Annons
Den stress som många internationella studenter känner över sin ekonomiska situation kan lätt bli överväldigande. Jag är väldigt beroende av att min familj hjälper mig finansiellt och jag vill inte vara en börda för dem , berättar internationella studenten Alicia.
Foto: Illustration: Lina Svensk

Att hanka sig fram i studentuppsala


Månaden har knappt börjat, men när hyra och räkningar är betalda stirrar knappt tusen kronor tillbaka på dig från kontot. För få tillgängliga stipendier, höga boendekostnader och usla utsikter för sidoarbete har gjort att det idag är så den bistra verkligheten ser ut för många av Uppsalas internationella studenter.

– Jag strävar inte efter att bli rik, bara jag har tillräckligt så att jag klarar mig.
Masterstudenten Cheung från Kina har precis påbörjat sitt andra läsår vid Uppsala universitet. Han är en av många internationella studenter som måste dryga ut sin månadsinkomst för att ha råd med sitt uppehälle.
Den totala kostnaden för det program han studerar vid EBC, Evolutionsbiologiskt centrum, ligger på 270 000 kronor, det vill säga 67 500 kronor per termin, och därefter tillkommer kostnader för bland annat boende och mat.
– Min familj finansierar mina studier hemifrån Kina. De betalar mina terminsavgifter och skickar 5 000 kronor varje månad till mat och hyra. Det är mycket pengar för dem, ungefär tre fjärdedelar av deras totala inkomst.
Cheung tar inga studielån, så generösa bidrag från familjen till trots har han bara lite drygt 1 000 kronor kvar på kontot när månadshyran på nästan 4 000 är betald. Han bor i en lägenhet som han och två kompisar hittade via en blocket-annons.
– Hyran är det största ekonomiska problemet för mig. Matpriserna här är ungefär desamma som i Kina, med undantag för frukt och grönt som är väldigt dyrt i Sverige.
Sedan förra hösten arbetar han som servitör och kökspersonal på en av Uppsalas studentnationer. Där tjänar han mellan 30 och 35 kronor i timmen beroende på vad arbetsuppgifterna består i.
– Jag brukar jobba det korta skiftet, som ligger på sex eller sju timmar, två gånger i veckan. Det innebär att jag tjänar mindre än 500 kronor i veckan genom nationen, men det är tillräckligt för att täcka mat- och andra levnadskostnader. Jag varken dricker, röker eller äter snacks så jag har en ganska hälsosam och sparsam livsstil och jag är bra på att hantera min ekonomiska situation.
Enligt Cheung är ungefär 60 procent av de som arbetar som köks- och serveringspersonal på hans nation internationella studenter eftersom de behöver en extrainkomst i större utsträckning än svenska studenter. Nationerna är dessutom i princip ensamma om att skapa arbetstillfällen för internationella studenter i Uppsala, åtminstone för de som inte kan svenska.
– För ett tag sen sökte jag jobb på Burger King, men de hörde aldrig av sig. Jag kan inte prata svenska vilket är ett stort problem när man söker jobb, berätta Cheung.
Och det är en erfarenhet som han är långtifrån ensam om.

Enligt resultaten från enkäten International Student Barometer, ISB, från 2013 är endast 29 procent av Uppsala universitets internationella studenter nöjda med möjligheterna att skaffa en sidoinkomst. Det är långt under det sammanslagna resultatet från samtliga universitet i de 13 länder som deltog i barometerundersökningen, där 50 procent av de tillfrågade är nöjda.
Möjligheter till extrajobb är, tillsammans med levnadsomkostnader och finansiellt stöd (i form av stipendier), den aspekt av icke-studierelaterade frågor som internationella studenter är mest missnöjda med.
Detta är något som universitetet i högsta grad är medvetna om, men som är svårt att göra något åt. Lina Solander, som jobbar med stöd och service till internationella studenter vid Uppsala universitets internationella kansli, menar att de alltid är väldigt raka och ärliga med hur kämpigt man kan få det ekonomiskt i Sverige under studietiden när de pratar med presumtiva studenter.
– Vårt svar till studenter som kontaktar oss och frågar om detta är alltid att det är jättejättesvårt att hitta ett deltidsjobb i Uppsala och att de måste ha sin försörjning tryggad innan de kommer hit. I allt vårt tryckta material är vi också tydliga med Migrationsverkets krav på att studenter ska ha 7 300 kronor per månad under hela sin studietid, och att de faktiska kostnaderna för att leva i Sverige kan vara högre än så.
Hon berättar att det har funnits fall där studenter har nekats förlängning av sitt uppehållstillstånd sedan det bedömts att de inte har tillräckliga medel för att försörja sig.
– Men då har det handlat om fall där studenter kunnat visa att de haft tillräckligt med pengar på banken men där Migrationsverket tvivlat på att pengarna verkligen är studentens och inte bara ett lån som kommer betalas tillbaka så fort uppehållstillståndet beviljats.
Att internationella studenter i Sverige har det kämpigt ekonomiskt tycks dock inte ha att göra med studieavgifterna som infördes för tredjelandsmedborgare 2011. Lina Solander tror snarare att den ekonomiska situationen för just den gruppen internationella studenter är bättre nu än vad den var innan avgifterna infördes.
– På ett sätt har situationen självklart förvärrats då studenterna nu måste betala studieavgiften. Å andra sidan kommer det färre studenter hit nu och de som kommer har generellt sett det bättre ställt ekonomiskt då de måste ha råd med avgiften.
Reformen har dock inneburit ett bortfall av de studenter som har det sämre ställt ekonomiskt. Allra störst har tappet blivit från länder i subsahariska Afrika, där de flesta studenter numera är beroende av att få stipendium för såväl levnadsomkostnader som studier för att ha möjlighet att komma hit.
– Uppsala universitet arbetar kontinuerligt med att öka sitt utbud av stipendier som täcker studieavgiften för internationella masterstudenter, samtidigt ska vi inte sticka under stol med att vårt stipendieutbud långt ifrån matchar behovet. I vårt team som jobbar med rekrytering av masterstudenter diskuterar vi löpande de frågor vi får från studenter, och deras ekonomiska situation är en ständigt aktuell fråga. Vi sätter heder i att alltid vara ärliga mot studenterna kring att Sverige är ett dyrt land att leva i och att de inte kan räkna med att hitta ett deltidsjobb.

