Annons
Bortkastad kompetens när 100 000 utlandsfödda akademiker gör jobb de är överkvalificerade för, menar Akademikerförbundet.
Foto: Sara Borsiin

”Vår tunnelbana är högutbildad”


En allt högre andel av Sveriges nyanlända invandrare är högutbildade, men anslagen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har inte ökat i takt med att flyktingströmmen har gjort det. Därför finns nu risk för att den kompetens som de nyanlända besitter går till spillo. ”Mänskligt slöseri” menar Akademikerförbundet SSR.

Idag har 24 procent av de flyktingar (och deras anhöriga) som kommer till Sverige en eftergymnasial utbildning om minst två år enligt Arbetsförmedlingens nya återrapport till regeringen. Det är sex procent mer än förra året.
Johan Nylander, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen, menar att dessa personer numera har ungefär samma utbildningsnivå som svenskfödda.
– Sedan hösten 2012 har vi sett att andelen högutbildade har ökat. Vi har fått en stor tillströmning av flyktingar från Syrien och de är ofta välutbildade.

Men Arbetsförmedlingen tror att man kommer gå miste om mycket av de nyanlända akademikernas kompetens, då det så kallade etableringsuppdraget är underfinansierat.
– Etableringsuppdraget är en reform som genomfördes 2010 då Arbetsförmedlingen fick ansvaret för integrationsfrågor som berör insatser för vissa nyanlända invandrare. Målet är att de som omfattas av uppdraget ska bli egenförsörjande eller ha påbörjat högre studier max två år efter att de beviljats uppehållstillstånd, säger Johan Nylander.

Dock är det anslag Arbetsförmedlingen får för uppdraget varje år anpassat efter hur det såg ut när reformen genomfördes. Flyktingströmmen har ökat avsevärt sedan dess och nu har man inte resurser nog att sätta in tillräckliga individanpassade insatser för att de nyanlända ska kunna ta sig ut i arbetslivet eller påbörja studier på högre nivå.

Resultatet har blivit att antalet personer som skrivs in i etableringsuppdraget är ungefär dubbelt så många som de som lämnar uppdraget efter att de har fått jobb eller påbörjat utbildning.
Förutom den skeva ”in-ut”-fördelningen behöver Arbetsförmedlingen även tackla problemet med att långt färre kvinnor än män arbetar och deltar i insatser, samt att det är svårt att få fram tillräckligt med bostäder till de nyanlända.
– Vi har poängterat att anslagen för etableringsuppdraget måste öka då det inte är möjligt för oss att sätta in insatser i den utsträckning som behövs i nuläget, säger Johan Nylander.

Mot bakgrunden av Arbetsförmedlingens rapport säger nu Akademikerförbundet SSR, det fackliga yrkesförbundet för samhällsvetare, att det är tid för ett Valideringslyft. Det skulle innebära att utlandsfödda akademiker har rätt till ett år under vilket de kan validera de betyg, kompetenser och kunskaper de har, så att dessa finns dokumenterade och är gällande även på den svenska arbetsmarknaden. Om det behövs ska det även finnas utrymme för betygskomplettering och praktik-/traineeperiod.
– I nuläget har ungefär 100 000 utlandsfödda akademiker i Sverige ett jobb de är överkvalificerade för. Något måste göras åt denna situation och den här modellen ska funka som ett incitament för att man ska våga släppa det där jobbet och ta ett valideringsår, säger Heike Erkers, förbundsordförande för SSR.

I den modell SSR presenterar ska valideringsåret fungera ungefär på samma sätt som friåret – det system som fanns i Sverige 2005 till 2007 där yrkesverksamma personer kunde ta ett ledigt år och få 85 procent av a-kassan samtidigt som en arbetssökande vikarierade i deras ställe.
– Om en person utan högskoleexamen går in på en tjänst som en utlandsfödd akademiker lämnar för att genomföra ett valideringsår kommer den dessutom ha möjlighet att behålla det jobbet om akademikern sedan går vidare till att få ett mer kvalificerat jobb. Alla skulle tjäna på det, säger Heike Erkers.

Den situation vi befinner oss i nu anser hon vara orimlig.
– Vår tunnelbana är högutbildad. Det känns otroligt korkat att vi ska ha läkare och civilingenjörer från andra länder gömda under mark som ska köra oss till jobbet. Det är ett slöseri med kompetens och resurser. Och detta beror heller inte på att en utländsk examen skulle vara sämre än en svensk. Vi har ju till exempel fler svenskar som pluggar till läkare utomlands för att sedan komma tillbaka hit och jobba, än vad vi har personer som utbildar sig på svenska läkarutbildningar.

Att kunskaperna hos de akademiker som kommer som flyktingar inte tas på allvar menar Heike Erkers syns tydligt om man jämför dem med de som kommer hit som arbetskraftsinvandrare.
– Om jag som civilingenjör från Irak flyttar hit med avsikten att jobba blir jag välkomnad med öppna armar och får hjälp med boende och studier i svenska. Men om jag kommer hit som flykting med exakt samma utbildning och förutsättningar att bidra till samhället måste jag lära mig svenska från grunden innan jag ens kan hoppas på att få ett jobb som till exempel taxichaufför där min kompetens ändå går till spillo.
Har ni fått något gehör för modellen med valideringsår?
– Vi fick ett stort intresse för det här förslaget från den förra regeringen. Men nu när vi har fått ett regeringsskifte kommer vi att behöva övertyga den nya arbetsmarknadsministern och utbildningsministern om att det här är en bra modell för att göra något åt situationen med att så många utlandsfödda akademiker har ett jobb de är överkvalificerade för. Det är jätteviktigt att börja se de här personerna som en resurs snarare än en börda, säger Heike Erkers.


Annons

Annons

Etableringsuppdraget

Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (”vissa” inbegriper i huvudsak personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa). Uppdraget går ut på att underlätta och påskynda vägen till arbete eller högre studier och ge förutsättningar för egenförsörjning. De som har fått uppehållstillstånd och omfattas av uppdraget ska få en individuell etableringsplan som ska innehålla arbetsförberedande aktiviteter, undervisning i svenska och samhällsorientering.

Antalet nya deltagare i uppdraget har ökat, men det anslag Arbetsförmedlingen får har inte ökat i motsvarande omfattning, vilket har lett till att de nyanländas etablering på arbetsmarknaden fördröjs och att jobb-matchningen försämras. I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget.

Källa: Arbetsförmedlingen

Läs mer

2024-03-26 08:41
Uppsala hamnar i biottenskiktet i en ny ranking över de bästa studentstäderna i Sverige 2024, enligt en undersökning av…
2024-03-25 08:45
En man har vid två tillfällen, 5 och 6 mars, ofredat kvinnor sexuellt på campus Engelska parken. Det rapporterar UNT…
2024-03-18 11:10
I januari tillsattes en arbetsgrupp som ska utreda förutsättningarna för att flytta om verksamheten inom Campus Gamla…