Foto: Sigrid AskerBesökaren Gunnar Lennerstrand lyssnar när James Janani berättar om det Augsburgska konstskåpet.

Studentguider ger historien liv

Varken Samir Schouri eller James Janani hade en tanke på att jobba som museiguide när de började plugga i Uppsala. Men Gustavianum tar vara på kunskaper från alla fakulteter för att kunna lyfta både museet och studenterna.

Foto: Sigrid AskerSamir Schouri och James Janani trivs med att jobba som studentguider på Gustavianum.

Foto: Sigrid AskerJames Janani vid bilden av Erik XIV i fängelset, som egentligen föreställer någon helt annan.

Anatomiska teatern är på flera sätt Museum Gustavianums höjdpunkt. En vinterdag som denna huttrar de omkring tio besökarna på åskådarläktarna.

– På kylan märker vi att det fortfarande är originalfönstrena som sitter kvar, förklarar studentguiden James Janani.

Vi närmar oss slutet på den guidade turen och har bland annat fått se det Augsburgska konstskåpet, som beräknas vara Sveriges näst mest värdefulla föremål. Det var Gustav II Adolf som såg till att det kom till Sverige, men han hann dö innan det hade levererats. En annan kung, Erik XIV, finns avbildad bakom galler på en tavla. Eller? James Janani vet bättre.

– I själva verket föreställer det här en okänd furste som konstnären Adolf Ludvig Stjerneld har målat galler över för att man ska tro att det är Erik XIV i fängelset.

Sedan han började arbeta på Gustavianum för ett och ett halvt år sedan har James Janani lärt sig mycket som inte står i kurslitteraturen på läkarprogrammet, berättar han när vi dricker te i personalrummet.

– Jag hade trott att man måste kunna mycket om konst och historia från början för att jobba som guide. Men bara man är intresserad lär man sig snabbt.

Samtidigt bidrar han och andra studentguider från olika fakulteter med egna kunskaper. Cecilia Ödman, förste antikvarie på museet, talar varmt om studentguideprojektet, som startade 2014.

– Då fick vi i uppdrag att vara en resurs för studenters karriär och kompetensutveckling. Vi gick ut med en bred ansökan om studentguider som nådde ut till alla fakulteter. Tidigare har det mest varit studenter i ämnen som historia och arkeologi som jobbat hos oss, men det finns ett stort värde i att bredda kompetensen, säger hon.

Samir Schouri är en av guiderna som har varit med från början. Han gick på det första infomötet eftersom han tyckte jobbet lät roligt, trots att han erkänner att han var rädd att känna sig malplacerad som civilingenjörsstuderande. Det är han glad över i dag.

– Eftersom tiderna är flexibla är det här ett perfekt extrajobb när man pluggar. Kollegorna är jättetrevliga och jag har verkligen stärkt mitt självförtroende genom att stå och prata inför folk.

Jobbet är dessutom väldigt omväxlande. Guiderna är överens om att ingen visning är den andra lik. Mycket hänger på vilka besökarna är och vilka frågor de ställer. Eftersom guiderna har olika kunskapsområden lägger de ofta fokus på det de är mest insatta i. Som läkarstudent tycker James Janani att anatomiska teatern är särskilt intressant att berätta om.

– Den är byggd för att dissekera människokroppar vid undervisning i medicin. Men i själva verket var det bara ett tiotal kroppar som faktiskt blev dissekerade, de flesta var avrättade brottslingar.

Om Samir Schouri ska välja ett favoritobjekt bland allt som finns på museet blir det något som vid en första anblick kanske inte ser så uppseendeväckande ut.

– Olles anteckningar. Olaus Johannes Gutho var en av Uppsala universitets allra första studenter. Hans anteckningar finns i en monter. Längst ned på en sida ser det ut som att han har spelat något sorts spel. Kanske hade han lite tråkigt på föreläsningarna ibland? Man förstår inte mycket av hur de skrev på den tiden, men kan ändå se vissa likheter med dagens studentliv. Nu när jag har jobbat här ett tag känns det nästan som att jag känner Olle, säger Samir Schouri med ett skratt.

Museum Gustavianum har gratis inträde för studenter. Den som är intresserad av att jobba som studentguide är välkommen att kontakta museet.