”Oprofessionellt från universitetets sida”

När psykologstudenten Sandra kommer till skrivningssalen morgonen den 8 november för att skriva omtenta i en 7,5-poängskurs blir hon informerad om att något har gått snett vid kopieringen; fallbeskrivningen, som är nödvändig för att man ska kunna besvara de två frågorna i den första halvan av tentan, har fallit bort.
– Jag gör så gott jag kan och utgår från att vi kommer att få någon form av kompletteringsuppgift på de två första frågorna som vi inte fick möjlighet att svara på, säger Sandra.
Någon komplettering blir det dock inte tal om. I ett mejl till de sju personer som skrev omtentan vid tillfället beklagar kursledaren att det blev fel vid kopieringen och meddelar att han kommer att ”rätta fråga 3 och 4, och anpassa poängjusteringen därefter.” Maxpoängen på tentan blir därför sex istället för tolv poäng och godkändgränsen hamnar på tre istället för sex.
Sandra får 2,5 poäng och blir alltså underkänd igen.
Att examinatorn inte får justera poängnivån på en tentamen finns det inga bestämmelser kring, däremot finns det krav på att en examination inte får vara olika svår vid olika tillfällen, något som Sandra menar att den blev i hennes fall.
– De två första frågorna på den här kursens tentor brukar i princip alltid vara identiska. Hade jag fått svara på dem är jag säker på att jag hade klarat tentan. Skulle man ta mina poäng på de två första frågorna från den ordinarie tentan och lägga ihop med de två sista frågorna på omtentan skulle jag också blivit godkänd.
Eftersom Sandra upplevde att hon blivit orättvist behandlad i rättningen tog hon upp saken med programansvarig Annika Sjöblom Wennberg som sedan lämnade över frågan till Katarina Petersson, en av psykologiska institutionens studievägledare, som i sin tur kontaktade den kursansvarige som ansvarade för examinationen. Den kursansvarige ansåg att han hade rättat tentan rättvist och att det därför inte var aktuellt med någon kompletteringsuppgift.
Enligt betygsombudsman och universitetslektor Kerstin Thelander har en kursansvarig rätt att stryka frågor på en tentamen.
– Generellt går att säga att en lärare på en kurs har eget tjänsteansvar när det kommer till examination och tentamen och att examination är myndighetsutövning utifrån kursplaner och betygskriterier. Läraren bestämmer alltså hur en kurs ska tentas av.
Hon menar också att Sandras fall är så pass speciellt att det inte finns några skrivna regler som entydigt skulle ge henne rätt till komplettering.

På psykologiska institutionen har man bestämt att Sandra kommer att få en ny examinator och tentamensgranskare som ska fatta beslut om vad som krävs för ett tillräckligt betygsunderlag – det vill säga, bestämma vad som behövs för att Sandra ska ha möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt. Detta har dock beslutats först en månad efter att Sandra skrev tentamen.
Enligt Uppsala universitets arbetsvillkor för studenterna ska ”en student vars tenta förkommit […] utan uppskov beredas möjlighet till en ny tentamen” – även om denna regel i första hand appliceras på fall där en redan färdigskriven tentamen tappats bort, finns det inget som antyder att denna regel inte lika gärna skulle gälla för tentamina som ”förkommer” innan eller i samband med provtillfället.
I Sandras fall, bör inte den första halvan av tentan räknas som förkommen?
– Nej, tentan har i detta fall inte förkommit, men det är väldigt oturligt att fallbeskrivningen föll bort. Nu har det ju gått flera veckor och vi försöker göra det bästa av situationen som den ser ut nu, säger studievägledare Katarina Petersson.
Men en tenta får heller inte vara olika svår vid olika tillfällen. I studenternas arbetsvillkor står det att ”samma kriterier för betygsnivåer ska tillämpas vid såväl ordinarie examination som omtentamen”.
Skulle man inte kunna säga att Sandras tenta blev svårare eftersom frågorna till den delen som föll bort är desamma vid varje tentatillfälle, medan den andra halvan inte är det?
– Jo, utifrån de olyckliga omständigheterna så borde vi gjort något tidigare. Nu försöker vi ordna upp situationen så snabbt det går genom att utgå från studenternas arbetsvillkor. Det är därför vi har utsett en ny examinator och tentamensgranskare till Sandra också. Det är både för studenten och lärarens skull; studenten ska känna att den har fått en så rättvis bedömning som möjligt och läraren ska känna att den gjort en rättvis bedömning i enlighet med sitt uppdrag, säger Katarina Petersson.

När detta skrivs har examinatorn och tentamensgranskaren ännu inte kommit fram till om Sandras tentasvar räcker som fullgott betygsunderlag. I januari är nästa tentamenstillfälle och om Sandra behöver skriva även den omtentan och får underkänt igen riskerar hon att inte få fortsätta på psykologprogrammet nästa termin.
– Vi har andra tentor som jag behöver plugga till och det här är dessutom en termin på psykologprogrammet där man måste klara alla tentor för att fortsätta på nästa termin. Just nu känner jag mig uppgiven och maktlös. Min studiemotivation är mer eller mindre obefintlig, jag har börjat få ont i magen, har svårt att sova och känner mig arg och ledsen – arg över att sådant här kan hända och ledsen över att det tar sådan tid.
– Jag tycker att det minst sagt är oprofessionellt från universitetets sida att man inte har tydligare riktlinjer kring vad som gäller i en sådan här situation och jag är chockad över att man som rättande lärare får göra på det här sättet utan att behöva förankra det beslutet med någon annan på institutionen – det är en godtycklig och orättvis lösning som i mitt fall får väldigt olyckliga konsekvenser.

Sandra heter egentligen någonting annat.