Foto: Wikimedia commons / M. Keynes, + datorSka studenterna få med sig en djupare förståelse för fysik, eller ska de lära sig kunskaper som är mer ”hands on”, som till exempel att gör beräkningar och modeller med hjälp av dator? Ja där går åsikterna mellan fysik- och tekniksidan på Ångström isär. Förslaget som röstades igenom innebär att fysikinstitutionen endast kommer ge mekanisk grundkurs, medan resterande mekanik kommer ges av tekniska institutionen. Men än är det inte hugget i sten då man tillsatt en ny utredning som ska bli klar i slutet av november. Ovan syns Isaac Newton, mekanikens ”fader”.

Om mekaniken tvista de lärde

Hur mycket klassisk fysik är relevant för studenterna att läsa på teknisk fysik? Och vilka underlag ska ligga till grund för att fatta dessa beslut? Denna fråga har skapat en infekterad konflikt mellan professorerna på Ångström.

Läs mer:

Olov Ågren har lagt ut det nya studieplansförslaget samt de tidigare dokument som diskuteras i texten här.

Ulf Danielssons blogginlägg hittar du här.

Vilken kompetens en framtida ingenjör i teknisk fysik bör ha med sig utgör grundfrågan i debatten som pågått sedan drygt två år tillbaka. Olov Ågren, programansvarig för teknisk fysik, menar att upprinnelsen till konflikten startade när han i samband med UKÄ-utvärderingen begärde in tentor från mekanikkurserna, som ges av fysikinstitutionen, och insåg att något måste göras.

– Jag blev nedstämd när jag såg examensuppgifterna, många var exakt som när jag var ung. Delar av innehållet var ingenting som en modern ingenjör behöver, säger Olov Ågren, professor i teknisk fysik och programansvarig för samma program.

Han anser därför att man behöver modernisera programmet och föreslår en del förändringar som innebär att mer fokus ska läggas på tillämpad mekanik. Som en del i denna förändring föreslås att kursen Mekanik III inte längre ska vara obligatorisk. De forskarutbildningsansvariga fysikerna och astronomerna är av en annan åsikt och skickar in en skrivelse där de argumenterar för kursens relevans. De hävdar bland annat att teorierna som presenteras i Mekanik III är relevanta, nödvändiga för att förstå bland annat kvantmekanik och statistisk mekanik samt krävs för att få ett tillräckligt djup inom fysiken.

– Det var en allvarlig skrift i min värld. Behövs analytisk mekanik för att förstå statistiskt mekanik och kvantmekanik? Nej! Exempelvis har kemister en djup kunskap om kvantmekanik utan analytisk mekanik. Det var därför jag skickade en skrivelse med mina kommentarer, säger Olov Ågren.

Hans skrivelse innehåller formler och förklaringar där han argumenterar för varför han inte tycker att de teoretiker som tas upp i Mekanik III är så relevanta som fysikerna och astronomerna påstår. Det är detta svar som senare fick andra fysiker att reagera starkt.

Programrådet röstar hösten
2016 för förslaget om förändringar i studieplanen och att ta bort Mekanik III som obligatorisk kurs på teknisk fysik. Men tekniska utbildningsnämnden väljer att bordlägga frågan och tillsätter en extern utredning som genomförs av programansvariga för teknisk fysik på Chalmers och KTH. Utredningen blir färdig i mitten av augusti i år och stöder i stort sett Olov Ågrens förslag om att minska mängden klassisk mekanik. De menar dock att kursinnehållet behöver genomarbetas, men att förslaget på det stora hela gör studenterna mer anpassade för en bredare arbetsmarknad.

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, reagerar starkt när han får se innehållet i Olov Ågrens skrivelse från 2015 och författar i slutet av oktober i år ett blogginlägg under titeln ”Kvasivetenskap vid Uppsala universitet.”. Han menar att att Olov Ågrens uträkningar  är helt ”uppåt väggarna”.

– Han skriver bland annat att den analytiska mekaniken inte kan användas för att räkna ut en laddad partikels rörelse i ett magnetfält. Ett hårresande resonemang. Det är ungefär som att de ansvariga på utbildningsprogrammet i geografi skulle hävda att jorden är platt, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet.

Han drar paralleller till mail han brukar få av så kallade hemmaforskare som vill dela sina tankar kring egna teorier som visar att Einstein hade fel. Han säger också att resonemanget drar ett ”löjes skimmer” över Uppsala universitet.

– Det är skrämmande att det förekommer på universitetet och tas med i ett officiellt dokument som ligger till grund för viktiga beslut.

Ulf Danielsson menar att han har förståelse för att programmet i teknisk fysik måste utvecklas, och att man aldrig kommer vara helt överens om vilka kurser och teorier som ska ingå.

– Men diskussionen måste vara baserad på fakta, inte på undermåliga underlag.

Även sektionsdekan i fysik, Jan-Erik Rubensson, nämner underlaget i liknande ordalag, ”entydiga missuppfattningar av grundläggande samband”, i en skrivelse som han skickar till fakultetsnämnden i oktober. Han menar vidare att ändringarna i programmet medför att fysikinnehållet blir för litet och att man inte kommer kunna rekommendera fysikintresserade studenter att välja teknisk fysik vid Uppsala universitet.
 
Skrivelsen resulterar i att fakultetsnämnden beslutar att tillsätta en ny utredning. Denna ska göras av tre sektionsdekaner som är ansvariga för de ämnen som ges i teknisk fysik. Förhoppningen är att utredningen ska vara färdig i slutet av november.

– Utredarna har fått direktiv om att hitta alternativa lösningar. Det är ett viktigt beslut, vi måste se över ärendet i stort och hitta en samstämmig lösning, säger Johan Tysk, dekan på teknisk- naturvetenskapliga fakulteten.

Att liknande konflikter uppstår mellan ansvariga för teknik respektive naturvetenskap inom de andra civilingenjörsutbildningarna har inte hänt tidigare, säger han. Men i stället för att se det som problematiskt väljer Johan Tysk att vända på resonemanget.

– Den visar på det stora engagemang vi har i våra utbildningar. Här har det funnits ett otroligt stort engagemang från både teknik och fysik, och är man så engagerad kan det bli krockar, säger Johan Tysk.