Annons

Oro för studentkårernas situation


Nu får Universitetskanslerämbetet, UKÄ, i uppdrag att kartlägga kårernas nya villkor. Sveriges förenade studentkårer, SFS är glada över beskedet.

I drygt fem år har studentkårerna varit tvungna att rekrytera sina medlemmar själva, sedan det så kallade kårobligatoriet tagits bort. Många kårer, däribland Uppsala studentkår, dras sedan dess med underskott och har tvingats göra stora nedskärningar. Andra – särskilt de med inkomstkällor från mässor och sociala arrangemang – har klarat omställningen bättre.

Situationen med kraftigt varierande förutsättningar för landets studentkårer uppmärksammas nu i en debattartikel i Upsala nya tidning, gemensamt undertecknad av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, och SFS ordförande Caroline Sundberg.

”Sverige ska ha ett starkt studentinflytande som driver högskolornas kvalitetsutveckling framåt”, avslutas artikeln, som också varnar för att kårerna kan ha blivit allt mer beroende av universiteten.

När omställningen till frivillig anslutning var färsk gjorde Högskoleverket (som upphört och numera ryms inom UKÄ) en kartläggning. Där konstaterades att även om regeringens övertygelse var att avskaffandet skulle ”vitalisera studentinflytandet och stärka kårernas legitimitet”, så var det mycket osäkert hur kårernas verksamhet och ekonomi skulle komma att påverkas i det långa loppet. Det är det som nu alltså ska undersökas av UKÄ, på uppdrag av regeringen. Myndigheten ska också föreslå de åtgärder de bedömer vara nödvändiga.

För SFS var beskedet att en kartläggning görs glädjande, berättar ordförande Caroline Sundberg.
– Vi ser extremt positivt på att det här blir av. Vi har drivit på för det här sedan 2010, säger hon.

Ni arbetar ju med de här frågorna varje dag, så ni kanske redan har en aning om vad som framkommer i en sådan här utredning?
– Vad vi vet är att förutsättningarna för studentkårerna förändrades när obligatoriet avskaffades – men på olika sätt. Den ena kåren är inte den andra lik. Men det är för tidigt att säga vad man kommer att komma fram till.
Om en sådan här kartläggning kommer fram till att det var bättre innan obligatoriet avskaffades, finns det någon möjlighet att SFS kommer att lobba för ett återinförande?

– Det är för tidigt att säga så det kan jag inte kommentera.


Annons

Annons

400 år av full anslutning
Redan på 1600-talet fanns en tidig form av kårobligatorium, där adeln undantogs men övriga Lunda- och Uppsalastudenter var tvungna att vara med i en nation. När kårerna bildades på 1800-talet blev dessa obligatoriska.

Många utredningar har gjorts av obligatoriet genom åren, till exempel 1989-1990 i ”Studenten och tvångsanslutningen. Vad händer om obligatoriet försvinner?”, den så kallade Studentkårsutredningen 2005-2006 ”För studenterna – om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar” och Obligatorieutredningen 2007-2008 (Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas) som mynnade ut i det faktiska avskaffandet. Ett huvudargument mot obligatoriet har varit att det strider mot grundläggande demokratiska principer som föreningsfrihet.

Den 1 juli 2010 blev det alltså frivilligt att ansluta sig. Mellan 20 och 50 procents anslutningsgrad uppskattades som trolig. I Uppsala ligger den idag på omkring 50 procent.

Källa: Högskoleverket / UKÄ

Läs mer

2024-03-26 08:41
Uppsala hamnar i biottenskiktet i en ny ranking över de bästa studentstäderna i Sverige 2024, enligt en undersökning av…
2024-03-25 08:45
En man har vid två tillfällen, 5 och 6 mars, ofredat kvinnor sexuellt på campus Engelska parken. Det rapporterar UNT…
2024-03-18 11:10
I januari tillsattes en arbetsgrupp som ska utreda förutsättningarna för att flytta om verksamheten inom Campus Gamla…