22-åriga Alicia jobbar, precis som Cheung, som kökspersonal på en av Uppsalas nationer en eller ett par gånger i veckan. Hon är också masterstudent, men till skillnad från Cheung är hon EU-medborgare och betalar därför inga studieavgifter.
– Den huvudsakliga anledningen till att jag valde Sverige är att det är gratis att studera här. Jag gillar Sverige och Uppsala, men ibland upplever jag att det är lite svårt att få kontakt med folk. Svenskar känns mer reserverade än människor i andra länder som jag har bott i. Men alla är väldigt snälla och artiga, vilket är trevligt.
Från början såg Alicia nationsjobbet som en chans att träffa nya kompisar, men nu har det mer kommit att handla om att tjäna extrapengar, trots att den ersättning hon får bara ligger på drygt 30 kronor i timmen.
– Som mest har jag tjänat lite över 2 000 kronor under en månad på nationen. Jag förstår verkligen varför de måste hålla kompensationen på en så låg nivå – tanken är ju egentligen att man ska jobba på nationen för att det är roligt.Men problemet är att det är så tydligt att många internationella studenter, i synnerhet de från sydasiatiska länder som Indien och Pakistan, faktiskt jobbar där för att överleva och för att ha råd att bo kvar i Uppsala. En av mina kompisar från Pakistan arbetade på nationen nästan varje kväll i veckan för att ha råd med sitt uppehälle. Studieresultaten tar nästan ofrånkomligen stryk av en sådan situation.
Alicia menar att den som vill tjäna en betydande summa pengar på nationerna måste arbeta minst tre eller fyra kvällar i veckan. En del av de internationella studenterna som slutfört sina studier väljer dessutom att jobba kvar på nationerna en period då de inte hittar något kvalificerat arbete.
– Det känns lite kontroversiellt att säga, men jag har fått känslan av att de svenska studenterna som arbetar i till exempel köket, generellt kommer och går väldigt fort. De stannar så länge det känns roligt eller så går de vidare till en högre position som kurator eller liknande. Många internationella studenter är kvar länge eftersom de behöver arbetet för att överleva.
Samtidigt är Alicia tacksam över att hon får arbeta på nation, förutom ersättningen så får hon äta gratis där hon jobbar, vilken innebär att hon slipper en del matutgifter. Men om hon fick välja skulle hon vilja ha ett riktigt helgjobb vid sidan av studierna. Hon har också sökt stipendier via sin nation, men utan framgång.
– Jag önskar verkligen att jag kunde söka Csn-lån, men jag tror inte det går eftersom jag inte är svensk. Att ta ett studielån från mitt hemland är inte aktuellt. I Sverige accepterar alla studenter att de måste ta ett studielån, men för mig skulle det vara en ganska stor grej och dessutom svårt att bli beviljad ett lån.
Det är den närmaste familjen som betalar för Alicias uppehälle. Hon berättar att i hennes hemland bor folk ofta hemma till de är 25 år eller äldre, både för att spara pengar och för att det är tradition, men att studera vid ett av de bättre privata universiteten kostar pengar. Därför hoppas hon att det ska gå på ett ut; här betalar hon för boende, men inte för studierna – i sitt hemland hade hon fått betala för sina studier, men inte för boende.
– Men jag känner mig stressad över min ekonomiska situation. Jag är väldigt beroende av att min familj hjälper mig finansiellt och jag vill inte vara en börda för dem.

