Därför köper vi mord

”Det svenska deckarundret” blev ett fenomen under tidigt 2000-tal, inte minst i samband med att Stieg Larssons ”Millennium”-trilogi gjorde internationell succé. Och än verkar vi inte ha fått nog av mord – hälften av alla bästsäljare är idag svenska kriminalromaner.

– Ingen annan genre kommer ens i närheten, säger litteraturvetaren Karl Berglund vid Uppsala universitet, som försvarade sin avhandling Mordens marknad. Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur den 8 december.

För att förstå varför måste man titta på både det litterära innehållet och marknadskontexten, menar han. När en författare säljer stort och blir hyllad leder det ofta till en positiv spiral för hela genren. Men det är inte enda förklaringen till att berättelser om mord är så populära. Karl Berglund talar om berättelsen om berättelserna, vilken gör att man uppfattar den svenska kriminallitteraturen som särpräglad.

– Svenska deckare är kända för att innehålla mycket samhällskritik och realistiska samtidsskildringar, gärna med ett nästan didaktiskt anslag – böckerna ska lära ut vad som försiggår i samhället, säger Karl Berglund.

Men precis som ”Millennium”-trilogin är berättelsen om den svenska kriminallitteraturen just en berättelse. När Karl Berglund studerade 116 av de böcker i genren som fått störst genomslag mellan 1998 och 2010 konstaterade han att föreställningen haltar en hel del.

– Deckare innehåller oftast rafflande intriger, superonda skurkar, seriemördare och rituella mord. Ofta beskrivs hämndaktioner för något som hände 50 år tillbaka i tiden. Det är spänningsskapande och inte konstigt, men har viss diskrepans med verkligheten. Vi har haft väldigt få seriemördare och rituella mord i Sverige, menar han.

Brottsligheten är med andra ord ganska spektakulär i svenska deckare, däremot medger Karl Berglund att man kan tala om partiell realism. Skildringarna av huvudpersonernas privatliv och jobb siktar ofta på att vara väldigt noggrant förankrade i samtiden.

– Man kan tala om en förhöjd, dramatiserad version av vårt samhälle.

Något som förvånade Karl Berglund var att hela två tredjedelar av böckernas huvudpersoner visade sig vara kvinnor. Traditionellt är genren känd för att domineras av manliga hjältar, men det har alltså förändrats markant.

– En annan tradition är att det främst är kvinnor som är offer, men inte heller det stämmer. I de böcker jag läst är flertalet offer män. Men det ska också sägas att genren har många viktiga bidrag till skildringarna av mäns våld mot kvinnor, säger Karl Berglund.

Utöver könsfördelningen följer genrens huvudpersoner ännu ett ganska normativt mönster. Hjältarna tillhör i de flesta fall etniskt svensk medelklass och lever heterosexuella familjeliv, även om Karl Berglund tycker sig se att trenden börjar vända även där.

– Populärlitteratur ska ju appellera till stora grupper, många ska kunna känna igen sig, så det är inte så förvånande. Men jag tror det har hänt saker under 10-talet, att det går åt rätt och fler grupper representeras, säger han.

Jag frågar Karl Berglund om han har någon favorit bland alla svenska kriminalförfattare han läst. Det är jag tydligen inte först med.

– Jag är helt fel person att svara på vilken deckare man ska läsa i jul. Tvärtemot vad man skulle kunna tro är jag inget stort deckarfan. Jag är i första hand intresserad av litteratursociologi, och fascinerades av själva fenomenet.

En författare han ser som särskilt viktig för genren är Liza Marklund, som han menar har förändrat synen på hur deckare kan skrivas. Camilla Läckberg har också haft stor betydelse, då hon tagit tillbaka ”mysdeckaren”, som var nästan utdöd på 1990-talet, och Johan Theorin breddade genren mot att kunna innehålla övernaturliga inslag.

– Sedan har vi förstås Jens Lapidus, som har skildrat den undre världen på ett banbrytande sätt. Tidigare har huvudpersoner aldrig representerat den sidan, nu har den fått en egen röst. nbsp;

Hur var det då, att ägna dig åt deckare på heltid? Blev du less?

– På ett sätt blev jag mer intresserad, när jag började se mönster i hur berättelserna byggs upp. Men det var också enormt uttröttande och jobbigare än jag trott, under en period läste jag två deckare om dagen och gjorde anteckningar. Det lär dröja minst ett år innan jag läser en deckare för skojs skull igen, säger Karl Berglund.

Avhandlingen Mordens marknad. Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur består av tre separata böcker. Första delen belyser bokmarknadskontexten, hur genren har expanderat. Del två handlar om bilderna av den svenska kriminalromanen och del tre om berättelserna inom genren.

nbsp;

nbsp;