Foto: Sigrid AskerMys i gräset. Retorikstudenterna Axel Franzén, Matilda Rånge Linn Ålund, Thorgren, Ebba Berling och Henrik Åkesson sprider kunskap om FOMO.

”Ett nej är okej”

Uppsalastudenternas största högtid är över, och med den kanske FOMO:ns största högtid. En grupp retorikstudenter bedriver en kampanj för att förebygga den stress det kan innebära att förväntas ha roligt.

Det är första vardagen efter valborgshelgen. Ebba Berling har firat trots feber. Hon ångrar det inte, men är medveten om riskerna med att inte våga säga nej till aktiviteter när man egentligen inte riktigt orkar. Tillsammans med fyra kursare på retorik B driver hon en kampanj som ska uppmärksamma och förebygga problemet med ”FOMO” – ”Fear of missing out”.

– Man vill inte gå miste om roliga saker. Det förstärks lätt av sociala medier. När folk sänder live på Snapchat en hel kväll blir det väldigt påtagligt att man inte är med, säger Ebba Berling.

Rädsla för att hamna utanför gemenskapen om man missar sociala aktiviteter kan skapa stress och ångest. Det är något samtliga i gruppen har upplevt. När de fick kursuppgiften att bedriva en kampanj var de överens om att de ville rikta in sig på sociala problem bland studenter. Stress, ångest och alkoholhets är saker många brottas med. Allt det ryms i begreppet FOMO.

– Det är något de flesta kan relatera till, säger Matilda Rånge.

– När vi pratade med vänner var alla bekanta med FOMO, om inte uttrycket så känslan, säger Henrik Åkesson.

Han tycker att förebyggande av FOMO går hand i hand med Kuratorskonventets valborgskampanj ”Varannan vatten”, som ska uppmuntra firande studenter att dricka måttligt. Precis som det inte alltid ligger så nära till hands att välja vatten när andra dricker öl, är det svårt för många att strunta i kvalborg för att orka med valborg.

– Vill man ha allt finns risken att ingenting blir bra, menar Henrik Åkesson.

Kampanjen #NOMOFOMO, som den heter, riktar sig både till den som upplever FOMO och den som tenderar göra det svårare för andra att säga nej. Det är lätt hänt att man oavsiktligt sätter press på kompisar, säger Axel Franzén.

– Ofta försöker man för att vara snäll övertyga den som är tveksam om att visst följa med på fest. Om någon alltid säger nej slutar man antagligen höra av sig till den personen, därför är vissa rädda för att banga. Men att säga nej en gång är inte så farligt.

– Vi vill informera åt båda hållen om att nej är okej, säger Matilda Rånge.

Projektet ligger ännu i sin linda, men till planerna hör bland annat att utforma visuella budskap i form av posters, klistermärken och en hemsida, som ska sättas upp i områden där studenter rör sig. En stor del av kampanjen kommer att bedrivas på sociala medier, därav hashtagen framför namnet.

– Att man kan se på Instagram och Facebook vad alla gör hela tiden är på sätt och vis en del av problemet, men vi måste använda de medel som finns och därför är sociala medier ett bra sätt att nå ut, det är ju där folk är, säger Ebba Berling.

Alla tycker det är roligt att få använda retoriken som verktyg för att berätta och övertyga. De tror att den här typen av kampanjer kan vara effektiva, och tar ”Varannan vatten” som exempel.

– Jag drack mycket mer vatten än jag skulle ha gjort om de inte stått och delat ut på stationer under valborg, säger Henrik Åkesson.

– Jag däremot letade i en timme för att få tag i vatten, men det var slut överallt, berättar Axel Franzén och skrattar.