Den stress som Alicia beskriver återfinns hos många internationella studenter. Inger Cribäck, psykolog på Studenthälsan, upplever att de internationella studenter som söker stöd och hjälp hos henne, i större utsträckning än svenska studenter, uttrycker att de känner sig stressade över hur de ska få sin ekonomi att gå ihop.
– Det känns som att fler internationella studenter har prestationsångest som grundar sig i studiekostnader. De kanske måste visa upp studieresultat för sitt hemuniversitet eller för sina familjer för att de ska få fortsatt finansiellt stöd. Beroende på var man kommer från kan studenterna känna väldigt starkt att de måste motprestera för att familjen ska känna att de gjort rätt i att investera pengar i deras utbildning. De upplever att familjens förväntningar blir en börda, säger hon.
Inger Cribäcks läkarkollega, Hanne Oppelstrup, menar att den situation som många internationella studenter befinner sig i kan ge upphov till en slags dominoeffekt.
– Många måste jobba för sitt uppehälle vid sidan av studierna samtidigt som de måste prestera akademiskt och inte vara en börda på sin familj. När något faller, faller allt, vilket kan orsaka mycket stress.
För den som känner sig stressad och vill ha stöd från psykolog och kurator är kostnaden hos Studenthälsan densamma för svenska och internationella studenter – 140 kronor per besök. Studenthälsan har dessutom infört ett krav om mycket goda engelska språkkunskaper för all personal som nyrekryteras för att de ska kunna föra samtal även med internationella studenter. Trots det verkar det vara svårt att nå ut med information om var och hur de kan få hjälp.
– Vi brukar vara på reccemässan för internationella studenter i Universitetshuset där vi försöker sprida information om vår verksamhet i ett tidigt skede. Vi har erbjudit gratis workshops för internationella studenter som handlar om hur man hanterar stress och hur det är att komma till Sverige. Vi fick ett ganska stort gensvar initialt, men i slutändan dök bara ett fåtal personer upp, säger Hanne Oppelstrup.
Förra läsåret besökte 111 internationella studenter Studenthälsan. Av dessa var 45 nybesök och 66 återbesök, vilket motsvarar ungefär fyra, respektive tre procent av de totala besökarna.
– Det vi på Studenthälsan kan hjälpa till med är att hantera måendet – ångesten, hjälpa till att bena ut vad som är den faktiska ekonomiska situationen och vad som kanske bara är farhågor och inte så troligt, men ändå skrämmande tankar, säger Inger Cribäck.
– Men internationella studenter är, precis som svenska studenter eller kanske i ännu högre utsträckning, en väldigt heterogen grupp och deras problem skiljer sig mycket åt. Vi vet att behovet är stort, men det är svårt att veta hur man ska göra för att nå ut till så många som möjligt, säger Hanne Oppelstrup.

Som det ser ut nu finns det ingen entydig lösning på problemet med internationella studenters ekonomiska situation. Trots att studieavgifterna för tredjelandsmedborgare ännu är förhållandevis låga så kommer svenska levnadskostnader, som är bland de högsta i världen, fortsatt att ta ut sin rätt i många av de internationella studenternas plånbok.
– Jag önskar verkligen att universitetet kunde hjälpa till med att hitta billigare boende. I Kina hjälper universiteten till med att hitta boende och extrajobb, säger Cheung.
nbsp;Alicia hoppas att hon framöver kommer att kunna hitta en sidoinkomst utanför nationen.
– Jag ska fortsätta läsa svenska på SFI den här terminen. Att inte kunna språket är en stor barriär till att få ett jobb. Men att lära sig ett nytt språk samtidigt som man studerar på heltid och jobbar på nation är så utmattande.

Cheung och Alicia heter egentligen något annat.


Annons

Annons

Fakta ISB:
International Student Barometer, ISB, är en enkätundersökning som syftar till att ta redan på hur nöjda internationella studenter är med såväl studier som levnadssituation vid ett stort antal universitet världen över. På enkäten får studenterna möjlighet utvärdera aspekter som berör allt från språkkompetens hos de som undervisar, till bemötande vid ankomst och finansiellt stöd; den fungerar alltså som en mer omfattande kursutvärdering som dessutom inkluderar socioekonomiska aspekter. Omdömesalternativen i de olika frågorna rankar från 1 – Mycket missnöjd till 4 – Mycket nöjd.

Uppsala universitet har valt att delta i ISB vartannat år och använder resultaten som ett verktyg för att förbättra studenternas upplevelser och utvärdera sitt eget arbete. Uppsala rankar väldigt högt i aspekter som mångkulturalism och säkerhet, men hamnar långt under medel vad gäller levnadskostnader och möjlighet till att tjäna pengar vid sidan av studierna.

Läs mer

2024-03-26 08:41
Uppsala hamnar i biottenskiktet i en ny ranking över de bästa studentstäderna i Sverige 2024, enligt en undersökning av…
2024-03-25 08:45
En man har vid två tillfällen, 5 och 6 mars, ofredat kvinnor sexuellt på campus Engelska parken. Det rapporterar UNT…
2024-03-18 11:10
I januari tillsattes en arbetsgrupp som ska utreda förutsättningarna för att flytta om verksamheten inom Campus Gamla…