Kollage: Lina SvenskStudentstadens bostäder förmedlas numera genom Uppsala Bostadsförmedling, men för studenter lönar det sig bara att registrera sig hos den nya förmedlingen om fler studentbostadsaktörer ansluts, anser Uppsala studentkår och universitetet.

En rättvis bostadsförmedling?

22 november flyttades den första studentbostadsaktören över sitt bestånd till Uppsala Bostadsförmedling, som vill samla kommunens samtliga lediga hyresrätter i ett och samma kösystem. Ett enklare och bekvämare sätt för studenterna att överblicka regionens bostadsutbud, menar kommunen; en god tanke, men som för med sig orimliga avgifter för studenter med begränsad ekonomi, menar universitetet och studentrepresentanter.

Foto: Uppsala kommunJoakim Palestro (S) tycker att studenter har mycket att vinna på att registrera sig hos Uppsala Bostadsförmedling: ”Kötiden kan användas till att söka andra bostäder både under och efter studietiden.”

Dags att registrera sig

Den 22 november flyttades Studentstadens bostäder och köregister, med 46 649 köande personer, över till Uppsala Bostadsförmedling – den största flytten hittills efter etableringen av Uppsalahems kö vid starten. För de köande innebär flytten att de får behålla de ködagar de samlat på sig hos Studentstaden förutsatt att de registrerar sig hos Uppsala Bostadsförmedling före 31 maj 2017. I skrivande stund har 12 062 av de personer som stod i Studentstadens kö registrerat sig hos Uppsala Bostadsförmedling. Förutom att de som registrerar sig får utökad möjlighet att söka de andra bostäderna som anslutna till förmedlingen, behöver de också betala en årsavgift på 290 kronor, samt en förmedlingsavgift på 1 250 kronor när de skrivit på ett hyreskontrakt.

Sedan det stod klart att bostadsbolaget Studentstaden (ägt av Uppsalahem AB) skulle lämna över kön till sitt bostadsbestånd med 3 911 studentrum och -lägenheter till Uppsala Bostadsförmedling 22 november har diskussionerna gått varma mellan kommun och studentsfären. Trots att både universitetet och Uppsala studentkår tycker det är positivt att den nya, gemensamma förmedlingen gör själva sökprocessen enklare för stadens studenter, finns det aspekter av den de ställer sig kritiska till.
– Står man i en eller ett par stycken separata köer är det lätt hänt att man tror att bostadssituationen för studenter är värre än den faktiskt är. Att man lättare kan överblicka vilka studentbostäder som finns tillgängliga ställer vi oss väldigt positiva till. Det vi har framfört synpunkter på är avgifterna för kö och förmedling. Där skaver det lite just nu, det ska vi inte sticka under stol med, säger Kay Svensson, biträdande universitetsdirektör, som varit aktiv i de diskussioner universitetet har fört med kommunen om den nya bostadsförmedlingen.
Det är framför allt förmedlingsavgiften på 1 250 kronor som universitetet och Uppsala studentkår ställer sig kritiska till.
– Den svider i plånboken för en student som kanske byter bostad flera gånger på ett år, eller åtminstone flera gånger under studietiden. Genomsnittsstudenten i Uppsala går ungefär 535 kronor back varje månad och då kan ytterligare en stor utgift ta väldigt hårt på ekonomin, säger Uppsala studentkårs ordförande Daniel Simmons.
Han menar att kommunen hittills inte har gett något bra svar på vad man som student har vunnit på att Studentstadens kö har lämnats över till Uppsala Bostadsförmedling.

