Foto: Sigrid AskerRektor Eva Åkesson utbringar ett fyrfaldigt leve för Uppsala universitet på hennes 540-årsdag.

Århundradenas firande av levande 540-åring

Modern teknik och tillgänglighet förenas med pompa och tradition när Uppsala universitet jubilerar. Firandet pågår i dagarna två, i det nyrestaurerade universitetshuset.

Foto: Sigrid AskerSofie Annerfalk och Martin Holmer, studentrepresentanter i konsistoriet, uppskattade Carl Frängsmyrs föreläsning. – Tänk att Joséphine Baker har varit här, säger Sofie Annerfalk.

Foto: Sigrid AskerIngen dålig födelsedagspresent va? Så fyller också universitetet hela 540 år.

Foto: Sigrid AskerUniversitetshuset ser ut ganska precis som förr, moderniseringen är till stor del osynlig för blotta ögat.

Foto: Sigrid AskerDet bjöds på opera med Fredrik Zetterström och Alexandra Büchel-Zetterström.

En högtidlig procession till stråkorkesterns framförande av Hugo Alfvéns ”Drottningen av Saba festmarsch” inleder Uppsala universitets födelsedagshögtid på fredagen. Platsen är givetvis aulan i universitetshuset, som dagen till ära återinvigs efter nästan två års restaurering. Först vid talarstolen är Birgitta Böhlin, vikarierande generaldirektör vid Statens fastighetsverk. Hon uttrycker glädje och stolthet över att ha fått vara delaktig i att tillföra den 130 år gamla byggnaden allt som kan begäras av modern teknik och tillgänglighet.

– Merparten av restaureringen är inte synlig för blotta ögat. Det ursprungliga värdet har bevarats, samtidigt som vi har ett levande universitetshus med modern akustik och god undervisningsmiljö, säger hon.

Med avrundningen att hur gediget än restaureringsarbetet har varit, är det innehållet – universitetets utbildning och forskning – som är viktigast, lämnar Birgitta Böhlin över ordet till rektor Eva Åkesson, som idag åter fick universitetshusets nycklar i sin hand.

– Ni vet väl alla hur skönt det är att få tillbaka nycklarna från hantverkare, säger hon och väcker spridda skratt.

Eva Åkesson talar om universitetet som en institution i ständig förnyelse, och redogör i stora drag för hur man på lärosätets 400-årsdag, för 140 år sedan, fattade beslutet att bygga det hus vi nu befinner oss i eftersom Gustavianum blivit för trångt. Idag är hon glad att fira kombinationen av universitetshusets traditionella yta och den nya anpassningen efter dagens behov.

– Men inte minst för allt vi har åstadkommit under 540 år, vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för Uppsala universitet, säger Eva Åkesson.

Efter jublet är det dags för presentutdelning, som sig bör på en födelsedag. Överbibliotekarien professor Lars Burman träder fram.

– Vad ger man i födelsedagspresent till någon som i princip har allt? ”Big boys, big toys”!, utropar han.

Den stora ”leksaken” visar sig vara en gästbok av det mer exklusiva slaget, bunden i stilen Rocaille, med inspiration från arbeten av bokbindarmästaren och hovbokbindaren Christoffer Schneidler (1721-1787). Roger Johansson, handbokbindare vid universitetsbiblioteket, har bundit den i rött helskinnband med guldförgyllningar och guldsnitt i 23 karats bladguld. Försättsbladens marmorerade papper är tidstypiska, men handgjorda så sent som på 1900-talet.

– Varma gratulationer, önskar överbibliotekarien.

Sedan tar Allmänna sången ton med ”Sjung om studentens lyckliga da´r”. Dirigent är professor Anders Eby.

Docent Carl Frängsmyr håller ceremonins högtidsföreläsning, under rubriken ”Från idealistiskt nationalmonument till akademisk arena”. Vi får veta att danske litteraturforskaren, känd som en den liberala tidens man, Georg Brandes när universitetshuset byggdes var föga imponerad, och kallade konstruktionen ”ett kostsamt spel för gallerierna”.

– Vi ser nu att det uttalandet saknade grund, menar Carl Frängsmyr, och fortsätter,

– Nog har här tänkts mer fritt än rätt, enligt ordets ideologiska och filosofiska mening.

Det blir uppenbart att vi befinner oss på en historisk plats. Här thar Olof Palme talat om ideologiernas död, Joséphine Baker framträtt, liksom kapten Henrique Galvão, som 1961 kapade lyxkryssningsfartyget Santa Maria för att uppmärksamma förtrycket i Portugisiska Västafrika.

– På supén efteråt delade han med sig av praktiska råd om hur man kapar fartyg. Just då ville vi alla bli sjörövare, säger Carl Frängsmyr till publikens munterhet.

Efter att sopranen Alexandra Büchel-Zetterström och barytonen Fredrik Zetterström framfört tillsammans med Kungliga Akademiska kapellet stycken ur Mozarts ”Don Giovanni”, tillkännages av rektor Eva Åkesson vem som blir årets alumn. Namnet som ropas upp är Anita Falkenek, VD för Krav.

– Med sitt engagemang för miljö och hållbarhet, med vilket hon bidrar till en bättre värld, är Anita Falkenek en perfekt ambassadör för Uppsala universitet, säger rektorn.

– Oj, vad glad jag är! Att jag, bonddottern från Falkenberg, satte mig på tåget till Uppsala den där dagen 1961, säger en märkbart rörd Årets alumn.

De fyra och ett halvt åren vid universitetet var de hittills bästa i hennes liv, berättar hon, inte minst tack vare engagemanget i Östgöta nation, där hon var både klubbverkare och recceförman.

Anita Falkenek tar tillfället i akt att lyfta det hon brinner för – att göra jorden lite, lite bättre. Hon vänder sig särskilt till alla studenter.

– Vad ni än läser, addera lite hållbarhet till det. Läs en kurs vid sidan av, eller ha det åtminstone i bakhuvudet. Vi behöver jurister, ekonomer, it-experter och många andra som har en liten dos hållbarhets- sunt förnuft. Det bästa med hållbarhet är att det spelar ingen roll vilken utbildning man har, hudfärg eller vem man älskar. Alla jobbar tillsammans, säger Anita Falkenek med emfas.

Allmänna sången framför Wilhelm Stenhammars ”Sverige”. Processionen tågar ut. Vårt lärovek har trätt in i sitt 541:a levnadsår. Imorgon fortsätter firandet med öppet hus i Fakultetsvåningen och Myntkabinettet, föreläsningar samt födelsedagskonsert i Universitetsaulan.