”En person som är utomordentlig i alla avseenden”

Den första maj tillträdde Uppsala universitets nya styrelse/konsistorium, med det norska före detta statsrådet Gudmund Hernes i spetsen som ordförande. Men på vilka meriter väljs egentligen de externa ledamöterna till styrelsen? Ergo frågade idéhistorikern Sverker Sörlin och UUs före detta rektor Anders Hallberg som ligger bakom nomineringarna till posterna.

Foto: Frankie Fouganthin/Wikimedia Commons”Det är väldigt vanligt att styrelseledamöter vid lärosätena har politiska bakgrund”, säger idéhistoriker Sverker Sörlin, angående att konsistoriets nya ordförande är socialdemokrat.

Konsistoriet?

Är Uppsala universitets styrelse. De är ansvariga för planering och genomförande av universitetets alla angelägenheter. 15 ledamöter ingår i konsistoriet, varav åtta (inklusive ordförande) är utsedda av regeringen efter förslag från två nomineringspersoner, tre är lärarrepresentanter och tre är studentrepresentanter. Rektor är fast ledamot i konsistoriet.

Nomineringsförfarandet till Sveriges universitets och högskolors styrelser är reglerat i 2 kap. 7 a och b §§ högskoleförordningen (1993:100). Där framgår bland annat att:

  • Förslag ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan.
  • Förslag ska avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans uppdrag (dvs. utbildning, forskning och samverkan).
  • En jämn könsfördelning ska beaktas.

Exakt hur nomineringsförfarandet av de externa ledamöterna till konsistoriet går till har varierat genom åren. Förra gången processen reformerades beslutade regeringen att landshövdingen i respektive län skulle leda nomineringsgruppen. I Uppsala bestod gruppen 2013 av landshövding Peter Egardt, före detta rektor Anders Hallberg och studentrepresentanten Tove Leire. Då nominerades bland annat nu sittande ordförande Carola Lemne, senare även VD för Svenskt näringsliv.
Även den här gången sitter Anders Hallberg med i nomineringsgruppen, men nu med endast en person vid sin sida, idéhistorikern Sverker Sörlin.
– Förslaget har föregåtts av diskussioner med ett stort antal personer verksamma på olika nivåer inom Uppsala universitet, men även med personer utanför universitetet som är insatta i högskolepolitiska frågor, skriver Anders Hallberg i ett mejl till Ergo.

Till ny konsistorieordförande föreslogs Gudmund Hernes, Socialdemokratisk före detta minister i Norge och sociologiprofessor. Han och övriga nominerade ledamöter valdes av regeringen i början av april och tillträder sina poster första maj.
Hur kom ni fram till att ni skulle nominera en norsk socialdemokrat till ordförande?
– Att han är just norsk har väl egentligen ganska lite med saken att göra. I nomineringsuppdraget söker man en person som är utomordentlig i alla avseenden. Vi sökte bland folk med stark vetenskaplig förankring, bra ledarskapsförmågor och ovanliga egenskaper som gör dem väl lämpade för det här uppdraget, säger Sverker Sörlin, men tillägger att det ändå finns viss relevans i att Hernes inte har sitt fäste i Sverige:
– Nu sittande styrelse för Uppsala universitet har ju inte arbetat helt utan friktion. Det har förts en del diskussioner om att vissa personer har haft olika hattar på sig, och så vidare. Så en av våra uppgifter har varit att leta oss en bit bort från det och hitta personer vars olika hattar man kanske inte kan se lika tydligt, vilket blir enklare med en person från ett annat land. Men att han kommer från ett grannland gör att han ändå har god insyn i svensk utbildning.
Skulle man inte kunna tänka sig att Hernes socialdemokratiska hatt blir för synlig?
– Nej, jag kan inte se att det skulle utgöra ett problem. Det är väldigt vanligt att styrelseledamöter vid lärosätena har politisk bakgrund. Tittar man på andra personer som vi nominerade så finns det till exempel även en liberal.
Nyligen uppstod det ju en del friktion i konsistoriet gällande frågan om kollegialt inflytande, som nuvarande ordförande Carola Lemne anklagades för att vilja inskränka. Vid en första anblick på de nyvalda externa ledamöterna känns det som att det finns mer stöd för kollegialt inflytande hos dessa, är det något ni tänkte på när ni nominerade dem?
– Jag förstår frågan, men jag värjer mig från att säga att det har haft någon inverkan på vårt arbete. Jag skulle tro att det finns väldigt blandade meningar om det kollegiala styret i det nya konsistoriet, men vår uppgift har bara gått ut på att ge så goda förutsättningar som möjligt för ett väl fungerande konsistorium med en bred kompetens och kunskapsmässig mångfald.