Joakim Palestro (S) är förtroendevald och ordförande för Uppsala Bostadsförmedlings och han menar att kommunen har varit angelägna om att ta studenternas situation i beaktande och att man som student har mycket att vinna på att registrera sig hos förmedlingen.
– Det man gör när man ställer sig i kö som student är inte bara att ställa sig i kö till studentbostäder, utan även till förmedlingens andra bostäder. Studenters boendepreferenser har förändras mycket de senaste åren. Numera byggs nästan inga korridorsboenden därför att studenter inte vill bo så. Istället satsar man på ettor och flerrumslägenheter som man kan dela med några kompisar.
Angående avgifterna säger Joakim Palestro att han inte har några problem med att försvara årsavgiften på 290 kronor då han menar att den behövs för att kunna sköta och bedriva förmedlingen på bästa möjliga sätt.
– Men jag vet att det finns ilska och frustration kopplad till förmedlingsavgiften. När vi räknade på hur hög förmedlingsavgiften skulle vara gjorde vi det med målet att förmedlingen skulle gå plus/minus noll, säger han, men tillägger att de på styrelsemötet 8 december fattade beslut om budgeten för 2017 och att prognosen är god för att de ska kunna halvera förmedlingsavgiften 1 juli nästa år.
– Vi har dock varit väldigt tydliga med att vi inte vill särbehandla några grupper, så vi kommer inte att ha särskilda lösningar för bara studenter.
För de studenter som varit registrerade hos Studentstadens innebär flytten av kön i nuläget dock inte att de kan söka fler bostäder öronmärkta specifikt för studenter än de kunde innan flytten; Studentstaden är hittills den enda studentbostadsaktören som finns registrerad hos Uppsala Bostadsförmedling. Både universitetet och Uppsala studentkår har påpekat att det nya systemet bara lönar sig för studenter om alla eller de flesta av kommunens studentbostadsaktörer ansluter sig till förmedlingen. Joakim Palestro säger att de har en pågående dialog med Rikshem, som har ungefär 1 000 studentbostäder i Uppsala, och med Heimstaden som äger Flogsta höghus. Han kan dock inte ge något svar på när de kan komma att ansluta. På sikt hoppas de kunna få med sig även nationerna som gemensamt har över 3 600 bostäder, men Joakim Palestro påtalar att det finns vissa svårigheter i det.
– Enligt lagstiftningen är det nämligen bara två principer som får tas i beaktande i kommunala bostadsförmedlingar – hur lång kötid de bostadssökande har och vilka möjligheter de har att betala hyran. I och med att nationerna också har krav på att man måste vara medlem i nationen och ger förtur till engagerade så är det lite mer komplicerat, men vi ser över hur man skulle kunna lösa det där.
Ordförande för Kuratorskonventet (nationernas samarbetsorgan), Erik Bogegård, skriver i ett mejl till Ergo att nationerna utreder frågan om att ansluta sig till Uppsala Bostadsförmedling, men att de ännu inte tagit ställning.
– Det jag dock kan säga är att vi ser stora problem med en bostadskö som innebär ökade kostnader för studenterna och nationernas medlemmar, avslutar han sitt mejl.
Joakim Palestro menar att det vore väldigt tråkigt om nationerna inte anslöts, men att Uppsala Bostadsförmedling inte kan vara tillmötesgående om kravet skulle vara att årsavgiften slopas.

Även åldersgränsen för då man kan ställa sig i kö hos den gemensamma förmedlingen har mött kritik från Uppsala studentkår och universitetet. För Studentstaden har gränsen legat på 18 år, hos Uppsala Bostadsförmedling ligger den på 16.
– Jättebra för personer från Uppsala som vet att de kommer stanna kvar i stan och läsa, men vad händer med de som kommer hit från andra städer och länder för att plugga? De kan ju hamna flera år bakom sina jämngamla kursare i bostadskön, säger Daniel Simmons.
Åldersgränsen sattes tidigt i processen för att göra det möjligt för unga att tidigt få in en fot på bostadsmarknaden, enligt Joakim Palestro. Han erkänner att han tidigare inte reflekterat över att det skulle ge ett oschysst försprång till de som vuxit upp i Uppsala.
– Det har aldrig varit vår avsikt att stänga ute de som kommer utifrån. Jag har i nuläget inget svar på hur man ska agera om det visare sig bli ett problem, hittills är det dock ganska få 16-åringar som ställt sig i kö. Men det är bra att frågan har lyfts och vi kommer att diskutera det framöver, säger han.
Uppsala studentkår är oroliga för att den nya förmedlingen driver bostadsfrågan i fel riktning och att det i längden kan skada Uppsala som en attraktiv studentstad:
– Vi vet helt ärligt inte vad vi ska säga till reccarna som kommer hit nästa termin vad gäller bostadssituationen – ska vi rekommendera dem att ställa sig i en kö som kostar pengar där bara någon enstaka studentbostadsaktör finns med?, frågar sig Daniel Simmons.