Illustration: Lina SvenskMotionsanläggningarna Campus 1477 – liksom mottagningen på Övre Slottsgatan 7 – ägs av en stiftelse med studentmajoritet i styrelsen.

Universitetet vill ta över Studenthälsan

Den idag studentägda organisationen Studenthälsan, som Uppsala studentkår en gång tagit initiativ till, kommer troligen att tas över av universitetet. Uppstramade regelverk och risk för konkurs är två av anledningarna. Hur blir det med studentinflytandet?

Studentmajoritet
Studenthälsan är en ideell organisation med studentmajoritet i styrelsen. Verksamheten består av motionsanläggningarna ”Campus 1477” på Blåsenhus respektive Science park, och av mottagningsdelen på Uppsala studentkårs hus, dit man bland annat kan gå för att prata med en kurator. Studenthälsan anordnar även kurser i exempelvis stresshantering. Läs mer på www.sh.uu.se.

 

Studentgyn ligger i samma lokaler som Studenthälsan, men är en privat mottagning.

Risken att Studenthälsan går i konkurs är för närvarande överhängande konstaterar en utredning som Uppsala universitet beställt. Om det inte vore för universitetets särskilda underskottsbidrag till motionsverksamheten förra verksamhetsåret så skulle den ha gått back med 1,4 miljoner kronor. Den viktigaste faktorn som pekas ut är konkurrensen från stora gymkedjor, som allt fler söker sig till istället för till Studenthälsans ”Campus 1477”.
Nu vill Uppsala universitet införliva hela verksamheten – både mottagningen och motionsdelen – i universitetets studentavdelning. En samlad, universitetsägd, studenthälsovård med både förebyggande arbete och mottagning är en modell som återfinns i flera andra europeiska länder, berättar Karin Apelgren som är chef för Studentavdelningen.
– Om vi kan ta in hela verksamheten finns verkligen fantastiska möjligheter att göra någonting stort och framåtriktat.

Sedan nittiotalet ligger ansvaret för studenthälsovård på lärosätena. Universitetet har alltså laglig skyldighet att se till att någonting liknande Studenthälsan finns. Men den nuvarande lösningen – en ideell förening med studentmajoritet men där universitetet går in med pengar – är juridiskt tveksam, har utredningen kommit fram till.

Annika Hilborn, som är direktör för Studenthälsan, tycker det är bra att man nu gjort vad hon kallar en ”ordentlig genomlysning” av verksamheten.
– Det känns positivt att man tar tag i frågan, säger hon.

Exakt vad ett ägarbyte innebär för hennes arbete är för tidigt att säga – men hon ser en del möjliga fördelar med att knytas närmare universitetet, bland annat vad gäller informationsutbyte.

Alternativet till att bedriva hela Studenthälsan själva är, kommer utredningen fram till, att upphandla mottagningen på den privata marknaden, vilket de lärosäten som inte bedriver verksamheten i egen regi gjort. Universitetsledningen tror detta skulle innebära en försämring för studenterna – eftersom få tänkbara aktörer är så specialiserade på just studenters situation.

Oavsett vilken lösning som diskussionerna mynnar ut i Karin Apelgren på att man vill få vill en så mjuk övergång som möjligt.
– Det är en oerhört välfungerande verksamhet och vi måste se till att även framöver kunna erbjuda bra hälsovård, säger hon.

Eftersom universitetets representanter är i minoritet i den studentdominerade styrelsen kan de inte gå in och lägga ner det som idag är Studenthälsan. Skulle styrelsen komma fram till att man vill behålla den som den är nu – och försöka vinna en regelrätt upphandling hos universitetet – är detta alltså möjligt. Men av allt att döma kommer ingen motsätta sig förändringen.
– Vi tycker det är väldigt positivt att universitetet har ambitionen att ta över hela verksamheten, säger Miranda Cox, som är vice ordförande i Uppsala studentkår och sitter i Studenthälsans styrelse.

Men så är det frågan om studentinflytandet. Karin Apelgren tror inte att ett övertagande av verksamheten egentligen kommer att minska detta.
– Nej, det skulle jag inte säga, men det blir under andra förhållanden än som majoritet i en styrelse. Det vore dumt att inte ha ett stort studentinflytande över verksamhet som är till för studenter. Som det ser ut nu har ju inte alla studenter inflytande heller – till exempel UTN saknas i styrelsen, säger Karin Apelgren.
Har ni pratat om hur inflytandet kommer att organiseras?
– Det som rapporten föreslår är någon form av brukarråd. Vi tittar på de former som fungerar allra bäst på andra orter.

Miranda Cox från Uppsala studentkår är nöjd med en sådan lösning.
– Det formella inflytandet kommer att minska, men det är inte alltid det som är avgörande, säger hon.

Kruxet som måste kommas runt innan någonting förändras är just träningskortsförsäljningen: eftersom man i så fall skulle ta ut avgifter måste den först godkännas av regeringen. Hur lång tid det tar med beslut därifrån beror på hur principiellt intressant departementet tycker att det är, tror Karin Apelgren. Ett ägarbyte av Studenthälsan kommer alltså att dröja någon termin till.
– Minst ett år kommer det nog att ta, säger hon.

 

***

 

Blir det ett lokalbyte?

Mottagningsdelen av Studenthälsan kan komma att flyttas från kårhuset på sikt, men gymen har längre bindningstider.

Anläggningen på Blåsenhus kan lämnas tidigast 2029 och den på Science Park tidigast om fyra år – så inga snara förändringar är planerade där. Däremot har universitetet en önskan att mottagningsdelen av verksamheten – idag inhyst i den kårstyrda stiftelsen Ubbos lokaler på Övre Slottsgatan – ska flyttas närmare motionsdelen.
– Nackdelen nu är att det ligger långt bort ifrån Campus [gymet Campus 1477, reds anm.] Vi vill ha ökad flexibilitet för att slippa tacka nej om det skulle finnas möjlighet att flytta till lokaler närmare, säger Karin Apelgren som är chef för Studentavdelningen på universitetet.

På grund av detta har kontraktet med Ubbo nyligen sagts upp av universitetet – som står på kontrakten för alla Studenthälsans lokaler – för att bytas ut mot ett nytt, lite dyrare, med kortare uppsägningstid. Detta har sammanfallit med utredningen om Studenthälsans framtid, men Enligt Karin Apelgren har det egentligen ingenting med saken att göra.

Miranda Cox tror att en flytt av Studenthälsans mottagning, och den minskade ström studenter till kårhuset det medför, skulle påverka Uppsala studentkår negativt. Men hon ser också fördelar, som diskuterats i Studenthälsans styrelse.
– Många som söker sig till Studenthälsan gör det av skäl som exempelvis psykisk ohälsa. I de här lokalerna rör det sig väldigt många studenter och man blir inte så anonym som man kanske vill vara.