Feken sist med anonyma tentor

”Alla tentor som skrivs i de gemensamma tentamenslokalerna vid Uppsala universitet ska skrivas anonymt” står det under rättighetsfliken på Uppsala universitets hemsida. Beslutet fattades av rektor 2009, och på de allra flesta håll följdes påbudet ganska snabbt. Men på feken har rektorsbeslutet tolkats annorlunda, och många har fortsatt i gamla spår.

Tomas Mäkinen är en av studierektorerna på feken. Han är motståndare till anonyma tentor och tycker att det saknats en nyanserad pedagogisk debatt om saken. Trots detta skrivs de tentor som ligger inom hans eget ansvarsområde anonymt numera. Detta beskriver han snarast som ett resultat av att man inte orkade diskutera saken mer med de studentrepresentanter som propsade på för en förändring.

Kritiken han för fram kan delas in i två delar: administrationsbördan och det av lärarna upplevda misstroendet mot dem.

Det första, att tid måste läggas på att avkoda tentaresultat, drabbar dessutom studenterna och gör det till en pedagogisk nackdel, påpekar Tomas Mäkinen.
– Det har ökat de administrativa timmarna ganska rejält. Och det tas från studenttimmarna.
Det andra handlar om yrkesstolthet och yrkesheder, någonting som även andra kritiker tryckt på (se faktaruta): litar man inte på att lärarna gör en rättvis bedömning när de rättar? Tror man att de rättar tentor utifrån kön eller etnicitet?

Kritiken avfärdas av Uppsala studentkårs ordförande Caisa Lycken. nbsp;

Att administrationen behöver tas från lärarledd tid vilket skulle leda till en sämre situation för studenterna tycker hon inte är relevant, och rätten att inte bli diskriminerad väger tyngre.
– Jag tycker inte det är upp till dem att avgöra vad som är bäst för studenterna. De efterfrågar ju anonyma tentor, säger Caisa Lycken.

Det handlar inte heller om att misstro lärarna mer än någon annan, men att vara ”sann mot den värld av strukturer och normer vi lever i.”
– Vi vill inte peka ut någon, vi vill förhindra att någon blir diskriminerad, säger hon.

En annan sak som Tomas Mäkinen påpekar under samtalet med Ergo är att de ickeanonyma skrivningarna på feken inte är att betrakta som examination. Istället, förklarar han, har man ”löpande examination” på en del kurser. Skrivningarna är då bara ett sätt att komma upp i de 60 av 100 ”studieenheter” som krävs för godkänt. På så vis sker examinationen under varje delmoment hela kursen, och tentan är i teorin frivillig.
Caisa Lycken tycker inte att detta spelar någon roll.
– Jag tycker inte att man kan gå på deras tolkning här. Av studenterna uppfattas det som en examination, säger hon.

Jag frågar Tomas Mäkinen om det alls spelar någon roll vad de tycker på institutionen, när rektor ju har sagt sitt om saken.
– Vi är många som inte tänker så. Och det är ju vi pedagoger som är nära verksamheten, säger han.

Striden om anonymiteten har bland annat förts i fakultetsnämnden, där företrädare för institutionen tryckt på för att helt upphäva rektorsbeslutet om anonyma tentor. Utdragna diskussioner har förts med Uppsala studentkårs representanter, som hunnit bytas ut mellan varven. Hösten 2013 kom man så småningom fram till att samtliga tentor skulle vara anonyma inom ett år. När man väl var där var nästan var tredje tenta på företagsekonomiska institutionen fortfarande ickeanonym. Ewa Hjertsén, biträdande chef på kansliet för humaniora och samhällsvetenskap, har fått i uppdrag av rektor att svara på Ergos frågor om varför det går så långsamt. Hon nämner administrativa problem som en bidragande orsak till att det dragit ut på tiden sedan beslutet fattades. Men nu är institutionen ”på god väg”, menar hon.
– Inriktningen är att anonymitet ska ha införts fullt ut under våren, skriver hon i ett mail.

Från Uppsala studentkårs håll fortsätter man att driva frågan tills man är färdiga.
– Det vore bra om vi löste det här innan vårens tentor, säger Caisa Lycken.