Foto: Lina SvenskSocionomstudenten Mona Younes hjälper en tredjeklassare med matteläxan på Valsätraskolan.

”Alla ska veta att det är möjligt att studera vidare”

Det är tre gånger vanligare att personer från akademikerhem söker sig vidare till högre studier efter gymnasiet än de från studieovana hem, men flera insatser görs för att motverka såväl social som etnisk snedrekrytering till högskola och universitet. Genom den ideella verksamheten Esmeralda kopplas universitetsstuderande och elever vid Uppsalas grundskolor samman genom mentorskap, skolbesök och läxläsningshjälp. Ergo var med en kväll under läxhjälpen på Valsätraskolan.

Foto: Lina SvenskGeorgios Tsarsitalidis är lärare på Kunskapsskolan och projektledare för läxhjälpen på Valsätraskolan.

Foto: Lina SvenskCecilia Brenner är tillförordnad verksamhetsledare på Esmeralda.

Foto: Lina SvenskCajsa, 16 år, går i nionde klass på Valsätraskolan

Vad är du här för att få hjälp med idag?
– Teknikläxan.
Brukar du gå på läxhjälpen?
– Ja, det har blivit lite av en tradition. Jag har kommit hit sedan jag gick i sjuan.
Varför?
– Jag får hjälp med det jag tycker är svårt och jag pluggar bättre här än hemma där det finns så mycket annat att göra.
Vad brukar du behöva hjälp med?
– Mest ämnen som matte, teknik och biologi.
Vet du vilken gymnasielinje du ska söka?
– Jag tror jag ska söka häst- eller lantbrukslinjen på Jällagymnasiet. Jag rider på ridklubb nu.
Har du hunnit fundera på om du skulle vilja plugga vidare på universitetet än?
– Nej, jag vet faktiskt inte. Har inte hunnit bestämma än.

ESMeralda – Elev, student, mångfald

Esmeralda är en av Uppsala studentkårs externfinansierade verksamheter som idag driver tre projekt i syfte att motverka social och etnisk snedrekrytering till högre utbildning:
>> Mentorsprojektet Hayat riktar sig till elever på Uppsala kommuns språkintroduktionsprogram, SPRINT. Projektets studentmentorer får två elevadepter vardera och har i uppgift att ta med dem på sociala aktiviteter och att inspirera till högre studier.
>> Studentambassadörerna, där studenter besöker högstadie- och gymnasieskolor med låg övergång till högre studier för att informera om möjligheterna att studera vidare.
>> Läxhjälpen anordnas på fyra skolor (Gränbyskolan, Stordammens skola, Valsätraskolan och Gottsundaskolan) en gång i veckan.

Vill du engagera dig ideellt som läxhjälpare? Kontakta Esmeraldas verksamhetsledare på 018-480 31 34 eller mejla esmeralda@us.uu.se

Det lyser i expeditionsfönstren i den i övrigt nedsläckta Valsätraskolan. Den öde asfaltklädda skolgården glänser i sviterna efter det första riktiga oktoberregnet och för av någon anledning tankarna till ”Låt den rätte komma in.” Jag accelererar ytterligare mot det gula inomhusskenet. Georgios Tsarsitalidis och Dersim Orfali sitter vid ett avlångt bord och hjälper två elever med matteläxan. ”Är det här allt?” tänker jag i min enfald, men Georgios (eller George som han kallas) och Dersim förklarar att så snart eleverna kommer hit får de berätta vilka läxor de behöver hjälp med och delas därefter in i olika rum där de får sitta med andra elever som behöver hjälp med samma ämne. Just idag är 20 elever utspridda i de olika rummen.
– Men förra veckan var de 31. Det varierar väldigt mycket, när vi började med läxhjälpen kom bara några enstaka, säger Dersim som läser sista året på ett civilingenjörsprogram och är, tillsammans med George, projektledare för läxhjälpen på Valsätraskolan.

När klockan slår sex är det dags för fruktstund och George visar mig runt. Förutom George och Dersim är sex läxvärdar på plats ikväll som, liksom de två projektledarna, får ett mindre arvode varje termin för sina insatser.
– Vi får också läxhjälpare ibland som är studenter som ställer upp helt ideellt i mån av tid, men just idag är det inga sådana här, säger han.
I ett stort rum, som ser ut att agera knytpunkt för skolans olika hus, sitter ett tiotal elever utspridda vid runda bord med varsin läxvärd. Vid ett av dem hittar jag 20-åriga socionomstudenten Mona Younes som just idag får hjälpa till med årskurs tre-matematik.
– På den här nivån funkar det bra. Jag hjälper till inom i stort sätt alla ämnen, men engelska och svenska är väl det jag är bäst på, säger hon.
Mona kom i kontakt med Esmeralda efter ett tips från en kompis som varit läxvärd tidigare.
– Jag bor i närheten och pluggade faktiskt på Valsätraskolan ett tag innan jag bytte till fotbollsklassen på Gottsundaskolan. Det fanns läxhjälp redan då, men jag kunde för det mesta få hjälp hemma.
Hon menar att hon genom läxhjälpen har fått lära sig att vara tålmodig och fått ökad förståelse för att alla lär sig på olika sätt.
– Det känns som att man gör skillnad, särskilt för de som inte kan få hjälp hemifrån, säger Mona.

För George – som till vardags jobbar som lärare på Kunskapsskolan och samtidigt skriver uppsats i religion, fred och konflikt vid universitetet – handlar läxhjälpen om mycket mer än att bara få eleverna att göra klart sina läxor.
– Jag har blivit en bättre lärare. Man får ett helt nytt perspektiv när man träffar elever från andra skolor än sin egna och förstår vilka olika behov som finns. Läxhjälpen lockar alla typer av elever – de med koncentrationssvårigheter, de som inte kan få hjälp hemma och de extra ambitiösa. Det kommer en del nyanlända också, ibland hela familjer, som håller på att lära sig svenska. Det kan vara jobbigt för dem, så vi försöker göra lärandeprocessen roligare, säger han, och tillägger att de även har tid att sitta ner och samtala med eleverna på ett sätt som deras lärare inte alltid har möjlighet till.
– Och de flesta kommer tillbaka till läxhjälpen, vi kan verkligen se deras utveckling.

Cecilia Brenner är tillförordnad verksamhetsledare för Esmeralda. Förutom läxhjälpen är hon även ansvarig för verksamhetens två andra projekt – studentambassadörerna och mentorsprojektet Hayat (se faktaruta).
– Våra projekt ska motverka etnisk och social snedrekrytering till universitet och högskola. Sedan är inte vårt mål att alla elever vi träffar ska läsa vidare efter grundskolan, men alla ska se det som ett alternativ och informeras om att möjligheterna finns, säger hon.
Esmeraldas projekt, i synnerhet studentambassadörerna, riktas huvudsakligen till högstadieungdomar. Cecilia menar att statistik har visat att ju tidigare man introducerar tanken på högre studier, desto bättre.
– Vad gäller studentambassadörerna så måste de studenterna komma från vår målgrupp, alltså från ett icke-akademiskt hem eller ha en annan bakgrund än svensk. Det är viktigt att eleverna på skolorna kan känna igen sig i ambassadörerna när de berättar om sin väg till högre utbildning.
Exakt hur stor inverkan Esmeraldas projekt har på eleverna är svårt att veta, säger Cecilia.
– Men vi vet att elever som tidigare fått läxhjälp finns på universitetet.