Foto: Filip GarpenbyTrita Parsi återvände till sin gamla hemstad för att föreläsa om den komplicerade relationen mellan Iran och USA.

Tjatade sig in på pol mag och blev rådgivare åt Barack Obama

Ihresalen var fullsatt när årets alumn Trita Parsi tilldelades utmärkelsen av universitetets rektor för att sedan hålla ett föredrag och efterföljande frågestund. I centrum stod kärnvapenavtalet mellan Iran och USA.

Trita Parsi är utöver att vara Iranexpert med rådgivande funktion till både Barack Obama och Hillary Clinton även Uppsalaalumn. Det var dock inte givet att han skulle få studera i Uppsala.

– Det dåvarande pol.mag-programmet hade hög intagningspoäng, men efter mycket tjat gav de mig den sista platsen, säger Trita Parsi, som 2016 utsågs till årets alumn.

Efter att ha hållit ett litet tacktal där han lyfte hur viktiga de värderingar han lärde sig vid Uppsala universitet har varit för hans karriär, övergår pristagaren till att diskutera sitt specialområde Iran. Under föreläsningen som anordnats i Utrikespolitiska föreningens regi avhandlas den amerikanska relationen till Iran i svallvågorna av det historiska kärnvapenavtalet som slöts för två år sedan.

– Jag är ledsen, men det här kommer vara ett ganska deppigt tal, säger Trita Parsi.

USA: s förhållande till Iran har länge varit infekterat och präglats av sanktioner. Diplomatin har fått stå tillbaka. Den brännande frågan gäller de iranska försöken att bemästra kärnenergin och i förlängningen kärnvapen. Något som Iran inte skulle ha någon nytta, menar Trita Parsi.

– Eran när en nation kunde få fördelar av att ha kärnvapen är förbi.

Inte heller vill USA se ett kärnvapenbestyckat Iran som kan riskera att landet dras in i ännu en militär konflikt i Mellanöstern utan egentlig vilja. Det fanns förutsättning att träffa ett kärnvapenavtal med Iran för över tio år sedan, men den gången avvisade Bush-administrationen den iranska inviten utan diskussion. I det läget hade Iran ett hundratal så kallade centrifuger (som används för att framställa anrikat uran) och en lång väg kvar till att ha möjlighet att framställa kärnvapen. De frostiga relationerna till USA och omvärldens sanktioner skadade under efterföljande år den iranska ekonomin, men landvinningarna inom kärnteknikområdet gick framåt.

– I början av 2010-talet fanns istället fler än 20 000 centrifuger och den amerikanska administrationen under Barack Obama började inse att tiden inte var på deras sida, säger Trita Parsi.

Uppskattningar av Irans förmåga att konstruera en atombomb – förutsatt att viljan fanns – rörde sig inom loppet av ett år från att kräva ungefär ett år, till åtta veckor. I det här läget fanns inte mycket annat val än att förhandla med Iran.

– När ett land söker maximalistiska mål är risken för misslyckande stor, menar Trita Parsi.

Den nya amerikanska inställningen ledde fram till kärnvapenavtalet 2015 där Iran lovade att begränsa sitt kärnvapenprogram kraftigt i utbyte mot lättade sanktioner. I detta skede föreställde sig dock avtalsmakarna inte den kommande amerikanske presidenten. Donald Trump har valt att inta en tuff hållning till Iran och har länge kritiserat det ingångna avtalet. Något som enligt Trita Parsi kan komma att ha stor påverkan på det iranska valet i maj i år.

– Om avtalet faller före det iranska valet banar det väg för att en ny konservativ ledning ersätter den nuvarande mer moderata och förhandlingsvilliga. En sådan utveckling skulle vara oroande för alla som sätter tilltro till Irans möjligheter att demokratiseras i framtiden. Framtiden är oviss eftersom det är svårt att förutse hur det nya amerikanska ledarskapet ska handla i den här frågan, säger han.

Trita Parsis fackkunskaper verkar outtömliga och det enda som hindrar honom från att fortsätta hela kvällen med att besvara åhörarnas många frågor var att tiden rann ut i samklang med att kvällen lade sig över Engelska parken.