläsningar som kläms in och stressas igenom och som inte är ”tenta-relevanta”. Noll utrymme för djupare diskussion om sexualdomar. Droppen, menar Lovisa Widerström, var när inte ens temaföreläsning om våld i nära relationer, som juristutbildningen ordnade, infriade förhoppningarna:
– Vi diskuterade knappt våld i nära relationer i praktiken överhuvudtaget! Inget om kvinnofridskränkningsbrott – hur bemöter man den problematiken, vad bygger den på och hur kan den lösas?
– Det är väldigt mycket frustration som ligger bakom det här initiativet, konstaterar Emma Moderato. Men det är inte tillräckligt att bara sitta och bli arg över utbildningens oförmåga att ta upp frågorna på allvar.

Därför startar Emma Moderato och Lovisa Widerström, tillsammans med Lisa Aspengren och Anna Bergqvist, en förening för juriststudenter med syfte att fungera som plattform för att problematisera och diskutera juridik ur ett genusperspektiv. Tanken är, säger de, att komplettera där utbildningen brister. Men det blir också ett sätt att påverka juristutbildningen på Uppsala universitet.
– Vi vill att genusperspektivet ska genomsyra hela utbildningen, säger Anna Bergqvist.
– En förening ger mer tyngd. Om vi går ihop som en röst och berättar vad vi tycker brister så kanske institutionen förstår att genusfrågor är viktigt för studenterna, säger Lovisa Widerström.
Visst ingår genusfrågor i utbildningen – men sällan i relevanta moment som betygsätts, enligt de fyra. Följden blir, menar de, att endast intresserade väljer att läsa det extra materialet som finns.

Men varför behövs ett genusperspektiv i juridiken? Alla ska behandlas lika inför lagen, heter det.
Avsaknaden av genusperpsektiv gör just att detta inte gäller, menar de.
– Män och kvinnnor straffas olika, och personer med annat ursprung än svenskt döms hårdare, säger Emma Moderato.

Juriststudenterna lyfter fram att genusperspektiv är viktigt för att förstå bakgrunden till olika lagstiftningar
– I familjerätt är det väldigt relevant. För att förstå hur det ser ut idag, var reglerna kommer ifrån, är det jätteviktigt att veta att kvinnan var omyndig för inte alls länge sedan och att hon varken hade rätt att ingå avtal eller äga någonting, säger Lovisa Widerström.

Anna Bergqvist tillägger:
– Många har i ryggraden att sker det en våldtäkt så har offret en del i det, man får skylla sig själv beroende på omständigheterna. Sådana diskussioner måste tas upp – men det görs inte – vilket är tråkigt eftersom vissa av våra kursare kommer att sitta och döma en dag.

Lagen formas i samhället och den ska vara utformad så den inte drabbar vissa grupper extra hårt, framhåller juriststudenterna.
–  Vårt handlingsutrymme påverkas av genus, oavsett om du känner dig drabbad eller inte, eller som offer för strukturer, säger Emma Moderato.

Initiativtagarna pratar om att det finns en viss konservatism, att juristutbildningen ”kört fast i gamla hjulspår”. Samtidigt tvivlar de inte på att det finns kunskap om genus på institutionen, men det blir godtyckligt när det hänger på om seminarieföreläsaren själv råkar vara intresserad av att problematisera eller inte.
– Och det finns en slags slapphet. Det är känt att vi bara har manliga författare av kurslitteraturen, men det finns liksom ingen riktig vilja att förändra, säger Lisa Aspengren.

Ett annat tecken på att det behövs genusdiskussioner för blivande jurister, menar de, är kommentarsfälten på nättidningen Dagens Juridik – som rapporterar om lagstiftning och nya beslut från svenska domstolar och myndigheter.
– Så fort en sexualdom tas upp så finns ett starkt kvinnoförakt i kommentarsfälten, säger Lovisa Widerström.
– Det är skrämmande. Många av oss kommer att ha viktiga roller ute i samhället och då är det viktigt att ha genusperspektivet med sig, fortsätter hon. 

Men räcker det inte att Genusföreningen redan finns vid universitetet?
– De gör ett jättebra jobb. Men vi törstar efter det juridiska snacket – att diskutera lagtexter och de juridiskt tekniska bitarna, säger Emma Moderato. 

Namnet på föreningen, Feministiska Juriststudenter Uppsala, bestämdes efter en viss debatt: Jämställdhet fick stryka på foten för det mer laddade och, i vissas öron, mer ”avskräckande” begreppet feminism.
– Vi vill trycka ordet lite i ansiktet på folk, vänja dem vid det, säger Lisa Aspengren.
– I stadgarna har vi skrivit in att vi jobbar med normkritiska frågor. Så vi använder inte bara ett perspektiv utan tar in fler, säger Emma Moderato. 

Då vårterminen lider mot sitt slut kommer föreningen att lanseras först i höst.
– Men redan nu har vi fått in flera medlemsförfrågningar, säger Anna Bergqvist.