”Alla ska veta att det är möjligt att studera vidare”

Det lyser i expeditionsfönstren i den i övrigt nedsläckta Valsätraskolan. Den öde asfaltklädda skolgården glänser i sviterna efter det första riktiga oktoberregnet och för av någon anledning tankarna till ”Låt den rätte komma in.” Jag accelererar ytterligare mot det gula inomhusskenet. Georgios Tsarsitalidis och Dersim Orfali sitter vid ett avlångt bord och hjälper två elever med matteläxan. ”Är det här allt?” tänker jag i min enfald, men Georgios (eller George som han kallas) och Dersim förklarar att så snart eleverna kommer hit får de berätta vilka läxor de behöver hjälp med och delas därefter in i olika rum där de får sitta med andra elever som behöver hjälp med samma ämne. Just idag är 20 elever utspridda i de olika rummen.
– Men förra veckan var de 31. Det varierar väldigt mycket, när vi började med läxhjälpen kom bara några enstaka, säger Dersim som läser sista året på ett civilingenjörsprogram och är, tillsammans med George, projektledare för läxhjälpen på Valsätraskolan.

När klockan slår sex är det dags för fruktstund och George visar mig runt. Förutom George och Dersim är sex läxvärdar på plats ikväll som, liksom de två projektledarna, får ett mindre arvode varje termin för sina insatser.
– Vi får också läxhjälpare ibland som är studenter som ställer upp helt ideellt i mån av tid, men just idag är det inga sådana här, säger han.
I ett stort rum, som ser ut att agera knytpunkt för skolans olika hus, sitter ett tiotal elever utspridda vid runda bord med varsin läxvärd. Vid ett av dem hittar jag 20-åriga socionomstudenten Mona Younes som just idag får hjälpa till med årskurs tre-matematik.
– På den här nivån funkar det bra. Jag hjälper till inom i stort sätt alla ämnen, men engelska och svenska är väl det jag är bäst på, säger hon.
Mona kom i kontakt med Esmeralda efter ett tips från en kompis som varit läxvärd tidigare.
– Jag bor i närheten och pluggade faktiskt på Valsätraskolan ett tag innan jag bytte till fotbollsklassen på Gottsundaskolan. Det fanns läxhjälp redan då, men jag kunde för det mesta få hjälp hemma.
Hon menar att hon genom läxhjälpen har fått lära sig att vara tålmodig och fått ökad förståelse för att alla lär sig på olika sätt.
– Det känns som att man gör skillnad, särskilt för de som inte kan få hjälp hemifrån, säger Mona.

För George – som till vardags jobbar som lärare på Kunskapsskolan och samtidigt skriver uppsats i religion, fred och konflikt vid universitetet – handlar läxhjälpen om mycket mer än att bara få eleverna att göra klart sina läxor.
– Jag har blivit en bättre lärare. Man får ett helt nytt perspektiv när man träffar elever från andra skolor än sin egna och förstår vilka olika behov som finns. Läxhjälpen lockar alla typer av elever – de med koncentrationssvårigheter, de som inte kan få hjälp hemma och de extra ambitiösa. Det kommer en del nyanlända också, ibland hela familjer, som håller på att lära sig svenska. Det kan vara jobbigt för dem, så vi försöker göra lärandeprocessen roligare, säger han, och tillägger att de även har tid att sitta ner och samtala med eleverna på ett sätt som deras lärare inte alltid har möjlighet till.
– Och de flesta kommer tillbaka till läxhjälpen, vi kan verkligen se deras utveckling.

Cecilia Brenner är tillförordnad verksamhetsledare för Esmeralda. Förutom läxhjälpen är hon även ansvarig för verksamhetens två andra projekt – studentambassadörerna och mentorsprojektet Hayat (se faktaruta).
– Våra projekt ska motverka etnisk och social snedrekrytering till universitet och högskola. Sedan är inte vårt mål att alla elever vi träffar ska läsa vidare efter grundskolan, men alla ska se det som ett alternativ och informeras om att möjligheterna finns, säger hon.
Esmeraldas projekt, i synnerhet studentambassadörerna, riktas huvudsakligen till högstadieungdomar. Cecilia menar att statistik har visat att ju tidigare man introducerar tanken på högre studier, desto bättre.
– Vad gäller studentambassadörerna så måste de studenterna komma från vår målgrupp, alltså från ett icke-akademiskt hem eller ha en annan bakgrund än svensk. Det är viktigt att eleverna på skolorna kan känna igen sig i ambassadörerna när de berättar om sin väg till högre utbildning.
Exakt hur stor inverkan Esmeraldas projekt har på eleverna är svårt att veta, säger Cecilia.
– Men vi vet att elever som tidigare fått läxhjälp finns på universitetet.