Fler självmord bland studenter än andra?

–Det här med självmord hos studenter är ett jättegammalt intresse hos mig, säger Marie Dahlin, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

Tidigare har hon bland annat forskat specifikt om läkarstudenters psykiska hälsa. Att läkare har en större suicidrisk än andra är känt sedan tidigare och en teori som brukar föras fram är att de i större utsträckning än andra har kunskap och verktyg för att enklare kunna begå självmord.
– Jag hade gått med tanken om att de som bli läkare kanske har en viss sårbarhet, säger Marie Dahlin, som alltså tog sig an de blivande läkarnas situation.

Hennes avhandling, Future doctors, mental distress during medical education: cross-sectional and longitudinal studies, visade att läkarstudenter – särskilt de som var kvinnor – var deprimerade och utbrända i större utsträckning än befolkningen i stort.

Nu är det alla studenter i Sverige som är underlag – och det är stora mängder data som hon och kollegorna fått tillgång till. Förutom databasen över alla individer mellan 18 och 39 som har studerat någon gång mellan 1990 och 2011 (med möjlighet att fylla på med nyare statistik efterhand) har de tillgång till dödsorsaksregistret och vårdregistret. Det är alltså inte enbart död som kan studeras, utan även all kontakt med vården.
Det här kan ju vara ju ganska känsliga uppgifter, var det inte svårt att få tillstånd?
– Materialen är så pass stora att det inte går att identifiera enskilda personer. Det var inga problem alls med etikansökan.

De resultat som framkommit av en första kartläggande studie – som behöver bekräftas innan någonting kan sägas säkert – visar på fler dödsfall i självmord hos de som just nu pluggar, kontra de som har läst färdigt.
– Om det resultatet håller så är det klart intressant, säger Marie Dahlin.

Varför studieåren skulle kunna visa sig vara en sårbar tid finns en del teorier om, men det är svårt att säga säkert. Saker man kan tänka sig påverkar hälsan, som Marie Dahlin nämner, är stressen med examinationer och prestation och att lämna sitt sammanhang om man flyttar till en ny stad.

Än så länge är mycket av projektet på idé och planeringsstadiet, och det är inte helt klart vilken statistik som går att plocka ut, men Marie Dahlin har några saker hon skulle tycka var intressanta att få fram: olika studieorter – finns någon skillnad mellan städer som Uppsala och Lund där det finns stor tillgång till gemenskap i korridorsboende och nationsliv, kontra en stad som Stockholm? Nyare regionala högskolor jämfört med de gamla universiteten? Hur ser det ut om man jämför de som gått klart jämfört med de som hoppar av, eller programstudenter jämfört med fristående kurser – eller distanskurser?
– En annan aspekt skulle kunna vara om det finns särskilt sårbara perioder. Finns det tidsmässiga samband till exempel med början eller slutet på terminerna?

Vilka slutsatser som går att dra av siffrorna är inte helt säkert. Även om suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna bland personer i det berörda åldersspannet så rör det sig inte om särskilt många fall.